Senaste kommentarerna i forumet

@Lora du är fri att fortsätta diskussionen på din egen sida.
Den här väggen tillhör @linak12345 varken du eller jag ska ta upp hennes sida.

Sorgegruppen var jättebra. 8 tanter, två som förlorat män, 2 gamla föräldrar. Känner att jag verkligen behöver detta, spegla, möta, klaga, känna igen, berätta. Lite som vi gör här men annat fokus. Börjar trots allt tänka på flytt- skulle vara så skönt att det var ordnat, boende som jag har råd med. Nu får jag ju tänka hyra ut rum, hyra ut över sommaren, hyra ut landet. Har sina problem. Provtittade på ett par lägenheter idag. Smått blir det, om jag skall vara kvar i innerstan. Hm.

@roger1 Ta en lång promenad om du kan. Det lugnar och är avstressande. ❤️

@Ny dag Visst har Annie en underbart lugnande röst❤️ Bra jobbat i helgen💪 Skriv här om allt du behöver, det brukar kännas bättre tycker jag när jag får ventilera här på forumet ❤️

Kram

@Andrahalvlek Skönt att du skriver just det. För jag kan lätt känna mig deppig när jag känner i kroppen att jag behöver vila i flera dagar i rad. Jag förstår ju att jag måste lyssna på signalerna för jag vet att jag har laddat ur batteriet maximalt ändå kan jag känna en rastlös oro ligga där. Jag tror det beror på att jag älskar att ha energi och har svårt att acceptera när jag inte har det.

Kram❤️

Hej @Kristoffer. Jag har fått hjälp periodvis när jag var runt 20 år ä. Fick samtalskontakt med psykolog med kbt-inriktning och en kurator på alkoholmottagning. Jag och min mamma ska få komma och prata med någon på kvinnojour tillsammans men just nu är det kö. Tycker att det är svårt att hitta rätt kontakt som har erfarenhet av våld i nära relationer och komplext trauma. Har du några tankar kring vart jag kan vända mig? (28 år i Östergötland).

@Alelil Du kan ha rätt, jag är själv väldigt kluven. Jag har känslor kvar, men kan inte riktigt säga vad det är för känslor riktigt. Men som du även säger så finns hans ord och handlingar i bakhuvudet hela tiden och kan inte riktigt lita på honom även att han är nykter för tillfället.
Jag känner mig ganska bekväm med att vara ensam, visst ibland kommer längtan av att vara två, sen är ju frågan om jag saknar honom.
Min hjärna och hjärta är inte riktigt överens än.
Omgivningen säger att jag ser gladare, lugnare och mer trygg ut nu. De ser ögonen tindra igen, jag kan inte riktigt se det själv än bara, men det kommer väl förhoppningsvis. Får bara ge det tid. En dag i taget.
Kram tillbaka 🌺

@Snödroppen
Det finns flera sätt att se det hela på än definitionen från AMA som härstammar från år 1956 (bara googla):
https://www.britannica.com/science/alcoholism

Ser inte att WHO gjort den definitionen. Var hittar du den?

@Tröttiz
Härligt ☀️🙏
Tack 🥰

Tack, ja det är väl bara å bita ihop och hoppas på att det blir bättre, men är så jäkla rastlös ont i huvudet och törstig, får dricka vatten hela tiden

@Snödroppen
Tack så mycket, bättre idag. 🌺🌞
Ska kolla vidare på föreningen.
Ha en bra dag. 🌹

@Natalia Blev verkligen berörd av det du skrev. Det är så viktigt att uppskatta det vi har just nu, och ett sätt att verkligen göra det är att sätta det i relation till där vi var förut. Jag blir så glad och inspirerad av de förändringar du gjort!!

Dag tre utan alkohol, tror ja håller på å bryta ihop har varit två lätta dagar innan. Hoppas det blir bättre

@roger1
Hej. Det är tufft i början men det blir bättre.
Du kommer att känna dig piggare i gladare.
Ta hand om dig✌️

Söndag och snar två veckor i nykterhetens tecken. Fysiskt mående = 1000 ggr bättre. Lättare i kroppen, rakare rygg, diffusa krämpor som bortblåsta. Psykiskt mående = ångesten kvar men en djupare sådan, den som jag med alkohol försökt döva. Denna ångest känns på ngt konstigt sätt mera värdig även om den är jobbigare rent själsligt. Vet inte hue jag annars ska försöka förklara.
Har en stor presentation imorgon, är väl förberedd och ska läsa in mig ytterligare ikväll för att vara på den säkra sidan.
Så skönt att jag lyckades hålla nykterheten denna helg, adjävulen attackerade mig i tisdags om att jag var värd att döva mig till helgen. Så stolt och tacksam att jag skrämde bort 👿 och att jag vaknade nykter idag! Ett steg i rätt riktning! Nästa vecka kommer säkerligen nya attacker men då skriver jag här, så tacksam 🙏 för allt stöd. Imorgon dag 15 och jag går in i vecka 3 och jag vill banne mig klara en vecka till.
Hela helgen har jag drömt mardrömmar, väckte familjen natten till igår när jag vrålade nej, nej, nej! Vet inte vad jag drömde men var plaskvåt av svett. Förhoppningsvis kämpade jag mot 👿 (och vann?) även i sömnen.
Alkoholen känns idag väldigt avlägsen och det ska jag ta vara på. Skönt att inte kämpa idag utan bara flyta med. Fortsätter lyssna på Annie Grace på repeat så fort jag vaknar under nätterna. Hennes röst är lugnande så jag somnar snabbt om. Vet inte hur det undermedvetna fungerar men jag har timer på en timme så även när jag sover matas jag med nyktra fakta väljer jag att tro/hoppas.

@Tröttiz
Ja, dessa dagar med frustration känns bättre att komma ur än att vara i.
Det är klart att du ser det med andra ögon, du har ju verkligen fått se de allra fulaste sidorna av alkoholen. Håller med i att glorifieringen och att så mkt cirkulerar sig kring alkohol är frustrerande när man sett all skada det gör.
Du kanske skulle gå med i en förening som jobbar med dessa frågor? Ex IOGT NTO tror jag de heter.

Kram och hoppas din dag blir bra idag.🍀

@Vanor Det är sjukt svårt att ändra. Jag misslyckas gång på gång, och skäms och skäms. Men någon gång hoppas jag att jag skall lyckas.

@Lora
Jag vill heller inte lyfta fram mig som person utan använder mina erfarenheter som exempel, man utgår ju från exempel för att kunna generalisera. Så antingen missförstod eller så är jag otydlig.
Det är ju så man bildar en uppfattning om hur så saker faktiskt är.
För att kunna generalisera med säkerhet använder man sig av vetenskapliga metoder.

Då har du kanske sett något som skapa ett paradigmskifte på hur man ser på alkoholism för WHO och all vetenskap hävdar ju och har vederlagt alkoholism som en sjukdom.

Förstår mig inte alls på vad du är ute efter? Klart alla fattar vad missbruk medför så du behöver inte hålla lektion om det.
I övrigt så kan vi nog komma överens om att vi inte är överens i allt.
@linak12345 förlåt att jag varit delaktig i att highjacka din tråd.
Nu är det DIG det handlar om, återigen er om ursäkt.

@Snödroppen Jag skriver inte om dig eller din situation över huvudtaget. Jag skriver i generella termer.

Om man lever i ett aktivt missbruk som innefattar psykiskt våld & manipulation så är detta en del av vad droger orsakar. Det är den effekt droger har. Det är inget konstigt i det. Det är så det är. Det går att förändra eget beteende. Det är inte kört. Sluta droga och lär känna dig själv. Även medberoende har ett eget val. Sätt gränser eller gå därifrån. Sedan får den som orsakar detta ta sina konsekvenser av sitt handlande. Jag beklagar att du behövt utstå det.

Gällande sjukdom. Jag har inte hittat något faktabaserat stöd kring att det är en sjukdom. För mig är det snarare ett sätt för samhället att förklara ett komplext fenomen som det lagts alldeles för lite resurser på att förstå sig på via forskning. Den hjälper säkert medberoende (men i min värld inte beroende) att få någon sorts förståelse för allt. Det är enligt mig inte sjukt att bli beroende av droger det vore snarare sjukt att inte bli det. Droger i sig förställer personen. Man trubbas av och blir en annan.
Det tråkiga med "sjukdomsstämpeln" är att den får lätt de beroende att tro att de inte har något val. Man är ju sjuk... Får en lätt att bli passiv. Bidrar inte till förändring.

Den verkliga sjukdomen i min värld är skammen. Skam är en av de mest smärtsamma känslorna eftersom ens kärnjag, inte bara ens beteende, står på spel. Känslor av skam åtföljs vanligtvis av en känsla av att krympa eller att "vara liten" och av en känsla av värdelöshet och maktlöshet. Människor som skäms känner sig utsatta och sluter sig inne för att skydda sig. Det är den känslan som sätter käppar i hjulet. Det är den som leder till permanent missbruk om den inte angrips.
Man dricker. Dopaminpåslag med reducerad grad av ångest initialt. Blir avtrubbad och förställd. Dagen efter kommer ångest & skam som ett brev på posten. Man triggas och dricker igen. Skäms för allt skit.

Det finns forskning som pekar på vad skam gör med en.

- Personer som känner skam undviker ofta relationer, sårbarhet och gemenskap.
- Trycker ofta undan känslor
- Känner sig värdelösa, deprimerade & har ångest
- Undviker fatta hälsosamma beslut som riskerar leda till ytterligare skam och fokuserar hellre på det man vet inte kommer generera skam
- Om man känner skam är det lättare att få återfall vid missbruk för man inte tror att man kommer klara hålla sig nykter. Man är en hopplös nolla.

Så i min värld. Om du är i beroende och skammen äter dig innifrån så att du inte får snott runt situationen gör då följande.
- Omge dig av personer som inte bidrar till att öka din skamkänsla. Prata om din skamkänsla med personer som känns hjälpsamma. Skam reduceras när den får luftas med andra
- Flytta ut skammen utanför dig själv. Prata om den gör att du flyttar ut den
- Var snäll mot dig. Var din egen bästa vän
- Träna på små saker som kan trigga skam. Lär dig hantera små skamfyllda delar
- Inta sinnestillstånd att det går att förändra. Inget är omöjligt

Om ni tittar på ovan. Om ni känner in vad irritation och ilska gör med er i skamfylld situation? Hur skulle ni agera? Tänk sedan på att alkoholrelaterad skam är uppbyggd inte bara i en specifik situation. Den är uppbyggd över tid. Därmed är inte ilska eller irritation svaret i min värld på hur man blir nykter. Det är att hitta sätt att släppa skam.

Skam och irritation triggar varandra. De är inte kompatibla. När beroende hittat sätt att hantera skam & medberoende lärt sig att naturligt sätta gränser utan att visa frustration tror jag man har lättare att ta stora kliv framåt i relationen.

Sen är ju alkoholism en sjukdom enligt WHO och att ha ett val handlar ju om att man kan ta ett VAL i att hålla sin sjukdom i schack.
Detsamma gäller ju medberoende, det finns alltid en känslighet för den typen av destruktivt beteende som man behöver jobba med ständigt för att inte falla tillbaka.
Känslan skam har en funktion och den bottnar i att människan är ett flockdjur och ska kunna fungera i flock.
Att känna Skam är ett friskhetstecken anser jag men då kanske du själv behöver gå in djupare i varför känner du skam? Och möta skammen även om det är jobbigt. Jag tror faktiskt det är så man jobbar med sig själv. Så har jag gjort iallafall och det gör ju också att jag lär mig själv hur jag förhåller mig själv tills saker snarare än att försöka förändra min omgivning för att slippa känna skam.

Vaknar efter helt underbar fest igår med dans till småtimmarna, det var längesedan sist.
Flytten är nu bestämd och planerad.
Känner pirr i magen för att jag nu börjat mim resa mot mina mål.
Är så tacksam för livet, för att jag lär mig mer om mig själv och min värderade riktning. Upptäckte igår hur mycket jag älskar att dansa.
Livet är tufft ibland men känslan av när inser att man kan hantera det med öppenhet och villighet att lära sig och förstå för att ta sig igenom det , att övervinna det är faktiskt fantastisk.
Det blir en söndag i vila 😄
Ha en fin söndag kära forumvänner och tack för att ni finns, lär mig så mycket från alla härinne ❤️

Skönasöndag!! 🌞

Ännu en solig dag och jag har haft en lång kaffestund på balkongen. Var inte måttlig igårkväll men mår ändå bra tycker jag, brukar faktiskt inte må särskilt dåligt dagen efter. Även om jag har svårt att vara specifikt måttlig per tillfälle har jag ändå gränser men ångesten direkt vid uppvaknande är förstås inte trevlig. Den har jag dock skakat av mig under morgonstunden tillsammans med kaffe, lek och gos med kissarna och massa citronjuice så nu känns dagen gladare igen. Det är faktiskt en riktigt bra dag och jag är på ett strålande humör! Ni vet en sån där dag man bara känner sig lycklig, fullkomlig och tillfreds liksom och jag älskar söndagar 🥰

Efter de här sköna balkonghänget ska jag iväg och handla lite, träffa träningskompisen på en promenad i det jättehärliga vädret och sen tänkte jag ordna nån riktig godfika och åka till mina föräldrar. Jag vill ta en stund att fira tillsammans med dem. De har varit med mig genom allt ovälmående åren bakåt, genom start av tablettsubstanser och alla avslut. De enda som är gladare än jag över att jag mår bra och att dessutom alla tabletter är borta sen ett par år är mina föräldrar. Jag äntligen redo att ta mig an igen och måendet är gott. Om ungefär en vecka börjar jag arbeta full tid och det ska bli spännande! Det är värt att fira ❤
Det har varit en så himla lång och svart period bakåt och min tacksamhet över att få må såhär pass bra igen är oändlig. Det var svårt för mig att se att jag nånsin skulle kunna må bra igen, trodde faktiskt att jag aldrig skulle bli människa. Alla omkring var oroade och jag ville inte leva mer men upprättade min egen krisplan och det var många som fick ta emot sena samtal med panikattacker där allt jag ville var att försvinna. Det var inte ett hot, det var en önskan. Jag förstod heller inte just då och i det måendet hur illa tabletterna inverkade och att de skapade ett ännu sämre mående för mig än jag egentligen hade behövt ha. De bidrog till än ännu mörkare svärta, panikattacker, utmattning, dödslängtan, självskada och så mycket annat. Allt det där försvann när jag slutade med dem. Det bara upplöstes och det är som natt och dag. Jag mår lika bra som jag gjorde innan det blev svart, nästan bättre för jag har blivit bättre på att vara sann mot mig själv och att balansera mig själv och dagarna. Jag tar en dag i taget och gör det bästa jag kan av dagarna. Är glad och tacksam för varje ny dag. Min acceptans är stor.

Hoppas ni också har det fina vädret hos er. Nu tycker jag vi skapar oss en riktigt skön söndag!

Kram ❤

Bästa @Crusade! Så tufft du har det! Eftersom du har berättat att du har bipolär sjukdom så är det många delar som du beskriver som liknar min dotters sjukdom. Som tex det här med att antingen är det svart el vitt.

Jag har följt dig under tiden som du har skrivit här på forumet. Du skriver som oftast på natten. Hur är det m din sömn? Behöver dina mediciner justeras? Säger som ngn tidigare frågat…antabus? AA- el NA- möten? Det känns verkligen som du behöver stöd i detta. Sök hjälp🙏🏻

Kram🤗

@Charlie70 Ja, man kan verkligen undra och ifrågasätta detta!

Kram!

Ja, kämpa, men ta gärna hjälp, har du provat antabus? Och AA-möten? Det kan vara bra med back up. Det går att sluta, du har ju klarat det förut och vet vad du vill. Värme och styrka till dig!