Senaste kommentarerna i forumet

🙏❤️@B.Å

Hej. Jag har nyligen blivit tillsammans med en person som visade sig ha kraftiga alkoholproblem . Det märktes såklart inte förens känslorna redan var där och det näst intill är omöjligt att ta sig ur det helt . Jag är medveten om att jag inte kan hjälpa och gör mitt yttersta för att vara tydliggörande och inte möjliggörare. Personen försöker bli nykter nu men abstinensbesvären är så tunga att han inte klarar det och är inte helt motiverad till att söka hjälp och jag vet att jag inte kan tvinga han .

Men min fråga är om jag när berätta för hans syster hur det ligger till . Som jag tror också kan vara ett starkt stöd för han . Iallafall att hon inte bör festa med han osv och kanske behöver få veta hur illa det är . Eller blir det fel att prata med henne om det här ?

@Chrij Du är inte ensam!!! Tufft idag så klart! Man får vara ledsen! Det kommer bli bättre! Bra att du är här! Vi hjälps åt!
Du är stark!!!! Ta hand om dej! ❤️

Hejsan! @MärtaMaria, Bra gjort att ha varit alkoholfri i 23 dagar, det är inte fy skam ska jag säga. För varje dag som man är nykter och alkoholfri är då en bra dag i sig känner jag själv alltså. Tänker precis som du i denna stund och kommer inte att ta det första glaset idag och sedan tar jag allt steg för steg fast det är knepigt stundtals.

Ha det gott!

Det är så lätt att gå vilse och irra iväg från övertygelsen om att följa den rätta vägen och då är man snart tillbaka i gamla mönster som leder åt helt fel håll. Har sakteliga börjat förstå att det här med alkohol och det galna drickandet och beroendet av sådan bara är ett av alla de sätt som helt kan få en på avvägar från den högsta och den rätta vägen. Man kan inte dricka sig lycklig och harmonisk. Lika lite som man kan köpa sig saker och genom diverse världsliga prylar få en inre andlig frid med Gud så att säga. Tacksamhet talar rätt många om, men till vad visas sedan denna tacksamhet. Är det andligt sett till den högsta andliga makten, eller är det till det förgänglighet som till prylar och en egen förträfflighet kan man allt som nykter och alkoholfri tänka precis när man nyss har vaknat och sitter vid en gammal dator och dricker lite kolsyrat vatten. Promilllebikt heter min tråd här på detta eminenta forum som öppnat mina ögon en hel del. Kan villigt erkänna att jag har mycket att bikta mig om samt även att lära i stort, men det har nog alla människor egentligen. Förstår så väl att ett tjatigt predikande inte passar sig i alla rum, men här i min egen tråd har jag då rätt att samla mina tankar för att nyktert och med ett någorlunda klart sinne rensa lite av mitt tidigare galna feltänk för att kunna gå vidare som alkoholfri i alla fall känns det i skrivande stund. Förresten, det var kul att du @vår2022 tittade in här och skrev några ord kompis, sådant uppskattas.

Ha en fin dag!

@has Tack för att du påminner mej ❤️

@Ros
❤️

Idag har jag varit alkoholfri i 23 dagar, med betoning på fri.

Jag trodde inte att jag skulle vara så stark och ståndaktig som jag varit. Jag trodde suget skulle vara starkare och frestelsen skulle ha lurat mig tillbaka in i monstrets klor. Jag säger inte att det varit plättlätt och rosenskimrande, verkligen inte. A-djävulen är en lömsk typ som lurpassar och ”snackar på axeln” så fort en inte är på sin vakt.
I början (ca första veckan) hade jag känningar av ångest, mycket huvudvärk och var extremt trött. Trots att jag sovit så mycket bättre redan direkt när jag slutade dricka.
Sedan har jag varit nere och deppig, tankar och känslor som kan liknas vid sorg när nån gått bort eller när det tagit slut i ett förhållande. ”Ska jag nu aldrig mer få krama den personen? Prata, känna, älska - aldrig mer?”😩😢
Den där älskade drycken som varit en bästa vän, trygghet och älskling i så många år, men som samtidigt brutit ned mig och mina viktiga relationer och är förjävligt manipulativ. Ett gift. För mig. Inte för alla men för mig. En viktig slutsats för mig att förstå. JAG är alkoholberoende och jag måste göra slut i det förhållandet för att överleva. För mig själv. För min son. ❤️ Och för andra runt mig som inte mått bra av mitt drickande.

Idag tänker jag inte ta det första glaset.

Tack för att ni finns och läser. 🙏🏼🥰

Vilken bra tråd!
Jag som sen 10 år inte lever med en alkoholist har lärt mig några saker om mig själv som medberoendeperson.

Jag behöver en beroendeperson i min närhet,att bekymra mig över för att känna att mitt liv är komplett.
Utan den personen är mitt liv torftigt och innehållslöst.

Att bygga upp mig själv från den sanningen tar flera år.
Att förstå att jag är en egen individ med ansvar för mig själv.

Att identifiera mig själv som den person jag är utan att blanda in beroendepersonen är ett hästjobb,ett mentalt stålbad som en annan härinne uttryckt det.

Bp(beroendepersoner) finns överallt och det är min skyldighet mot mig själv att försöka hålla ett mentalt avstånd till dessa så länge jag inte har full kontroll på mig själv.

Detta var mina första sanningar.
Jag återkommer med fler.

Så glad och tacksam jag är över allt fint ni skrivit till mig och alla grattis. Det är så härligt att ha er som förstår vad det handlar om. Och ni som går före som stöttat mig, hjälpt mig ur mina svackor i många processer. Som givit mig andra sätt att tänka. Att fått bolla med er under dessa år hade jag inte klarat mig utan. Man klarar inte detta själv tror jag utan man behöver stöd på något sätt, för mig har forumet räckt, genom er här har jag hittat vägar att lära mig att utvecklas. I böcker och poddar har jag funnit många vägar, nästan allt jag undrar får jag tag på i böcker och poddar och lär mig känna mig själv och mitt innersta och kan därför växa. Tack igen alla❤️

@B.Å Tilläggas måste också att jag även nu efter 2 år och 10 månader som nykter fortsatt har en speciell känsla inom mig om att jag är en slags ”vinnare” som ger känslor av lycka. Att jag vann över alkoholen och har en styrka att aldrig dricka mer. När jag är på tillställningar med alkohol, så tar jag fram vinnarskallen och känner mig som segraren när jag tar alkoholfritt, men det vet ju ingen annan än jag😂. Men det spelar ingen roll, för det viktigaste är att jag vet och det gör mig lycklig och upprymd inombords😁. Så som nykter, har nivån av glädje i livet levlat upp många nivåer jämfört med tidigare.

Vet inte om jag kan trösta dig. Men bra att du går in här och skriver vad som hänt. Jag lider med dig och hoppas du kan förlåta dig själv och fortsatta dit nya liv utan A. Ta hand om dig stor KRAM till dig.

@danisa Låter härligt! Ska njuta av de sista dagarna denna vecka med skogspromenader, svampplockning, läsning och bara vara, innan det är dags för jobbet på måndag igen.

Ha det gott!❤️

@Flarran Vad fint att höra att du hade en bra torsdag och att du kände dig nöjd med dagen. Det kan verkligen skifta från att den ena dagen känns mörk till att nästa dag är ljus. Att även som du säger, fokusera på det bra dagarna och innehållet i dem, påverkar oss och ger sköna känslor och gör gott för hjärnans aktivitet. Det kan vara bra att lägga dessa dagar i minnesbanken och försöka minnas dem och känslan som man hade vid dagar som det känns mörkare. Det kan då lätta upp och man påminns om att det kan skifta och bli bättre nästa dag😁.

Ha en fin fredag kompis!❤️

@B.Å Kan inte låta bli att skratta lite, det låter lite roligt att det nästan är lite skämmigt att du mår så bra som du gör😁. Lite jantelagen, att du får inte sticka ut på något sätt, inte må för bra och inte för dåligt, då ska du skämmas😂. Jag känner igen mig jättemycket i att jag mådde så bra och tyckte också att det var rätt lätt att bli nykter. Gick på moln. Jag blev lite förvånad för jag drack varje dag och hade även börjat att ta återställare som en vana. Min föreställning var att det skulle vara mycket svårare.

Det viktiga är att inte tro att man för den skull inte har alkoholproblem och att man nog kan hantera alkohol normalt. Då är man strax på ruta 1 igen och det kan bli supertufft att få den styrkan och motivationen igen till att sluta dricka. Jag tror att det handlar om att motivationen är så hög och viljan så stark till att sluta dricka är det som gör det lätt. Jag var också avundsjuk på det som kunde vara nyktra och fräscha och märkte att det kunde ju även jag vara och där ville jag stanna kvar! Lättnaden av att slippa smussla och ha en hemlighet inom sig att man var en alkoholist. Lättnaden över att kunna vara fri, ärlig och sann. Klart man bli glad och så stolt över sig själv. Jag kan och jag gör det bra! Så fortsätt att njuta och vara förälskad i dig själv❤️

I helgen flyttar vi äldsta dottern med sambo från tvårumslägenheten till deras första hus. Fortfarande i Smålandsskogarna, bara några mil därifrån de bor nu. Mycket lättare flytt än från Gbg till Småland, på alla sätt. Men de har förstås samlat på sig lite mer prylar. Jag ska strax packa bilen och köra och hämta upp barnens pappa och ett släp. Sen bär det iväg 20 mil norrut.

Jag är innerligt glad för deras skull. Både dottern och sambon etablerar sig nu på varsin arbetsplats med goda framtidsutsikter. Dottern säger själv att på sikt vill de flytta hem igen, men just nu behöver de båda jobba några år. Som hon sa: ”Det finns två bra tillfällen att flytta hem - innan barnen kommer eller när barnen ska börja skolan.”

De har medvetet köpt ett hus utan allt för stora renoveringsbehov. Lite färg och tapeter, en veranda ska byggas. Sambon får sitt efterlängtade garage, dottern får sin efterlängtade trädgård. Det blir bättre plats för gäster, bättre plats för allt. Huset blir relativt lätt att sälja när de är mogna för nästa flytt, men tills dess får de en bekvämare vardag som dottern uttrycker det.

Det här blir fjärde flytten som vi assisterar för dottern med sambo. Hans föräldrar ska hjälpa till också. Det blir tungt och tröttsamt, men mest roligt 🤩

Kram 🐘

God morgon kaffekompisar ☕️
På tuben mot jobbet. Glömde espresso i morgonförvirringen och hann borsta tänderna innan jag kom ihåg den & då ville jag inte dricka kaffe eftersom det smakar tandkräm ända upp i hjärnstammen 🧠

Hoppas alla får en skön fredag
🩵

Sitter här på morgonen och funderar på vad som egentligen hände, drack nästan en hel flaska vin igår och två starköl. Fort gick det också...
Skammen sköljer över mig, idag är jag bakis. Dags att kamma till sig och börja på ruta ett igen. För jag vill ju inte ha det så här...

Hej! Har gått till en beroendemottagning flera gånger. Enligt proffsen där är det vanligt att man mår dåligt och får tankar på återfall vid 3, 6 och 9 månader. Vet inte varför, men jag litar på vad de säger. Personalen där har var och en tagit hand om ungefär 1000 människor (eller nå´t sånt) med alkoholproblem. Ditt mående är helt normalt. Försök bara att hålla ut! Det blir bättre i det långa loppet.
Kan du koppla dina symtom till en sent kommen / postakut abstinens?

3 månader är jäkligt bra, Tappa inte greppet nu!

1 år och framåt- minst sagt.
Grattis som bara den till 2 år, @himmelellerhelvette. Du är stark som urberget tycker jag. Glad att få hänga med dig här och få vara en del av ditt forumliv. Nu köttar vi bara på då! Kramar 🥰

@Amanda L Jag tycker det är lite konstigt att känna så som jag gör nu, nästan lite skämmigt…ska det vara så lätt och får jag ens tillåta mig själv att må så bra.

Men som sagt, är förberedd på att jag kommer få åka mitt livs jävla berg o dalbana. Det är bara att spänna fast sig och ta det som det kommer.

Tack för att du tittade in..nu hör jag sängen ropa på mig 😴

@Pion1 vad duktig du är som går på gymmet där har inte jag varit på säkert 20 år 🫣 blir alltid lite avundsjuk på alla som bara ”går till gymmet” så där, jag vet inte ens hur man gör…måste vara underbar känsla, bra jobbat!

Häng kvar nu – det kommer bli bättre. Vi finns här 🥰

@Andrahalvlek Jag tänker….vi människor är olika….våra bagage ser olika ut vilket bidrar till att vi reagerar olika. Jag tänker också att det är skillnad på tillrättavisningar och tillrättavisningar. Vi tycker lika om vissa saker och om vissa saker tycker vi olika. Jag kan fortsättningsvis välja vad jag vill läsa och inte läsa om vissa saker berör ömma punkter hos mig… kan även välja att inte gå in alls på forumet. Ibland får man välja att inte gå i försvar…..nu tänker jag att denna diskussion avslutad i min tråd.

Nu ska jag sova för att orka med morgondagen. Godnatt 😴

Insikter kommer och insikter går. Tänker att det kanske kan vara fint med en tråd där vi delar med oss av insikter lite mer generellt?

En tråd att gå tillbaka till när en behöver påminna sig om vad man en gång kom fram till, men som man sedan kanske tappade kontakten med för en stund.

Här kommer några av mina, högst personliga, insikter från den här resan.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

I den sjukes hjärna finns tusen och åter tusen anledningar och förklaringar till varför det är som det är. Varför denne ska, behöver och vill dricka. Och varför du är så jäkla jobbig, gnällig, övervakande och lägger dig i sånt som inte angår dig.

Lärdom: det spelar ingen roll vad du säger. Du är inte ens inbjuden till den pågående debatten. Alkoholisten projicerar och du blir hårt dömd av dennes inre jury utan att ens veta om att du står inför rätta.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

Alkoholisten kan tillfälligt få en aning om att något inte står rätt till. Om drickandet ännu inte helt tagit över kan morgonen börja med ångest och förhandlingar med självet. Det blev inte så bra igår, jag drack visst för mycket. Jag kommer inte dricka idag.

Men så går dagen. Kanske en bra dag kanske en dåligt. En glad fru, en sur fru. Ett lyckat projekt eller något som gick åt skogen.

Oavsett vad som händer finns där en tippning point där alkoholisten istället börjar glädja sig åt att klockslaget som ger ett ok till att börja dricka för dagen närmar sig och börjar också planera för hur det ska genomföras på ett så accepterat sätt om möjligt. Inför sig själv och inför andra.

Lärdom: det spelar ingen roll vad du gör. En glad fru, en trött fru, en sexig fru, en arg fru. Oavsett vilken roll du för dagen bekläder dig så finns det alltid anledning att dricka. Detta är en pågående dans mellan den sjuke och dess drog. Du kan försöka dansa med eller försöka avbryta dansen. Du kommer ändå att misslyckas eftersom du inte deltar och det egentligen inte alls handlar om dig.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

I de tidigare stadierna av sjukdomen kan alkoholisten visa upp förståelse för din oro och perioder av upplevt minskat drickande kan följa. Du kan känna hopp, att du fått gehör, äntligen blivit förstådd. Dessa känslor byts sedan ut mot grubblerier om det faktiskt är så att den sjuke dricker mindre eller ej. Om den alls kan dra ner. Något är fel. Du vet inte exakt vad, men känner det starkt i hela kroppen. Tills du ser spår av tomma burkar. Ölflak som aldrig tar slut. Eller flaskor som på något magiskt sätt aldrig minskar i innehåll, trots att du med egna ögon sett hur de fyllt glaset och druckits upp.

Lärdom: din oro ger inga faktiska resultat i annat än tappad energi. Likt en bil som spinner med däcken står du kvar på samma plats. Alkoholisten drar inte ner på sitt drickande, men blir däremot mer uppfinningsrik i sitt gömmande och smygande. Och i sina egna förklaringar kring hur hemskt det är att leva med en människa som tvingar denne att smyga, gömma och smussla. Känslan av att komma varandra närmre visar sig snart övergå till ytterligare steg ifrån och en ökad distans ifrån varandra.

Saker jag lärt mig av en alkoholist.

När saker så rämnar och alkoholisten börjar mista allt som stått den allra närmast blir den första reaktionen lättnad. Äntligen kan den sjuke dricka precis hur mycket den vill, när den vill och hur den vill utan att någon tjatig jävel lägger sig i. Utan en massa larviga pekpinnar och överdrivet fokus på drickandet, som den ju har fullständig koll på.

Lärdom: alkoholism är en sjukdom och en väldigt lurig sådan. Det är troligtvis ingen som vaknar upp en morgon och tänker ”alkoholist, det vore nåt för mig” kavlar upp ärmarna och börjar jobba på sitt drickande. Sjukdomen smyger sig på, för någon går det fortare, för en annan långsammare, men den vrider till och sätter det normala ur spel.

När sjukdomen får fäste väljer alkoholisten inte själv längre. Den styrs av sjukdomen, som manipulerar både den sjuke och omgivningen.

Det är väldigt svårt att inte ta den sjukes beteenden personligt, eftersom de med all kraft drabbar en som person.

Det är svårt att inte dras med i det man tänker är dansen, samtidigt som man egentligen inte dansar med alls utan står utanför, tittar på och försöker förstå vad som händer. Försöker få det som sägs och den egna upplevelsen av verkligheten att på något sätt gå ihop. Försöker förstå och försöker bli förstådd.

Det jag lärt mig av min nu nyktre alkoholist är att jag aldrig var bortvald. Eftersom han inte längre kunde välja själv. Att han kände sig lika stressad och styrd som jag gjorde, utan att förstå att alkoholen, som styrde honom, faktiskt också styrde hela vår familj.

Det jag vet nu, är hur viktigt det är för samtliga, inte bara den beroende, utan även alla oss runtomkring att acceptera steg 1: Vi är maktlösa inför alkoholen.

Vi är inte bortvalda. Vi är maktlösa inför alkoholen som styr den vi älskar.

Det vi har makt över är att rädda oss själva, rädda våra barn. Om vi fortfarande älskar behöver vi älska på avstånd tills personen eventuellt blir tillräckligt frisk och själv lyckas bryta sig loss och acceptera steg 1.

@B.Å ❤️☺️