Senaste kommentarerna i forumet

@Molnet precis. 👍

Håller helt med dig! Tyvärr brukar det vara svårt att få missbrukaren att flytta och då måste man hantera det som man kan påverka.
Men helt rätt i princip♥️

Hur har helgen gått TS?

@Andrahalvlek precis, high on life, jag fullkomligt älskar att jag kan plocka fram den känslan när jag känner för det och utan hjälp av substanser.

Vinnare är vi, haha jag kan bli riktigt glad att av att jag ändå gick igenom skiten och fick uppleva kontrasten. Som igår, tidig lördagmorgon ”jaha, här står man då, på återvinningen, nyduschat och utan ångest, är det ens lagligt att må så bra över det?!”

Sober club ❤️

@Annelie56 hej och välkommen hit.

Först vill jag säga att du inte är ensam. Alla vi här har gjort bort oss på ett eller annat sätt och jag tycker du är otroligt modig som gick till jobbet och jag kan lova dig att dina arbetskamrater har varit med om värre saker än att du var full på en konferens….tittar de låt de titta, det viktigaste är att du själv inser att så kan du inte ha det och jag vill att du ska veta det finns en lösning bara du vågar och litar på alla de som går före oss och har lyckats.

Jag hoppas du mår bättre idag och att du har lyssnat på de som har svarat i din tråd. Ett längre uppehåll är något alla vi andra bestämde oss för och det rekommenderar jag att du med borde testa.

Ge dig själv en chans så ska du se att det kommer lösa sig ❤️

@Andrahalvlek bra jobbat du med! ❤️

Så härligt att du fortfarande har så fin kontakt med din ex-svärmor och kan inkludera din mamma i den gemenskapen. Jag är ett stort fan av att man får utöka sin ”släkt” och mina härligaste stunder är när ”alla och deras moster” är samlade. Jag får sån energi av det - och speciellt nu när jag inte längre har bråttom hem till en Bibbi (i kylen) utan jag kan delta och titta alla i ögonen utan att känna skam och skuld.

Ha en jättefin födelsedag om vi inte ”ses” (hehe eller vad man säger) innan dess.

56 är cool ålder - Jennifer Aniston och du är jämngamla….det är härligt att få bli äldre och klokare. Det tycker jag 💃

@B.Å Håller med dig! Vi har fullt ut insett att vi aldrig kan dricka måttligt. Och vi omfamnar det. Känner med hela vår kropp, hjärna och själ att vi slipper dricka! Vi blir höga på livet i stället. För precis som Annie Grace säger: Alkoholen tar ifrån oss förmågan att uppskatta vardagliga ting. Utan alkohol får vi den förmågan tillbaka.

Kram 🐘

@nmäki75 jag känner inte igen det du skriver om att man förlorar jobbet. Tvärtom är arbetsgivare enligt lag skyldiga att erbjuda rehabilitering och anpassning av arbetet till den som missbrukar. I mitt ex' fall gjorde de det, flera gånger om. Han klarade inte av att fullfölja behandlingen och nådde aldrig sjukdomsinsikt, utan började missköta jobbet tills de började ha samtal med honom om det. Då valde han att säga upp sig hellre än att få sparken.
Alkoholmissbruk är en allvarlig sjukdom och beroende på vilken motivation den sjuke har kan det gå att behandla, eller så när man inte fram. Vill de inte ha behandling eller sluta dricka så kommer det förstås inte gå helt oavsett. Men bli av med jobbet pga sjukdom blir man inte eftersom det är ett lagbrott.

@vår2022 åh du, kloka varma människa ❤️

Först vill jag säga att jag är tacksam för all värme du sprider. Du @Andrahalvlek och @Amanda var bland de första som välkomnade mig hit och gav mig ett hopp när jag trodde det var kört. Evigt tacksam för det, jag tror inte ni ”gamlingar” fattar vilka superhjältar ni är! 😭❤️🥰

Jag läste ditt svar igår och på min långpromenad tänkte jag på det du skrev, att du kommit framtill att din ”sårbarhet för att bli beroende” gjorde att du hamnade i klorna på alkoholen. Så var det nog för mig med.

Tidigare hade jag inga problem med alkohol, jag var en festfia som hade kul ibland, jag började dricka sist av alla (alldeles för tidigt men ändå ”sent” jämfört med mina vänner) hatade alkohol pga vad jag sett och upplevt som barn, sen drack jag måttligt (festligt) och ibland ingenting. De senaste åren hände dock saker i mitt liv som gjorde att jag tappade kontrollen, jag har inget att skylla på, jag drack inte heller för att glömma eller tycka synd om mig själv utan jag gillade ruset och släppte alla spärrar för ”så klart en medelålders kvinna får dricka en flaska (eller två) vin när hon vill, det stör väl ingen och jag sköter mitt ändå!”

Jag har kommit fram till att jag blev beroende för att jag drack för mycket. Vem som helst kan dricka sig till ett beroende och låt oss säga att halva min släkt inte var alkoholister och jag hade sluppit alla trauman och skit, hade jag druckit så som jag gjorde de senaste åren hade jag blivit beroende ändå. Och det viktigaste för mig och det jag känner så starkt det är att jag nu vet att när man en gång hamnat där så finns det infen återvändo; jag kommer aldrig mer kunna bli en person som dricker måttligt. Jag har inte bara accepterad det utan jag omfamnar det, jag tycker mycket bättre om den personen jag blivit nu, min hjärna, min kropp, mitt liv…aldrig mer ska jag vara så dum mot mig själv, jag förtjänar bättre. Det vet jag nu ❤️

Nu blir det matlådor, tvätt och förberedelse inför en ny vecka.

Ha en fin söndag mina vänner och superhjältar ❤️

@Himmelellerhelvette Jag har även laddat ned en app i min mobil ”Jag Här Nu” - en förinställd livskompass inom olika livsområden. Man kan ändra/dra i den för att få en helhetsbild om nuläget, även ändra på texterna som kanske passar in bättre i ens liv. Sedan när man gör olika förändringar kan man ändra på värdet på det de olika bitarna. Väldigt simpel med typ bara den cirkeln/livsområdena, men en slags värdemätning och nulägesbild😁

@Himmelellerhelvette Att ställa sig själv frågor är verkningsfullt för att man bättre ska kunna sortera, sätta ord på och få ner sina tankar mer konkret. Det finns en sida ”livskompass” där det finns lite olika material att ladda ned och som kan hjälpa till i arbetet med frågorna, var befinner man sig, var vill man vara och hur ska man komma dit, inom olika livsområden. Jag har fyllt i en livskompass som varit ett stöd för mig att se var jag befinner mig, vad jag behöver göra för att förflytta mig och att se de olika förflyttningarna jag gjort. Detta ingår inom ACT och värderad riktning.

https://livskompass.se/material/arbetsmaterial-att-ladda-hem/

Ha en fin söndag!❤️

Hej Maud!
Länge sedan du skrev - hur har du det?

Godmorgon denna söndag.Löfte gjort.Skrivit 3 saker i min nyktra tacksamhetsbok som jag får uppleva tack vare nyktra val.Känner mig stark & nöjd .Nöjd & lättad för att jag äntligen känner i hela mig att :Jag vill inte dricka A mer.!Så skön känsla.Äntligen!Och så skönt att vara nykter & representabel igår kväll när min dotter kom oanmäld & bjöd på pizza.Idag går i belöningens & njutningens tecken.Ska på spa ett dygn med övernattning i Japansk anda.Ska bli så skönt för kropp & själ & en mysig upplevelse tillsammans med min partner.Må så gott & ta god hand om er!

@nmäki75 jag sökte hjälp i regionens regi. Det finns hjälp på olika nivåer, jag sökte i primärvårdens beroendevård. Gå in på 1177 i din region och se var du eller din anhörige kan vända sig. Jag har även varit öppen på mitt arbete, och fått stöd där.
Du kan inte förlora ditt arbete pga alkoholmissbruk om du inte grovt missköter dig i arbetet. Din arbetsgivare har skyldighet att hjälpa till med rehabilitering och många har en betydligt bättre inställning till detta än vad gemene man tror. När det gäller socialtjänsten, ja, det är ju så lagstiftningen ser ut. Jobbar man i vården och har en misstanke om att barn far illa (t.ex. pga en missbrukande förälder) är man skyldig att göra en anmälan. Det behöver ju faktiskt inte betyda att det är något dåligt, det är ju mång gånger just stöd och hjälp man behöver för att komma ur en ohållbar situation. Jag önskar att det inte var så stigmatiserat att söka hjälp. Jag själv borde gjort det tidigare, men bättre sent än aldrig. Jag har blivit mycket bra bemött i mina kontakter med vården och av min arbetsgivare.

Jag vill också säga att jag förstår att situationen som anhörig måste vara otroligt jobbig, och önskar dig/er kraft att gå vidare med ert liv.

@Himmelellerhelvette Bra att du sätter ord på det. Du vet vart du vill. Du vet ungefär hur du ska ta dig dit. Visst känns det lite lättare inombords?

Samtidigt är det förstås en sorgeprocess. Först väntesorg och sedan drabbande sorg. Jag trodde också att vi två skulle åldras ihop. Medberoende som jag är slog jag nästan knut på mig själv för att få relationen att fungera. Vi höll ihop i 24 år. Jag tystnade de sista åren, orkade inte ta konflikterna. Jag blev tystare och tystare, jag gjorde våld på mig själv. Det som är jag. Som står rakryggat och säger min åsikt, går år det håll som jag tror på. Jag kan fan inte ens följa ett vanligt recept, allt måste jag göra på mitt sätt.

Snabba ryck är det också i min skalle och kort väg till agerande, vi två var inte alls i samklang på något sätt mot slutet. Ändå vågade jag inte ta steget, vågade inte väcka frågan om separation. En dag i mitten av oktober 2013 sa han: ”Du, ska vi komma till skott och separera.” Då tänkte jag: ”Nu tar jag bollen och springer.” (Som i rugby, ännu en sportterm trots att jag är totalt ointresserad av sport”.) Den 1/12 samma höst flyttade jag till lägenheten. Snabba ryck som sagt.

Det som fick mig att tveka i många år var barnen. Den hösten hade äldsta börjat ettan på gymnasiet, och landat väl där, och yngsta gick i åttan. De hade då en lugnare fas i sitt liv. Då var det läge att införa varannan veckasboende för dem. Varje fredag bjöd vi varandra på middag, då barnen bytte hem. Det gjorde vi i sju år, tills yngsta flyttade till boendet. Det var ett bra tillfälle att varje vecka ta gemensamma beslut och etablera en ny typ av relation.

Och det här skriver jag endast för att peppa dig. Det går, det blir bra, det är tufft som fan men det är genomförbart. Och du måste göra på ditt sätt!

Kram 🐘

@xyz23 .Allt som kan hjälpa en att vara nykter är bra.Men man måste ju vara nykter & aldrig dricka på det.Eftersom det är farligt.Se det som ett verktyg bland andra & under tiden samlar man på sig fler verktyg & goda vanor.Att välja livet & ändra mindset & att lära sig att tycka att man är värd att må bra är oerhört viktigt under resan i tillfrisknandet.Nu är du igång fortsätt så!

Går det att prata med honom när han är nykter? Jag läser i flera kommentarer i flera trådar att den medberoende ska lämna, flytta över helgen för att få ro…Det är den första tanken, jag sticker för att jag har fått nog, orkar inte mer.
Det är inte du som har gjort något fel och ska behöva flytta. Du och barnen ska stanna i ert hem och han ska ut. Jag förstår att det är svårt, handlingar och ord sätter sina spår som vi bär med oss resten av livet. För att inte tala om barnen som behöver se på eländet. Jag hoppas att du finner styrkan och att det löser sig för er ❤️

@zalkin .Så sorgligt.Känner med dig.Blir särskilt svårt när döden kommer plötsligt under tragiska omständigheter.Vad fint att ni fick en fin begravning & ett fint avslut med en minneskonsert.Ta god hand om dig!

@Surkärring .Bra insikter.Bra jobbat!Det gäller att slå hål i sin egen romantiserade fantasi om alkohol.För vi vet ju att: 🍷➡️🍷🍷🍷➡️😱🥶😰😱➡️Repeat. Vi kan fortfarande mysa & ha något gott i glaset.Det är inte myset som ska bort.Bara innehållet som ska bytas till något gott A-fritt.Vad som helst:te,bubbelvatten,läsk,iskaffe,varm choklad,fun light,tranbärsjuice,äppelmust,varm choklad m.m.A-fr öl & vin kan trigga sug de första månaderna så skippa det ett tag.

@zalkin Fint ändå med begravning. Gemensamt minnas och hylla den avlidna. En stund för eftertanke och sorg. Hur sorgligt det än är tycker jag att begravningar är en fin stund.

Kram 🐘

Jag tänkte precis som du tills en vän sa till mig: ”Varför måste du och barnen flytta? Det är han som beter sig respektlöst och har gjort fel så det är han som ska ut.”
Det fick mig att tänka i andra banor. Väljer han alkohol och inte vill söka hjälp så är det han som ska ut. Jag fann det svårt att prata så jag skrev ett långt brev med alla mina känslor och gav honom ett val. Han valde oss och det är jag glad för, men jag kan inte lita på honom än. Lycka till! Ta hand om dig och barnen ❤️

Jag tänkte precis som du tills en vän sa till mig: ”Varför måste du och barnen flytta? Det är han som beter sig respektlöst och har gjort fel så det är han som ska ut.”
Det fick mig att tänka i andra banor. Väljer han alkohol och inte vill söka hjälp så är det han som ska ut. Jag fann det svårt att prata så jag skrev ett långt brev med alla mina känslor och gav honom ett val. Han valde oss och det är jag glad för, men jag kan inte lita på honom än. Lycka till! Ta hand om dig och barnen ❤️

Tack för så bra frågor @vår2022 ❤️ Det är helt korrekt, jag trivs inte där jag befinner mig i livet nu, känns som jag är i ett mellanrum, jag önskar få förflyttning till ett annat plan på jobbet, jag har sagt det till min chef, det är helt nya kollegor och väldigt mycket andra arbetsuppgifter men väldigt lika de jag gjort förr, som @andra halvlek skriver, få steppa ner, göra det jag är trygg med, få gemenskapen och teamet och därigenom en känsla av sammanhang, min önskan är att därigenom också kunna binda nya kontakter som även kommer leda till aktiviteter utanför jobbet🙏 Och någon gång innan sommaren tror jag också att jag och min man kommer att behöva skilja oss! Kärleken är stark men det blir svårare och svårare att leva ihop när vi mer och mer drar åt olika håll. Jag önskar att vi kommer skiljas som vänner och göra det på allra finaste bästa sätt, där vi fortfarande kommer kunna ha bra kommunikation och hjälpa varann med sånt den andra inte kan. Men jag ser inte att vi kommer kunna åldras ihop som äkta makar. Detta har jag bearbetat sakta fram och tillbaka i tre år. Såsom @andra halvlek också skrivit någon gång, att det gick långsamt men till slut blev det skilsmässa men de är bästa vänner typ, som syskon, skulle kunna bli jag och min man, om ingen av oss träffar någon ny då för då blir det nog inte mycket kvar, jag kan inte förmå mig se honom med någon annan och jag är rädd att han då skulle dra dig till någon som tycker mycket om alkohol och att det kommer kunna dra ner honom i fördärvet men det är inte mitt ansvar men jag skulle bli oerhört ledsen för våra barns skull men det ligger säkert några år i framtiden hoppas jag och då är min önskan att dom är vuxna, starka och självständiga 🙏

@zalkin Så tungt och sorgesamt med att det skedde under tragiska omständigheter❤️. Det är något helande och trösterikt att ta farväl med begravning och minnesstund och i ert fall minneskonsert. Samlas och sörja tillsammans. Att orka gå vidare. Och i allt detta så skönt att vakna nykter och kunna bearbeta och hantera det på ett så mycket bättre sätt. Det är sorgesamt och tas med i livet som går vidare. Kram❤️

Det är ganska starka romantiserande bilder jag har av alkohol.
Alla mysiga stunder med vin o netflix, en öl på stan (En?? Tillåt mig småle...)
Men jag glömmer ju att ta upp eländet.
Huvudvärk, minnesluckor, kass mage och ett fruktansvärt humör.
Bakfylla och ångest.
Hål i plånboken och hål i huvudet.
Så skönt det är att slippa dricka mu. Slippa räkna glas och hundralappar. Slippa springa på wc hela dagen efter.
Jag okynnesäter mindre och det gör mig gott.
Ganska skönt på det hela taget, faktiskt.

Så länge du ifrågasätter dig själv, finns en chans till hjälp..värst är de som skyller allt ifrån sig,