Senaste kommentarerna i forumet

@HellenII Jag förstår EXAKT din känsla, jag stannade i åtminstone 25 (!) år, kanske längre, man vaggas sakta i i livet som medberoende och flyttar ständigt "fram" sina gränser. Jag är en välutbildad, skapligt begåvad person med högt EQ, men blev helt kraftlös i den situation vi hamnade i. Min man utvecklade ett alkoholberoende som inte syntes utåt och inte innehöll aggressivitet eller våld, möjligen en viss snarstuckenhet och vasshet mot slutet. Han låg heller aldrig nedkissad och medvetslös i sina egna spyor och då kunde han väl inte vara alkoholist? Inte på riktigt?
Jag har som du känt ilska, jag har känt att han hur lätt som helst valt bort både mig och barnen. Att han inte ansträngt sig ordentligt, inte bett om eller tagit emot hjälp på riktigt. Jag vet fortfarande inte vad jag känner och tänker, missbrukare framstår nog så gott som alltid som manipulerande, släviska och offerkoftan är på konstant. Kanske är det enbart symtom på sjukdomen. Det är svårt som anhörig när man då och då kommer i kontakt med människor som HAR tagit sig ur sitt beroende. Varför lyckades de? Varför var deras vilja starkare? Varför kämpade de hårdare för sina familjer? Är det för att jag, när allt kommer omkring, inte är lika värdefull som de är? Destruktiva tankar som urholkar självkänslan mer och mer.
Det enda jag med säkerhet vet, nu, är att mitt liv är mitt ansvar, ingen annans. Som vuxen är det upp till dig själv att ta hand om DIG. Du måste ta besluten för dig, vilket ofta är att lämna det sjunkande skeppet som du inte har en chans att hålla flytande, inte skuggan av en chans. Barnen är också den friska förälderns ansvar och jag står fortfarande till svars för varför jag stannade och inte tog dem därifrån. Deras relation till sin pappa är minst sagt ansträngd. Jag ser inga vinster med att stanna kvar, det hjälper faktiskt inte ens den som är beroende. Men som sagt, jag förstår din situation, dina tankar och dina känslor. Vi delar dem. Kramar 🧡

Ta hand om dig och barnen 🧡

Låter bekant de där tankarna. De är anledningen att jag varje fredag glömt bort mina bestämdaste planer 5 dagar tidigare vecka ut och vecka in i flera år…
Denna gång går det bättre, men bara kommit knappt 4 veckor än jag med. Bestämt att inte tänka på framtiden fören efter nyår så just nu är jag bara helnykter och passar på att testa andra saker och lär mig mkt om beroende osv.
Känns tryggt att inte tänka så mkt på alkohol, det tog alldeles för mkt plats i mitt huvud innan.

@vår2022 Åh tack gulle dig ❤️. Jag har haft en produktiv dag före hemresa. Tog en promenad i höstmorgonen före frukost i den gul/röda 🍂 skogen. Läste en bok som först till frukosten och såg mina kollegor droppa in till frukost i lite olika dagsform ☺️. Mycket givande konferens i alla fall ❤️‍🩹.

Hur har du haft det? Har du haft en bra dag?
❤️🩵

@Varafrisk Grattis till 1000 dagar!!!! Bravo och bra jobbat. Bra at du har fått svar på cancer. Behåll livsglädjen äen om inte allt är på topp.

Njut av en härlig kväll!

@Varafrisk Grattis till tusen dagar och till besked. Jag vet hur den väntan är! Jag vet också att jag var helt slut efter beskedet trots att jag "borde" varit glad och lättad. Kände mig tom otacksam som inte kunde vara gladare.

Det tog säkert 1-1,5 mån till jag kände mig mer mentalt stabil ❤️. Var snäll mot dig och ge dig själv tid att läka även i tanken. 🩵

Jag firar idag 4 veckor som nykter, men bollar med samma tankar som du.
Vill kunna dricka måttligt och ibland i sociala sammanhang och för att det är gott.
Mina tankar studsar också fram och tillbaka om jag borde skita i det och vara nykter,
eller om jag ska testa om det är en hållbar idé. Ska iaf vara nykter mellan 2-3 månader
innan jag testar, så att alkoholen släppt taget om kroppen innan man provar något.

Idag har jag varit nykter i 1000 dagar!!
Ett häftigt tal! Inga tankar på alkohol! Livet pågår med annat. Som att jag har fått svar på både koloskopi och mammografi. Ingen cancer i varken tarm el bröst! Så himla skönt🙏🏻 För övrigt så är inte den mentala hälsan på topp! Så j-a trött! Och däremellan lite ledsen. Och artrosknät som håller på…..Men min längtan att få komma tillbaka på banan igen, min livsglädje finns kvar🕯️🙏🏻❤️

Kram🥰🌺

@zalkin Ser att jag missat din 11-månadersdag. Stort grattis och bra jobbat. Snart an du checka av ett år! Vilken fantastisk resa du gör, du är en inspiratör för oss andra på forumet.

Torsdag och en svår natt ligger bakom mig och när jag ser tillbaka en aning så ser jag tydligt att jag som dystymiker med både add och andra små ”trevligheter” psykiskt sett nog har fått en stor gåva av Herren i form av tålamod och förmåga att kämpa på och komma igen hela tiden. Somnade till en stund på förmiddagen och vaknade av ljudet från en grävmaskin utanför fönstret i full färd med att väl gräva upp gatan för att fixa något med fjärrvärmen inför vintern. Det var ett förfärligt oväsen som helt höll på att ta knäcken på mig.

Har svårt att klara av stress och fick väl smått panikångest av oljudet och började automatiskt tänka på alkohol som lösning av alla problem. Men det har jag gett mig sjutton på att inte ta till i första taget alltså. Man är väl en aning envis kanske. Det behövs ibland lite envishet om man ska ta sig ur alkoholträsket och inte trilla ned i det igen. Folk tränar sig fysiskt och springer kilometervis för väl utmaning av sig själv. Sånt har jag nog inte varit intresserad av någonsin. Men har i snart två år dagligen sysslat med maratonlopp i mental träning. Minns att min farsa nån gång sade att: Du kan ju allt...

När jag tänker på mitt första inlägg på detta eminenta forum så var det nog inte ett starkt beslut som fick mig att så säga, ställa flaskan åt sidan. Det var väl mer att hälsan tvingade mig till att försöka att ändra på mitt dryckesmönster. Jag såg ju alkohol som den enda verksamma medicinen mot mina obotliga psykiska utmaningar och som fick saker och ting att gå runt fast det hade sina knepiga biverkningar. Var väl även rätt trött på skiten också. Det var ju inte någon frihet och glädje inblandat i drickandet längre. Kändes mest dumt att jämt få betala en massa pengar för det knepiga ”nöjet” att få slå sig själv i skallen med en flaska alkohol var dag.

Det är många bitar i pusslet för att nyktert fungera skapligt och balanserat som jag har fått vända och vrida på för att förstå en del. Men allting går om man ger sig fasen på det, och vid behov gör HALT och håller fast i att aldrig ta det där första glaset som sedan bara rätt snart blir till flaskvis av onyttigheter. Nu säger magkänslan att det är dags för en god färdigrätt att köra i mikron, så får väl gå på den känslan då. Tänk, att jag lyckades få ut soppåsarna mitt i natten trots en energinivå nära noll. Helt otroligt egentligen.

Man kan fastna i missbruk av onyttiga prylar på grund av tusen orsaker. Men det går att vara alkoholfri bara man inte tar det där första luriga glaset tänkes det nu. Hur det än är, så kämpas det vidare här och alkoholdjävulen och bolaget kan känna sig blåsta på konfekten även denna dag alltså. För hur det än är så sparar man då en vacker slant på att inte köpa en massa dyr och skadlig alkohol. Funderar nu på om det inte är dags att försöka att koka på en kanna med kaffe eventuellt. Men först får det bli den där färdigrätten som magkänslan än en gång påminde mig om med ett knorrande. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det fint!

@LAO Jag har jobbat och hanterat abstinensen. Tycker att mina kollegor tittar på mig med förakt i blicken och jag kan inte sluta tänka på vad jag gjort.

Tanken i lördags var först att det vore bra med uppehåll ett tag. Öl väntas på söndag (event).
Nu sitter jag här och lutar starkt åt att jag borde/måste lägga tanken om kommande drickande på hyllan. Tänker att det lär gå bra att ta upp drickandet mer sporadiskt framöver, trots varjedagdrickande sen år tillbaka. Går det? Vill jag det? Nä. Jag vill fan vara nykter. Har pendlat mellan, ångest, glädje, beslutsamhet och förnekelse.

@HellenII
Du är inte misslyckad! Men du kan inte hoppas på nykterhet.
Varför är det svårt att hitta ett boende för en trygg miljö, inte minst för dina barn?
Tänker att trist lgh i andra hand är bättre för er , då är ni trygga..

Ni är viktiga!

Kan barnen få stöd, t ex genom skolkurator?

All lycka till!

@Sländan Visst är det lite konstigt att något som tidigare uppslukade nästan varje vaken stund är helt borta!? Så himla mycket tid och energi vi sparar ❤️ Jag ska på personalfest på fredag, och har inte ägnat en tanke åt vad jag ska säga. ”Jag dricker inte alkohol” duger bra som svar, om någon undrar. Heja oss!

Kram 🐘

Hej alla kämpar 🤗 jag vill bara titta in på forumet och se hur de går för er andra.
Själv har jag varit nykter i 4 1/2 år och är inget jag tänker så mycket på längre.
Kram till er ❤️ / Sländan

@vår2022 tack snälla o detsamma! Gud va bra gjort o springa! Jag avskyr och springa min hjärna säger va fan gör du så fort jag försöker haha. ja vi kämpar på

@HellenII jag hör dig❤️ Det är verkligen tufft att leva med någon som har alkoholproblem.

Och du har rätt i att alla har ett fritt val i grunden, när jag läser ditt senaste inlägg låter det som att du börjar fokusera på det valet som du kan kontrollera - ditt val.

Beroendesjukdom har så många olika symptom och vi som lever eller har levt med en beroendeperson upplever ofta stor förvirring innan polletten trillar ner. Jag tror det beror på att sjukdomen bland annat består av lögner och manipulation. Det är det som gör oss så förvirrade och får oss att stanna längre än vi kanske önskat när vi ser tillbaka.

Att personen inte respekterar eller behandlar sin omgivning väl är andra symptom som kommer med tiden, ofta lite smygande så att situationen hinner bli ”normal” för oss innan vi förstår.

Försök att inte vara så hård mot dig själv, du är i ”gott” sällskap här.

När jag förstod att min före detta man var alkoholist lyssnade jag på boken ”Beroendepersonligheten”, det var tuff lyssning men gav mig en större förståelse för sjukdomen, symptomen och hur det påverkade vår familj.

Fortsätt skriva, fortsätt fokusera på dina val och ta hand om dig och barnen!

@vår2022 ❤️❤️

@Lady175 Vill kika in och säga, vad bra du jobbar på! Grattis till 11 dagar!🥳. Jag var också ute på en löprunda i skogen på 7 km med mina hundar och det är underbart höstväder!🌞. Visst är det härligt när man så tydligt kan se och känna skillnaden mellan nykter och påverkad, som du gjorde i affären, och att man inte vill ha det så mer.

Fortsätt som du gör, för du gör det så bra!❤️

@Annelie56 du är inte dum i huvudet! När vi dricker gör vi ibland jättedåliga val, i bästa fall gör det att vi vill förändra vårt drickande. Var snäll mot dig 🌸🧡.
Hur har du gjort de här dagarna?

@JHL Jag gillar också att jobba på, få flow och kan helt glömma lunchen eller att jag inte är hungrig, framförallt när jag jobbar hemifrån. Då äter jag den lite senare. Igår var jag på jobbet och glömde helt bort en undersökningstid, såg det i kalendern idag! Men det sker annars sällan. Jag trivs bäst med lite press och har en rätt hög kapacitet att klara av det utan att gå i negativ stress. Tar inte så mycket pauser, men tar lite längre lunch hemma då jag springer ca en timme i skogen med hundarna och sedan något att äta. Då hinner jag varva ned och saker privat eller jobb faller ofta på plats. Annan träning som box/styrka och Zumba gör jag efter jobbet några dagar i veckan. Gillar att träna och det håller kropp och knopp i balans. Jag tror att med hög aktivitetsnivå/kapacitet och att samtidigt känna ett lugn och med lite stressdriv gör att det funkar med högt jobbtempo i perioder. Det gäller att lära känna sig själv och var gränser och balansen finns.

Det är härligt med hösten, solen och den klara luften och all svamp! Ha det gott!🍄‍🟫

@xyz23 Tack! För att förtydliga, med två dagar i sträck så menar jag hela dagarna. Jag var full även på dagtid.
Hur kan man vara så dum i huvudet!!?

@2ansikten Hur har det gått för dig sedan dess? Hur var det att gå till jobbet?

Dag 11 och jag mår så himla bra! 9 km i skogen i strålande sol med en klar hjärna. Igår fick jag en flashback då jag var i kiosken o köpte godis då en granne kom in rätt bra i gasen o köpte folköl...såg mig själv i detta då jag oxå gjort så. Det skrivs upp som minne i mitt block för så vill jag inte ha det mer.

Hej, jag behöver skriva av mig. Sommaren och semestern var jobbig, som varje höst kommer även detta årets mörkerperiod med vad jag upplever som ett än större alkoholintag från min sambos sida. Jag förstår, jag har förstått sedan hans beroende uppenbarade sig, att det är ett beroende och att han känner stark dragning till alkohol. Men jag kommer aldrig acceptera att han inte kan välja att bli fri. Jag är övertygad om att han - precis som många andra gjort - kan bestämma sig för att sluta dricka, om han bara vill nog gärna. Han vill inte. Jag letar efter annat boende varje dag och trots att det är svårt och kanske kommer ta flera år så har letandet, eller kanske acceptansen, skänkt mig ett lugn i kroppen. Helgerna fortfarande är väldigt påfrestande och varje vecka tänker jag, att jag inte kommer orka en helg till. Jag har också kommit till insikt att det kanske inte ens är hur mycket han dricker det han gör när han dricker, eller ens att han dricker som är det som tynger mig mest, som påverkar mina känslor som värst. Jag själv känner mig så fruktansvärt misslyckad, som bor i miljön med en man som inte respekterar mig eller barnen. Jag har alltid trott på människans egna fria val, och jag är så besviken på mig själv som trampat ned mig i den här situationen så hårt att jag nu har svårt att ta mig ur den.

@LAO "flygande start" kanske var lite raljant uttryckt men du är igång och "planera och prova" är ju jättebra. Vi har alla lite olika vägar att vandra mot nykterheten och några omtag innan man hittar rätt får de ta och det är ingen skam i det, det viktiga är att man lär och försöker igen vilket du nu gör. Bravo!

Jag vet inte vad tröttheten kommer ifrån förutom att det är ganska vanligt att den kommer när man är nykter efter att ha druckit en period. Jag antar att det har att görra med omställning av kropp och hjärna samt att hör konsumtion av alkohol tär på kropp och hjärna. För en del verkar det kunna hänga i ett tag. För mig ha det hängt i ganska länge och jag har inte den utvilande sömnen som vissa här beskriver och jag vaknar på nätterna och ligger vaken. Småsaker i det stora hela men visst skulle jag vilja ha ha en bättre sömn.