Senaste kommentarerna i forumet

Stort tack för alla bra tips!
Jag hoppas och tror att denna sida kommer ge mig styrka och dina tips var verkligen en bra början 😊
Heja dig, så bra att du varit nykter i 3 månader - strongt gjort - kämpa på! Inom kort hoppas jag kunna säga detsamma 😊

Hej
Tittar in för att höra hur du har det. Själv känns livet rätt behagligt just nu. Jag har helt släppt min syster. Det känns tråkigt men nödvändigt. Så länge hon inte försöker se och förstå andra kan jag inte nå fram. Fokus istället ligger på att jag ska må bra. Vi ska till fäboden i helgen och ska börja med att uterum till stugan vi nu använder. Var dit en vända med lite grejer idag och tog ett kallt dopp i ån. Det låter härligt med löpning. Jag gjorde mycket sånt förr men fick ont i ett knä. Då föreslog läkaren vandring och det gör jag ofta. Vandring blir ju också meditativt tycker jag.
Hoppas du får en bra vecka.
Kram🥰

Idag fick jag upp ett minne på Facebook från Blodomloppet år 2014. Då sprang jag 5 km på 34:69. Ingen topptid, men ändå helt okej på motionsnivå.

Det är inte en orimlig målsättning, på lång sikt alltså. Det är ju fördelen med löpning, det är en aktivitet man kan åldras med, som berikar resten av livet när man orkar mer.

Jag har mött många löpare som är 70+ och de lever betydligt mer aktiva liv än tex min mamma som är 78 år och har haft rullator sen hon var 70 år.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Så länge inte smärtan håller mig vaken på natten och är borta på morgonen så är jag nöjd. Då har jag rört mig tillräckligt under dagen.

Jag tar Ipren och Alvedon när jag ska sova, annars undviker jag att ta tabletter dagtid. Det är inte farligt, smärtan gör inte att benen går sönder. Tvärtom. Så måste jag tänka. Sakta, sakta bygga upp musklerna igen. Stretcha.

Kram 🐘

@Carisie Åh, vad skönt att du fick sova ostört och ha energi för denna dag. Det är självinsikt att kunna se att man lägger energi på fel ställe ibland. Det har jag tränat en hel del på, alltså att på att flytta fokus. Det är där ”dit uppmärksamhet går sker tillväxt” kommer in. Att träna på att se att fokus är på fel ställe, det som tar energi och flytta uppmärksamheten till det som ger energi och där tillväxt sker. Ofta när jag lägger energi på fel ställe så hamnar också fokuset på fel ställe, det som ska handla om någon annan kan handla om mig eller vice versa. Det kan vara lite trixigt att upptäcka det, men med träning och med självreflektion/ifrågasättande av sitt egna tänk får man allt mer självkännedom. Så spännande!

Vi får ha virtuella fikan i skogen och prata om allt mellan himmel och jord ☕️.

Jag har haft en bra dag, bjöd min enhet på frukost, vi turas om, hade några bra möten och sedan har jag varit hos frissan och gjort folieslingor och klippt mig. Blev nöjd! Hittade en fin vit och beige randig somrig linneskjorta som jag köpte på vägen hem. Nu ska jag se på gifta vid första ögonkastet, vi har bettat på jobbet om vilka som kommer att gifta sig på slutet samt vilka som kommer att vara fortsatt gifta vid återseendet i juni. 600 kr i potten!😁. Ha en fin kväll!❤️

@Fjanten hej! Trevligt att du tittar in! Du har ett liknande förhållande till A som jag alltid haft. Du är typ allergisk mot A och mitt råd är att försöka leva nyktert. Alkohol kidnappar din hjärna direkt och din vilja funkar inte.
Det är trist, men en rätt stor andel av befolkningen är födda så. Jag gissar att du har närma släktingar som har samma bekymmer.
Du är klok som ser detta i så ung ålder, sluta med A innan du utvecklar ett missbruk/beroende. Du verkar vara i riskgruppen. Åh en sak till... Du missar faktiskt inget, Alkohol är skit och gift. Lycka till!!

@tavelram ingen orsak! Jag har lyssnat på "en beroendepodd" sedan jag började sniffa på det nyktra livet. Den är i mitt tycke ytterst lärorik. Anledningen till att jag tyckte du skulle lyssna på just avsnitt 68 är för att Markus (som berättar sin life-story) lever samma liv som innan han han blev nykter. Det är ett riktigt bra avsnitt. Men lyssna från avsnitt ett sen vettja 🙏🏼
🩵

@SysterSol här kommer ett väldigt sent men nog så varmt välkommen! Vad fint att du hittat hit och vilket inspirerande mål du har satt upp. Du märker att din kreativitet påverkas negativt när du dricker och vill komma igång med ditt skapande igen. Hur går det för dig? Berätta!

@Carisie Tack! Behövde höra detta! 😊
Det du skriver kring gömma sig bakom någon annans beroende kan nog mycket väl stämma..
Jag har inte ens tänkt på att det kan finnas poddar om sånt här, tack för tipset.
Ha en fin dag!

Just att dela med nära vänner samt kontakt med kurator har hjälpt mig mycket! Om du inte känner dig redo för det, fortsätt dela här.

Jag har precis lämnat för andra gånger (min man slutade dricka för ett drygt år sedan och allt verkade gå åt rätt håll, men nu är flera av beteendena tillbaka så jag behövde lämna igen).

Jag tänker att när det känns för svårt att lämna direkt, börja ta ett litet steg. Ställ dig i bostadskö till exempel (om du inte redan står där). Fundera på vilka steg som skulle behövas för att det skulle kännas lättare/möjligt.

Läs på om alkolism, boken beroendepersonligheten tyckte jag var hjälpsam.

En dag, och ett litet steg i taget❣️

@Niina jag beklagar sorgen💔 och att den blir så komplex. Påminner om att vi inte kan hjälpa andra görs mer hälsosamma val, oavsett hur gärna vi vill.

Skickar en styrkekram!

Var börjar man…
Jag lever med en man med alkoholproblem. Han vet om att han har problem men har det ”under kontroll” enligt mig är det inte under kontroll. Finns det alkohol hemma dricker han tills det tar slut.
Jag har gett honom så många chanser men han faller tillbaka gång på gång. Jag orkar inte bli besviken mera men jag vågar inte ta steget att lämna.
Jag går och bär på så mycket som jag inte vill prata med någon om, saker jag skäms över och som jag är allt annat än stolt över, så att gå till en kurator eller psykolog bär mig emot väldigt mycket. Jag har försökt men det har inte funkat.

Ni som lämnat, hur har ni lyckats? Hur vågade ni ta steget?

Å vad jag känner igen mig idet du skriver, det hade lika gärna kunnat vara jag som skrev det.
Jag är så förtvivlat rädd att lämna samtidigt vet jag att jag förmodligen skulle må så mycket bättre.
Jag önskar att jag hade några goda råd att ge dig men just nu är det enda jag kan ge mitt stöd och kanske en liten tröst i att vi är på ungefär samma plats. ❤️

Hej och välkommen!

Vad bra!! Insikten är ju den grundläggande förutsättningen tänker jag och den har du - heja dig!

Vad är ditt mål? Hur skulle du vilja att det var? Vill du bli alkoholfri eller kunna dricka kontrollerat/med måtta?

Jag gled själv in i det att dricka lite för ofta av olika anledingar. Inga mängder dagligdags men ändå. Det var för ofta och jag har använt det för att självmedicinera mot ångest. Jag fick tryckkänsla på höger sida vilket fick mig att haja till och börja reflektera över hur ofta det egentligen varit. Läkaren tror att det var gallan som knep, alla blodprover är tagna och de såg bra ut, men jag har ändå blivit medveten om att det var dags för en förändring helt oavsett knipet.

Jag är sluttampen av 3 månader alkoholfri. Efter det ska jag försöka dricka måttligt, vilket jag helt ärligt tror kommer gå bra, även om det så klart finns i bakhuvudet att det finns en risk att glida in i gamla (o)vanor.

Mina strategier för att tacka nej/vara alkoholfri:
- jag har tagit lite mental rygg i all hemlighet på en vän som jag tycker är jättekul och intressant och som är alkoholfri. Jag har haft hen som förebild och påmint mig om att det går att vara en dynamisk person som är social och gör grejer utan alkohol.
- Jag har preppat svar innan för att förklara varför jag inte ska dricka.
- Jag har även övat på att vara socialt obekväm, beställt in alkoholfri dricka och inte förklarat mig eller ursäktat mig.
- Jag har inte tackat nej till något socialt, utan sett varje middag med vänner/träff/dejt på bar som en chans att öva mig och erövra världen helt nykter. På så sätt har jag motbevisat mig själv ett flertal gånger i känslan att det hade varit roligare om jag hade tagit ett glas vin. Detta tänker jag dock är individuellt, man kan ju också behöva hålla sig borta från sådana sammanhang ett tag.
- Jag har mutat mig själv med "ytligheter", som att jag ser fräschare ut/gått ner ett par kg av renlevnaden och har presentat mig själv med lite nya snygga kläder.
- Jag har även börjat träna för att hantera ångesten.
- Jag har sett till att ha goda och alkoholfria "vuxen-drycker" på lut.
- Jag har sett över vilka situationer som fått mig att vilja ha alkohol och sett till att vara väldigt medveten om mig själv i de situationerna, känt hur ångesten/stressen ökar utan att ta till ett snabbt trick som alkohol för att dämpa känslorna och sedan betraktat hur ångesten sakta gått tillbaka för att sedan försvinna.
- Jag har även sett till att vara extra öppen för nya sammanhang generellt i mitt liv, gått på bokklubbar, sökt mig till föreningar och nya bekantskaper. Det har gjort perioden roligare än vad jag föreställde mig innan.

Min sista utmaning är att gå ut och dansa helt nykter och kunna njuta av det utan att bli självmedveten. Det har jag inte prövat än.

Det var mina "trick" för alkoholfriheten. Nu gäller det bara att hitta rätt trick för måttligheten också. Och går inte det får jag väl köra på alkoholfritt. Jag tycker det är underbart gott med ett bra glas vin till osten, men helt ärligt inte till vilket pris som helst.

Det här kommer du klara galant! :)

@Åsa M Tack för ditt svar – jag uppskattar verkligen att du tog dig tid att skriva. Jag förstår vad du menar, och jag tror att det du skriver bottnar i både erfarenhet och omtanke. Men jag vill också vara ärlig, jag känner inte igen mig i begreppet medberoende.

Jag har inte tappat bort mig själv i honom, tvärtom. Jag har burit oss, ja – men jag har samtidigt hållit fast vid mitt liv, min utbildning, min vardag, min hälsa. Jag har aldrig försökt rädda honom. Jag har hoppats att han själv skulle vilja ta ansvar. Jag har varit lojal – men inte blind.

Så jag håller inte med om att lojalitet alltid är trauma. I mitt fall har det varit tålamod, kamp, och en stark önskan om att något ska bli bättre – tills jag inte orkade längre. Och det är där jag är nu.

Tack igen för att du delade med dig. Vi har alla olika processer, och just nu försöker jag bara hitta min väg ut med självkänslan i behåll.

@Åsa M tack för att du vill läsa ❤️ ja jag tänker så mycket på vad mitt ultimatum ska bli. Jag bär på så mycket oro denna måndag för jag tror han är på väg att krascha bokstavligen.

@Carisie tack för dina tankar ❤️ behöver fler perspektiv på vilken familjesituation som är tryggast. Min barn är absolut medberoende fast jag inte velat se det tillräckligt klart. Nu är de lite äldre så vi kan kommentera hans drickande. Varför han blir arg. Varför han skapar stress. Samtidigt som jag skäms över att det har blivit så här.

@längtan tack för att du ville skriva. ”så här kan vi inte ha det” fastnade hos mig. Det går inte att ha det så här längre.

Jag drack mitt vatten till middagen igår under tystnad.

Det är nog ingen tillfällighet att jag har börjat skriva här i forumet den här veckan. Det känns som om allt rämnar nu och att jag måste rädda mig själv. Orkar inte fokusera på jobbet. Stirrar på uppgifterna som inte blir gjorda.

Måndag och redan har man varit ut barfota och fröjdat i solskenet på balkongen. Passade på och tog en styrketår också. Inget med alkohol, utan bara faktiskt en sån där liten trevlig kartong med sugrör och päronsaft alltså.

Tänkte först slagit mig lös på en stor burk med energidryck, men tänkte att en sån kan ju vara bra som belöning och att ha med sig om man mot förmodan får en gnutta extra energi och kommer utanför dörren idag. Har då peppar, peppar så att säga inte varit totaljagad av alkoholdjävulen.

Men nikotinspöket har tjatat efter snus ett bra tag nu, Men försöker då kämpa vidare både nikotin och alkoholfri ett tag till. I värsta fall får det väl bli nåt nikotinsvagare portionssnus, allt för att försvåra för alkoholdjävulen som gör sina framstötar då och då nu i sommarkänslan. Det var trevligt att se att du @vår2022 tittade in här en sväng igår. Sånt uppskattas kompis.

Ha en fin dag allihopa!

@tavelram Hej 👋
Om du kommit fram till att du inte kan dricka måttligt så har du kanske bara två val kvar? Det ena går upp och det andra ner. Det trixiga är väl att skapa rutiner och strategier som funkar för en själv utifrån vem man är. Har du gjort självhjälpsprogrammet? Fyll i alkoholkalendern. Bestäm dig dag för dag - gör ett löfte och håll det. @molnet har en lunta med bra råd och strategier samt rutiner. Vad gäller att "dumpa alla man känner" så tipsar jag om att lyssna på "En beroendepodd" avsnitt 68 finns bla på Spotify där just umgänge med andra tas upp och strategi och plan för det finns. Det som är avgörande är att du själv bestämmer dig för hur just du vill ha det. Ingen kommer att göra jobbet åt dig. Trist men sant. Vad som också är sant är att det nyktra livet är riktigt bra och kul. Att vara nykter är absolut inget hinder utan tvärtom så hindrar alkohol dig från att växa i din tillvaro. Något jag upptäckt, vilket absolut inte behöver vara applicerbart på ditt liv, är att folk med liknande förhållanden till alkohol som en själv (alltså problematiskt) är de enda som har synpunkter på ditt icke-drickande. Det är bekvämt att alltid ha någon att dricka med, som alltid blir fullare än en själv och som man kan gömma sitt eget förhållande till alkohol bakom. De allra flesta har sagt "vad bra att du tar itu med det om det är ett problem". Enstaka har sagt "fan vad tråkig du är" MEN det är jag ju inte. Det är de som är tråkiga som inte kan se mitt bästa. Jag kan bara se efter mig - ta hand om mig och göra mitt liv bra.

Kolla runt här inne och läs lite trådar, titta på självhjälpsprogrammet och engagera dig och investera i ditt välmående. Det finns massor med klokskap och stöd här! Live long and prosper 🖖
🩵

@Polerad hej, fint av dig att fråga. Det har inte gått så bra om jag ska vara ärlig. Jag har förstört en hel del under årets gång.

Men jag snubblade över ett främmande inlägg på facebook idag där en person beskrev att han gått runt och försökt lära sig att dricka med måtta tills att han insåg att han inte kunde det.

Detta fick mig att inse att det är nog det jag har gjort hela 2024, ”tränat” på att dricka med måtta. Det har ju givetvis inte fungerat men jag har tänkt ”nä men nästa gång kan jag gå hem senast klockan 19 i och med att jag ska jobba dagen efter”. Slutar alltid att jag är hemma 04 och klockan ska egentligen ringa klockan 07 för att kliva upp till jobbet.

Har störst ångest över att folk i min omgivning fortfarande inte tar detta på allvar, enda sättet för mig att att undvika alla jag känner och det är väldigt ensamt.

Har hänt flera gånger att jag tänkt att jag ska vara nykter i en social sammankomst men då dyker det alltid upp en jäkel som säger ”Vad gör det om du bara tar 1-2 drinkar?”. Och lättövertalad som man är tänker jag: ”det är ju sant, det gör inget.”

Har lyckats vara nykter 3 ggr på sociala sammanhang under 2024 och det var för att min mage havererade och läkaren sa åt mig att jag inte får dricka alkohol på ett tag. Då har jag fått höra av vänner”sluta vara så jäkla tråkig, fixa magen så kan du börja öla med oss igen”.

Ska man behöva dumpa alla man känner för att få bukt med detta? Jag vill kunna vara ute men vara nykter istället. Förstår inte hur jag ska lyckas dock.

Ber om ursäkt för jordens längsta svar men det var skönt att skriva lite…

Bra !

@vår2022 Hej 👋🏼☺️ Ja jag tyckte det var lite anmärkningsvärt! Ja då är vi lite lika du & jag. Jag är superintresserad av psykologi och mänskliga interaktioner. Jag är också bra på att läsa av sammanhang & samband men vet att jag lägger energi på fel ställen ibland och kan t.o.m. säga det högt ibland "mot bättre vetande".

Tack så hemskt mycket - det är enormt givande att diskutera med dig också. Jag skulle verkligen kunna tänka mig en termos kaffe i en skog och sitta och prata med dig.

Jag har sovit orörd hela natten och nu rinner energin över lite efter en fantastisk gårdag på alla sätt. Jag hoppas din måndag blir strålande och att du får en fin dag. Kram! ❤️
🩵

@Carisie du uttrycker precis vad jag tänkte skriva. Ni är redan en "trasig familj" pga hans sjukdom. Barnen är redan utsatta. Det bästa är att bryta upp, ge barnen en lugnare uppväxt, söka hjälp för egen del, och lämna hans beroende där det hör hemma - på HANS ansvar.

God morgon! Solen strålar öfver hufvudstaden när jag glider över broarna mot hemmet. Jourhelgen är slut och två härliga dagar i frihet ligger framför mina fötter. Apropå fötter upptäckte jag när jag klev in i taxin att jag har mina jobbskor på mig 😂🙈 lite trött iaf. När jag kommer hem ska jag packa upp (jo jag har som ett flyttlass när jag jobbar helg) och sedan bege mig ut på promenad i det härliga vädret ☀️ Är det fortfarande lika fint i em så åker skurborste och såpa fram för att fixa balkongen. En kaffe ska jag såklart ha också 😀 Hoppas alla får en fantastisk dag och start på ny vecka.
🩵