skrev Åsa M i Bergochdalbana

Han kommer fortsätta ljuga, för han behöver alkoholen mer än vad han behöver något annat. Det är så missbruk fungerar. Ditt fokus är relationen, hans är alkoholen.

Jag skulle gissa att han helt enkelt alltid har ett sug. Det är det sjukdomen går ut på. Han behöver alkohol på samma sätt som du behöver syre. Att kräva nolltolerans i ett sånt läge är som att slåss mot väderkvarnar. Det du däremot borde kräva är att han söker hjälp. Troligtvis har han inte en chans att klara av nolltolerans på egen hand. Fixar han inte att söka hjälp heller får du fundera på vad det innebär för dig.


skrev K003 i Bergochdalbana

Here we go again..

Vardagarna denna vecka gick återigen jättebra. Han har varit helt alkoholfr så även fre och lör. Men så idag köpte han en? 3,5a öl och drack i smyg. Visst det är ”bara” en folköl denna gång men dealen är NOLL alkohol. för att se om han KAN vara helt utan. Att han gör det i smyg är samma sak som att ljuga för för mig.

Varför är det så jävla svårt att säga, nu kommer suget?? det är ju det enda jag egentligen bett om. Att han ska vara ärlig och säga till när han känner att suget kommer för att även jag ska få bilda mig en uppfattning av hur läget är och för att kunna lita på honom.

Ibland känner jag att jag kanske är löjlig som kräver nolltolerans en tid för att se att det går. Jag kan ändå vara helt lurad eftersom han fortsätter att ljuga om och om igen. Även om jag bet honom blåsa i alkomätaren med oregelbundna mellanrum (polis här hemma 🙋‍♀️) Vet att jag om och om igen tillåter att vi börjar om och räkna dag ett. Flyttar fram gränsen mao.

Jag VILL VILL VILL leva med den nyktra versionen av honom och den som inte ljuger men jag vet att jag borde inse att han inte kan vara den personen just nu.

Det har ju faktiskt gått framåt eftersom han gått från whiskey till folköl iaf men jag vet att jag också lever i förnekelse för har man inte ett beroende är det inga problem att låta bli helt och man behöver inte heller LJUGA för sin fru.

Orkar inte lämna, tänk om det finns en chans att det inte är så illa.

Bergochdalbana fortsätter 😔


skrev Tjej82 i Tillbaka igen, hur gör man?

@Amanda L tack snälla för dina ord. Jag känner att detta forum blir viktigt och for direkt bekräftelse i mina tankar om att det bästa är att bryta helt och jag har satt ett mål på tre månader och måste bara klara det. Sen är det nog så att jag aldrig kommer kunna dricka ”normalt” igen eftersom jag aldrig vet när jag går över den där gränsen och tappar det.. vidrig känsla men ändå har jag testat igen och igen…

Känns skönt att höra att det inte är jag, även om jag liksom inte vill ”skylla” på nånting..

Tack för pepp!


skrev LAO i Min värderade riktning

@vår2022 ja, just den känslan var ju dessutom helt oväntad. Jag har aldrig provat att inte dricka förut, knappt ens några dagar i rad. Jag tänker nog precis som många andra att jag inte var så illa ute, men tror som @carisie skrev i något inlägg att det är dumt att jämföra. Lyssnade på Hanna Hellquist idag, och även om jag aldrig druckit ensam på dagtid så har det funnits tillfällen då jag verkligen velat ordna upp min tillvaro så jag skulle kunna göra det.
Jag gör min tid nu, och sen får vi se.
Hoppas att du har en fin kväll ❤️


skrev Fastforwardnorewind i Hur hantera detta?

Hej,
det är väldigt svårt att skriva några tips när du get så lite information om vad det egentligen hänt som får dig att känna dessa starka känslor gentemot att din sambo vid vissa speciella tillfällen dricker alkohol när du inte är med.
Min första tanke är att du kanske måste jobba med dig själv och fundera på var din rädsla och oro kommer ifrån och om det är något som din sambo gjort som får dig att känna såhär.
Det är självklart att du inte ska behöva känna såhär, men samtidigt kanske du borde fundera på om din sambo är den som ska behöva ändra på sig?
Men som sagt ovan, det är väldigt svårt att skriva någonting baserat på den information du gett ovan.


skrev Carisie i Då börjar jag om.. Igen..

@Emmy123 Jag har klarat mig med AH. Hade en alkoholterapeut men tyckte att han fokuserade för mycket på att grotta i det som varit istället för att se framåt och kanske ge mig verktyg att stötta mig framledes - det har jag fått bättre hjälp med här!
🩵


skrev Carisie i Tillbaka igen, hur gör man?

@Tjej82 AH är till stor hjälp för mig .. bolla tankar och erfarenheter
🩵


skrev Carisie i Beroendemottagning, jag är så nervös.

@paniken Säg inte det du 😂😂😂 Se på mig... har inte haft nåt sug sen jag började tänka efter före....
🩵


skrev Carisie i Då börjar jag om.. Igen..

@Emmy123 Största tappet på glas görs ju främst när man får glaset påfyllt innan det är tomt 😶
Jag har. Stor helt utan sedan midsommar. Min sista karatefylla i feb. Dryga 2 månader nykter och sedan fram till midsommar hade jag en budget på 4 glas/v fördelat på två dagar MAX. Men när jag väl börjat tänka till om jag ens var sugen så upptäckte jag att jag inte var sugen... så då har jag bara låtit bli sen dess 🩵


skrev LAO i Abstinens eller någon livskris?

@Carisie vilken middag, jag festade loss på hårt bröd och banan. Älskar inte att äta ensam😝


skrev Carisie i Abstinens eller någon livskris?

@LAO Jag äääär 200 snart. 😂
Jag har inte heller lärt mig att älska poddformatet - Rebecka Å är inte en favorit alls att lyssna på men jag silar lite i snacket 😂 Jag vill inte missa guldkorn av folks tips och tankar kring att frigöra sig från sitt missbruk. Hanna har aaaaaaabsolut en massa bra att säga ❤️ Nu har vi haft kompisar på fika här och strax ska oxfilé tillagas och serveras tillsammans med hasselbackspotatis och kantarellsås 🍄‍🟫


skrev Amanda L i Tillbaka igen, hur gör man?

@Tjej82 Det ör inget personligt misslyckande att inte kunna kontrollera alkoholintag. När du väl är beroende så har en del av hjärnan blivit kapad. Och den vill bara ha mer av drogen… Tankar som kommer när ångesten släpper är”att det inte var sååå farligt”. Detta även om man tappat minnet eller skällt ut sin käraste . Det verkar ju knäppt, men det är inte DINA tankar, det är beroendet du hör..
Och varför klarar vissa att dricka mycket måttligt hela livet, medan andra inte gör det?
Svaret är nog väldigt individuellt, någon är mer sårbar än andra eller så har man helt enkelt blivit van att dricka för ofta eller för mycket.
Att dricka sällan men då väldigt mycket är bara en variant.
Det viktigaste för dig är att inse och erkänna att du inte klarar av att dricka alkohol. I varje fall inte just nu, men kanske aldrig. Men om du gör ett längre uppehåll, tre månader rekommenderas, så kan du återhämta dig och kanske ta ett bättre beslut.😉
Skam och pngest kommer att lägga sig. Se det som en chans till ett bättre liv där du bestämmer över ditt liv- inte alkoholen.
Du kan få många tips här och i alkoholprogrammet.
Du är så välkommen hit!
Vi vet vad du går igenom och vi vet att du kan lyckas!
Kram ♥️♥️


skrev LAO i Abstinens eller någon livskris?

@Carisie du är ju klok som en 200åring, men verkar pigg som en ungdom! Nu har jag lyssnat på Hanna, absolut bra men jag tror att jag har svårt för poddformatet. Vet, 200 år🤪.
Nu blir det Stadsteatern med sönerna❤️❤️


skrev vår2022 i Min värderade riktning

@LAO Härligt att du fått känna en skillnad i psyket efter bara två veckor. Just det där med självkänslan och tryggheten är starka sköna effekter som jag också fått och ju längre tid som nykter desto mer effekt. När jag drack var grundkänslan alltid ångest, oro och otrygghet. Det blev till normalitet för mig. Trodde att det var så jag var i grunden. När jag slutade dricka försvann det då det var effekter från alkoholen. Det var en lättnad och en härlig känsla. Hjärnan var försatt i det tillståndet då jag kontinuerligt matade den med vin. Som nykter fick jag total återhämtning och balans i signalsubstanserna i hjärnan igen.

Jag har försökt på med att dricka mindre och måttligt, men det har inte hållit speciellt länge och jag har hamnat på ruta 1 igen. Jag kan inte hantera alkohol och har ett alkoholberoende, vilket jag accepterade till slut. Jag stängde dörren helt till alkohol, vilket jag inte vågat tidigare. Den öppna dörren gjorde också att jag blev så ambivalent, en inre konflikt som sade både ja och nej, och ja vann alltid. Pga av den inre konflikten hade jag också alltid sug, då jag hade så mycket fokus och tankar på alkohol, när, var och hur. Även negativa tankar om att varför kan inte jag dricka som andra, att det var synd om mig. Det skapade också sug och negativa känslor.

När jag så stängde dörren, var det bara en väg att gå, inte dricka. Jag var ju motiverad så jag fokuserade på positiva tankar om bla hur skönt det var att vakna nykter, hur fräsch jag skulle bli, klar i huvudet och att möta våren med alla dofter, grönskan och fågelkvitter😁. Det gav sköna känslor och inget sug. Så fort negativa tankar kom, flyttade jag fokus på positiva tankar - ett av mina bästa verktyg. Jag har också blivit så mycket gladare, lugnare och mer positiv som nykter. Som man säger, tankens kraft är stor och det stämmer verkligen!

Det var lite om mig och min resa. Lycka till med din resa och dina mål! Kram❤️


skrev aeromagnus i Det riktiga livet

Ja men så är det nog andrahalvlek. Ska påbörja crosstrainer nästa vecka tänkte jag. Ska ge mig själv lite andligt andrum


skrev paniken i Beroendemottagning, jag är så nervös.

@Carisie Hoppas innerligt att det håller i sig , kan inte tänka mig det men hoppas 🙏💕


skrev Emmy123 i Då börjar jag om.. Igen..

@Carisie Jag förstår precis hur du tänker 😀
9(!!) flaskor, herrejösses! Jag försöker alltid hålla räkningen på antal glas men tappar alltid räkningen efter 4 - 5 glas..
Hur länge har du varit utan alkohol? Tar du någon hjälp?


skrev vår2022 i Den här gången går det

@Självrespekt Vilken spännande och intressant resa du gör i självkännedom. Visst kan det ta mycket energi, men ju mer man lär sig att lyssna på sin inre röst desto mer intressant och fascinerande är det att få kontakt med sig själv på djupet. Som du säger, du älskar det.

Gjorde ett inlägg om detta häromdagen. Jag tänker att livet är inte enkelt, men det behöver inte alltid vara jobbigt. Att om man kan acceptera att livet är en process med motstånd så blir det inte lika jobbigt att leva. Man behöver en grad av ångest i sitt liv då det är en drivkraft till att lösa saker, få saker gjorda. Om man har ”allt” och inte behöver kämpa något så blir man istället lätt likgiltig med en känsla av meningslöshet. Vi behöver motstånd för att lösa ut en drivkraft till att handla på något sätt. Alkohol är ingen drivkraft, det ger inte det motstånd som vi behöver för att agera och lösa något som får oss att må bra. Vi behöver hitta en balans mellan ångest och likgiltighet, där finns drivkraften. När man hittat balansen så är livet inte så jobbigt att leva och då behöver man inte heller alkohol för att dämpa eller höja. Balansen finns inom oss själva, det är där man hittar den. För att hitta den behöver man hitta sig själv och göra jobbet där.

Fortsätt vara nyfiken och ha en fortsatt spännande inre resa, det kommer att leda dig rätt. Ha det gott och en fin tredje advent🕯️🕯️🕯️


skrev Tjej82 i Tillbaka igen, hur gör man?

@Carisie tack för kloka ord och pepp! Tror att detta forum blir viktigt på vägen.,


skrev Flarran i Promillebikt

Idag har man då inte fått mycket gjort alltså. Bara vara varit i någorlunda balans och lyssnat till en troende kristen som berättade i nån frikyrka på nätet om att han hade blivit helad i kroppen från cancer i både urinblåsa och njurar. Samt därtill fått tillbaka balanssinnet och kunnat kasta bort sin krycka efter en svår skallskada från att ha ramlat omkull och slagit i bakhuvudet nånstans för en massa år sedan visst.

Han hade som frisk fått ut sin läkarjournal där läkare visst hade skrivit nåt på latin om att han nog hade varit med om nåt lite konstigt liksom. Då några operationer inte längre behövdes. Kommer inte ihåg vad den troende mannen som vittnade i videoklippet om sina upplevelser hette. Men det var visst en bonde han var, eller nåt sånt. Men det är väl egentligen inget märkvärdigt att ha varit med om såna där prylar.

För har man bara en stark och levande tro på Gud och hans son Jesus Kristus så går man ju nästan för det mesta omkring med den Helige anden inom sig. Men det underlättar väl en del kanske om man är vuxendöpt också som min gamla faster väl var inne på nån gång. Det var väl därför som hon jämt bad för mig om att jag skulle få bli frälst kanske. Borde kanske tänka lite närmare på saken.

Sedan är det väl en god tanke att inte sitta och slå sig själv i skallen med en flaska alkohol som man gjorde jämt förr kanske. Så kör väl nyktert vidare ett tag till fast det känns lite grått och trist i stunden. Nej, nu sitter man här och skriver en massa tok igen. Borde nog dra ned persiennerna för mitt köksfönster och kanske ta mig en kopp med nykokat kaffe och ett par pepparkakor sade mig magkänslan. Förresten, det var trevligt att du @Molnet tittade in en sväng tidigare idag. Sånt uppskattas kompis.

Ha en fin kväll!


skrev Självrespekt i Den här gången går det

Dag 80 (eller 81)

Ja, snart tre månader... Deppigheten är nästan över. Kvarstår att komma på vad jag ska göra med resten av mitt liv. Jag förstår att jag måste fylla tiden med annat än alkoholrelaterade aktiviteter. Men jag tar det lugnt. Ingen brådska med något alls. Läkning får ta sin tid.
Spenderar mycket tid med att känna efter och försöka identifiera vad den känslan egentligen är. Jag får en känsla i magen, men den måste analyseras. Jag tänker inte längre agera i affekt eller obetänksamt. Ofta är den initiala känslan en maskering av vad som egentligen pågår.
En känsla av ledsamhet uppstår, men vad är jag ledsen över egentligen. Och är jag egentligen ledsen över huvudtaget? Är jag kanske arg istället? Eller bryr jag mig inte innerst inne och ledsenheten är bara inlärt beteende?
Det är mycket jobb som tar energi. Men jag älskar det! Jag lär mig så mycket om mig själv nästan dagligen. Jag måste verkligen omskapa mig själv helt. Känslor, beteenden, agerande, tankar. Det är stor skillnad på hur jag för mig och pratar redan nu och människor runt mig börjar märka det i olika grad. Många tankar hos mig om personlighetsdrag hos mig som kanske bara har varit alkisbeteende och inte min personlighet. Spännande, skrämmande.


skrev Andrahalvlek i Det riktiga livet

Jag tror att fysisk träning är viktigt för dig. Livsviktig. Och när du inte kan träna pga sjukdom tex så mår du sämre, och den negativa spiralen fortsätter sen med negativt tänk osv.

Kan du hitta en lättare form av träning att fortsätta med även när du är lite sjuk? Promenader ska inte underskattas, det rensar skallen. Eller rättare sagt, tankarna får flaxa hit och dit och efter en timmes promenad faller de bättre på plats. Som pusselbitar. Min psykolog säger att vi behöver ge oss tid varje dag då tankarna får just flaxa hit och dit. Jag brukar likna dem vid getingar som letar efter nektar. Bzzz 🐝 Om de inte får surra fritt lite varje dag, för att vi hela tiden fyller våra sinnen med input, så riskerar de att börja stimma nattetid.

Kram 🐘


skrev Carisie i Abstinens eller någon livskris?

@LAO Jag känner igen 200 år gammal men det känns som man blir yngre ju mer man nyktrar till 😂🩵


skrev Se klart i Det är aldrig försent

@sattva jag tror din terapeut är inne på något väldigt viktigt och bra. Allt det som vi stret-nissar hållit på med hela livet: bara GÖRA, ta ansvar (för andra), hålla ut och hålla i.
Vad skulle hända om vi vände blicken inåt eller framförallt- testade strategier som satt oss själva i första rummet? Mycket bra att se de inte först givna möjligheterna till hur vi gör, agerar.
Låter som en mysig helg, även här är det sysslor men inga direkta tvång. Sovmorgon och 60 lussebullar. Lite städ ska väl också hinnas med.
Ha en fin söndag, kram 🤗


skrev Se klart i Första dagen

Men oj detta var väl dagens gladaste nyhet! Vad roligt, grattis till förälskelse och nyktra år, så himla bra och fint. Och vad bra att du kikar in ibland. Kram och God Jul kära @charlie70 💕🎄💗