Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran Härligt med en känsla av tacksamhet. Den glimmar till ibland och då ska man passa på att njuta av den stunden. Och lagra känslan i bakhuvudet och ta fram den när det kan behövas, liksom gå tillbaka till denna stund och minnas hur det kändes i kroppen.

Ha en fin dag kompis!❤️

@Cashsmash Och jag blir lite rörd av att du tog detta steg och är så glad för din skull❤️. Att du tog hjälp för att komma ur den onda cirkeln. Modigt! Det är en befrielse när man känner att man gör rätt och är ärlig och snäll mot sig själv. Det kommer att gå bra! Kram❤️

Förnöjsamhet den kan blixtra till när man minst kunnat ana att en sådan känsla skulle kunna dyka upp alltså. Det kom jag att tänka på nyss efter en kopp med varm mjölkchoklad och några ovanligt goda limpsmörgåsar med mjukost på. Satt ju först här i min ensamhet och höll på att deppa till i mitt kök.

Då började det skramla märkligt och ha sig i trappen. Det var några nya grannar som tydligen höll på att flytta in på nån våning. De slet och släpade som djur och bar på sina möbler och kartonger. De gick stönandes fram och tillbaka, och upp och ned för trappen till nån släpvagn och hämtade prylar gång på gång. Det var nog en nio grader kallt ute på den isiga gårdsplanen. Då slog det mig plötsligt precis som vid den här tiden igår vid en medveten närvaro-meditation, att järnspikar vad bra man har det alltså.

När man ibland kanske får för sig att göra jämförelser med sin egen tillvaro och hur man kanske tror att andra människors vardag är liksom. Då ska man ju fokusera inte på sådana som bor i nåt slott, har betjänter och privatchaufför samt flyger omkring i jetplan jorden runt för nöjes skull till diverse soliga paradisöar.

Nej, man ska ju så klart titta på de stackare som kanske mera troligt skulle kunna tänka om en själv, att den där människan har det då helt fantastiskt jämfört med mig. Då blir det bara alltså så mycket enklare och roligare på en gång. Då börjar inte sällan faktiskt solen i sinnet kanske även så smått att skina även en objektivt sett, rätt så gråmulen och svinkall vinterdag.

Sedan kan det faktiskt hur otroligt det först kan verka för en dystymiker som en själv infinna sig något så sällsynt som en stund av gott humör. Vilket inte är så vanligt för denne tangentbords-knappande dysterkvist så att säga. Men i stunden har faktiskt en tacksamhetskänsla infunnit sig otroligt nog. För har här i skrivande stund inte det minsta behov av att åka iväg till bolaget efter någon svindyr och i sanning väl rätt så illasmakande alkohol för en omgående berusning. Det är man då allt rätt så tacksam för.

Ha en fin dag mina vänner!

Min bror har under flera år haft ett alkoholmissbruk som nu är värre än någonsin. Han dricker mer eller mindre alkohol varje dag och planerar allt efter alkoholen. Han dricker öppet och i smyg och det hittas alltid gömda ölburkar eller vinflaskor när han varit närvarande.

Hans problem är väl uppmärksammat för hela familjen, även hans sambo men han lyckas alltid ”köpa” sig ut för att slippa hennes tjat. Hon har själv en hel del att jobba på med sig själv och under hela deras förhållande har hon gnällt på hans drickande men allt går att lösa med en Swish eller en ny del till hennes bil. De har tillsammans en son på snart 3 år som jag anser inte får den uppmärksamheten som han behöver i sin utveckling. Min bror umgås väldigt mycket med sin son och de leker mycket utomhus i trädgården tillsammans, men då med några öl gömda i fickorna. Han kan aldrig hålla sig nykter, även om han är själv med sin son.

Han har ett jobb som han sköter men jag märker en stor förändring i hans beteende. Trots att han dricker varje dag så kör han bil på ”bakfyllan” varje morgon till jobbet. Han är opålitlig och vi har vid flertal tillfällen fått ta hans bilnycklar ifrån honom. Han säger själv att han till viss del har ett missbruk som han behöver hjälp med men att han inte tänker bli nykterist. Han vill lösa det själv, på sitt sätt. Att gå genom vården är inte ett alternativ för honom då han vet att hans levervärden kommer göra att hans körkort blir indraget direkt.

Jag känner mig maktlös, hur många försök vi än har gjort så tar han inte tag i sitt missbruk för han vill inte bli hjälpt.

Jag vill hjälpa honom på alla sätt som går och nu står jag i tanken om de bästa alternativet är att kontakta hans arbetsgivare så att han får stöttning därifrån. Problemet i detta är att jag är rädd för att ställa till med ännu mer oreda. Han jobbar med bilar och behöver därför sitt körkort, tänk om de kräver ett blodprov och körkortet blir indraget? Gör jag så att han blir av med jobbet är risken stor att han dricker ännu mer.

Vi har försökt med det mesta genom åren, att vara stöttande har aldrig gett något som helst resultat. Han ljuger och manipulerar och det går bara inte att nå fram till honom.

Han ser hur hans familj går sönder men han väljer alkoholen före allt annat. Så, hur kan man hjälpa någon som inte vill bli hjälpt?

@Cashsmash 👏🏼 tre dagar som lägger grund för dag fyra osv... du fixar det! Kör! 💪🏼🩵

@Andrahalvlek @blomblim @Carisie Wow så fina ni är - tack för peppen! Nu blev jag alldeles gråtmild på jobbet 🥺❤️ lovar att uppdatera! Glömde skriva också - dag 3 nykter. Kram till er!

@LAO Flatulens...gasavgång...pruttar liksom. Men ordet är ju ett magiskt ord. Lite tjusigt liksom 🏃🏼‍♀️ 💨
🩵

@Cashsmash Modigt och ett fantastiskt bra beslut - roligt och tacksamt att det föll bra ut för dig ❤️
Snälla sluta inte uppdatera 🙏🏼
🩵

Tack för ditt svar Kristoffer. Det är väl just det som är problemet. För honom har han gjort stora framsteg, och som han säger själv är det hans kamp. För mig kämpar jag med gränser och veta när de blir överkörda. Därför handlar också nolltolerans om min gräns, vad jag klarar av efter alla svek. Jag sa också att jag aldrig kan vara fullt tillsammans med honom så länge han dricker även om det är 2ggr i månaden. Men nu kämpar jag mest med om jag borde träffa honom överhuvudtaget när jag vet svaret på den frågan. Kan jag vara med honom ibland liksom, bara som att förgylla vår vardag. Jag behöver ju inte då se allt det smutsiga. Men känns också förljuget på nåt vis.

@Cashsmash Låter underbart! Önskar dig full fart framåt :)

@Box Skönt att det går bra för dig ❤️ Dn riktigt god vit jul önskar jag dig också!

Kram 🐘

@Cashsmash Åh, vad du är modig och klok som sökte hjälp! All kärlek till dig ❤️

Kram 🐘

@LAO Det går bra. Men jag blev besviken och ledsen när jag pratat med vårdcentralen om hur jag mår och att jag behöver hjälp så jag kommer nog att söka mig privat kanske. Hur går det för dig nu?

@LAO Helt ok att fråga :) jasså lärare, grymt!
Vad skönt att du tagit tag i detta LAO. Ta hand om dig och låter som du får bra hjälp. Kram

Hej AH! Jag har ju tragglat här ett bra tag, på och av vinet osv. Så tacksam för all pepp och kärlek som finns här - aldrig kommit såhär långt utan er ❤️
Men ändå har hösten varit tuff. Försökt med sober october, fallit, åter försökt med sober november, fallit. I veckan fick jag nog! 🧯
Idag hängde jag på låset till beroendemottagningen, nervös så benen skallrade. Vem kommer jag träffa? Kommer de ta mitt barn? Mitt körkort?

Men nej ❤️ jag fick träffa en varm, empatisk kvinnlig läkare som peppade mig i mitt beslut. Jag har idag fått första dosen antabus, julen med vinklunkar-släkten känns räddad! Kriget är slut. Läkaren trodde att alla mina år av drickande, självskadebeteende, tics, tvång och ätstörningar troligtvis bottnar i en neuropsykiatrisk problematik som aldrig blivit utredd (!). Nu är målet 6 månaders nykterhet och därefter får jag troligtvis remiss till en sådan utredning.
Idag är dagen. Nu kan jag inte dricka, och jag känner mig befriad 💛 så mycket kärlek och respekt och empati som fanns på beroendemottagningen i morse trodde jag aldrig. Och körkortet och barnet har jag givetvis kvar ☺️

@fliten och @eling ingen skam! Vi är ju alla där på olika sätt. När vi skriver här är ordet fritt och så länge vi är hänsynsfulla och vill väl så skriver vi. Mina tankar kastas hit och dit och jag gillar att ha ”min” tråd så jag kan gå tillbaka och läsa.

@Carisie 🤣🤣🤣. Flatulens? Måste googla. Lär mig så mycket nytt nu!

@Onkel F Näe precis, finns liksom ingen säker mark när det gäller alkoholen. Blir väldigt styrkt av att läsa och lyssna på de som gått före och försöker ta till mig att det är viktigt att inte glömma hur det faktiskt är/var.

Även om själva besattheten och tiden man tänker på alkoholen kanske blir mindre så är man ju där snabbt igen.

Tack för din kommentar! 🙂

@Memmy Ja fyfan alltså! Första veckan är inte att leka med. Jag brukar vara långt ner i ångestkällaren då.

Men det släpper ju och det enda vi kan ändra på är ju framtiden 🙃

Är liksom inte värt att spela rysk roulette en kväll för det priset som man får betala…

Hoppas att det går bra för dig och tack för din kommentar!

@Carisie Ja det var en fin kväll! 😊

@yesica är det någon närstående till dig det här gäller? Vill du berätta lite mer om situationen?

Uppdatering ett halvt år senare:

Mitt ex dricker nu bara en dag varannan vecka när han inte har barnen. så han har förändrat sitt drickande.

Vi har återupptagit en intim kontakt och alla känslor finns där. Jag är bara förvirrad. Min tolerans för alkohol är fortfarande 0. Men nu behöver jag inte träffa honom de fredagar som han dricker eller de lördagar som han är bakis. Men jag vet inte vad jag gett mig in på. Borde antagligen avsluta att ses utanför barnen. Jag märker att jag är så skadad av alla svek som alkoholen gjort mot mig att jag inte ens kan acceptera hans förbättring (för hur kan man lita på en missbrukare?). Men kan man bara ha en guldkant i vardagen och träffas på söndagskvällar efter att barnen somnat eller håller jag på att skjuta mig själv i foten?

@Onkel F tack snälla fina ❤️! Jag ska fixa det, jag vet det! Jag har bara så svårt att sluta plåga mig själv och skuldbelägga mig - är så rädd att just det blir mitt fall.
❤️❤️

@Utmaning2022 tack ❤️! Jag önskar att tiden gick fortare eller att man bara kunde försvinna ett tag. Jag tror min bästa vän, som själv haft problem, har vänt mig ryggen. Jag har iaf en man som stöttar mig fullt ut. Det kommer bli bra den här gången. Idag blir det 3:e dagen utan helvetesdrycken.
❤️❤️

tack för svar, kanske inte rätt tråd att ta upp dessa saker i (har själv haft flera trådar här nog). Men jag känner igen din längtan och saknad efter exet som du beskriver. Och att "inte kunna ta konsekvens för sin handling". Jag har själv återupptagit den intima kontakten till min ex trots att jag lämnade honom pga alkoholmissbruk.

Han har minskat sitt intag till 2 ggr/ månad från varje fredag (innan ännu oftare). Hans drickande pågår hela natten och han röker också gräs. Nästa dag var han okapabel att göra någonting och låg bara och sov med kläder på.

Det är säkert som du säger, att jag har svårt att överhuvudtaget tolerera alkohol efter att jag utsatts för så många alkoholrelaterade svek under vår relation.

Men nu har jag svårt att veta om vi borde vara intima överhuvudtaget (vi har barn ihop som vi bor vecka/vecka med). Men känner igen den där längtan, saknaden och kärleken? Varför är länken till alkoholisten alltid så stark? Nu när jag inte ser hans missbruk ser jag ju bara hans fina sidor.