Senaste kommentarerna i forumet

Det man fokuserar på, det får man mer av sade någon klok talare i något sammanhang. Kanske var det i en podd om alkoholmissbruk eller kanske någon mer allmänt hållen podd om det psykiska av något slag. Mina tankar har i mycket varit helt fokuserade på alkohol och berusning i rätt många år. När jag tänker tillbaka på den allra första gången jag drack vin så ser jag att man har varit fokuserad på drickande av onyttigheter som öl, vin och annat ända sedan man var tolv år. Det blir alltså för mig en tid av inte mindre än 45 år av fokuserat och hängivet tänkande på alkohol.

Innan mitten av oktober år 2023 då jag som av en slump eller kanske mera i en tillfällig känsla av panik började att skriva av mig lite här på detta forum. Då var mitt fokus i tankarna kring alkohol i form av vin, öl och sprit alltid i det mesta positivt färgade. Det hade gått så långt att jag till sist hade känslan av att ingenting annat än alkohol egentligen hade någon mening. Det var bara för nästa berusning som jag levde. Den mängd som jag intog var dagligen rätt hög och ständigt ökande.

Jag kände mig inte ens så speciellt berusad av vad jag nu förstår faktiskt var en enormt galet stor alkoholkonsumtion. Det var inte heller många som märkte hur pass påverkad jag väl dagligen var. Det hände väl någon gång att jag spårade ur om jag hade druckit för snabbt och då råkade somna till på nån parkbänk. Men det var aldrig någon som ingrep och satte mig i fyllecell eller nåt sånt där. För jag kunde snabbt gå från att vara rätt berusad till att kunna skärpa till mig så pass mycket och kunna spela nykter att jag väl kunde passera som salongsberusad tydligen.

När jag nu tittar tillbaka på mina många inlägg här på detta eminenta forum så kan jag se att det från dag ett utan tvekan har pågått en slags brottningsmatch inom mig själv som tycks ha handlat om åt vilket håll man liksom ska gå när det gäller alkohol. Min vilja till nykterhet har varit stark men mest helt uppenbart funnits där för att jag väl har velat slippa dess negativa avigsidor som kroppsligt sett följer av och efter ett långt missbruk av nervgiftet ifråga.

Det här att vara helt alkoholfri har av mig tydligen inte setts som något att vara tacksam för, utan mer nog liksom varit en upplevelse av något som jag av kroppslig nöd blivit tvungen att vara för att kanske må lite allmänt fysiskt bättre. Samtidigt så har även en förhoppning funnits att nykterheten i sig skulle ge mig ett psykiskt bättre mående och kanske ett mera lyckligt liv och även bättre sömn. Men något bättre psykiskt mående har jag väl i stort sett inte upplevt alls så att säga. Men jag har upptäckt att jag kan styra mina handlingar bättre och är mindre suicid i tankarna vilket väl är bra.

Den senaste tiden har jag brottats med tankar på att kanske ta upp drickandet igen då jag inte har känt av några större positiva fördelar eller vinster med att vara alkoholfri. Visst har jag uppskattat att min mage inte har krånglat en enda dag sedan jag slutade att dricka alkohol. Visst har jag även känt en stor tillfredsställelse i att slippa att alltid vara tvungen att släpa på tunga kassar med alkohol i form av burkar och flaskor varje dag. Det att jag även sparat en massa pengar har även varit en rejäl sporre till att fortsätta att vara nykter då man väl blivit lite mera ekonomiskt försiktig.

Men den äkta känslan och nån nykter glädje i känsla av fri vilja, den har helt klart inte alls funnits levande inom mig. För ska jag vara ärlig så har jag nog sett det som att den nykterhet i antal dagar som jag har bakom mig. Den har nog mest varit något som jag tills nu mest sett som en provperiod eller ett test för att se hur länge som jag av envishet skulle klara av att ge sjuttsingen i att dricka sådant som jag vet är onyttigt. Men som jag samtidigt utan tvekan skulle fortsätta med om det inte gav mig negativa kroppsliga följder som jag blev så trött på. Diverse värk och annat alltså.

Det är många gånger under den här tiden som jag funnits här på forumet och skrivit som tanken på att sluta skriva har funnits. Tänkte igår kväll faktiskt allvarligt på att sluta skriva här och även att se till att få min sida helt bortplockad. Detta då jag började att känna mig som en korkad idiot som varit så öppen med mina tankar kring alkohol och mitt liv i stort. Började att känna mig som en självcentrerad töntig knäppskalle som väl egentligen borde hålla käften och ta sig en sup i stället...

Kände så starkt att väl ingen på forumet väl egentligen bryr sig ett skit om hur jag mår och har det, och tänkte att då kan jag ju lika gärna lägga ned skrivandet och göra det nån gång med blyerts eller bläckpenna i en dagbok i pappersform som väl vanligt normalt folk gör liksom. Men samtidigt så var det något inom mig som sade att då finns ju speciellt nu inför julhelgen en stor risk att dessa i skrivande stund rätt så många nyktra dagar i följd här på forumet bara blir till en slags parentes eller nykter paus och att jag då snart är inne på bolaget igen. Så fortsätter väl trots allt att skriva ett tag till.

Nej, nu får jag väl sluta att filosofera och skriva en massa tok och dra upp mina persienner här i köket och försöka att hålla i min min ny-nyktra rutin att dagligen var morgon värma på mig lite mjölkchoklad och ta mig tre goda limpmackor känns det som hur som helst. Nu har jag än en gång skrivit lite i min dagbok här på forumet, vad det nu ska tjäna till kan man då verkligen undra alltså. Men nykter och alkoholfri det är jag då och har inte heller något behov av att i stunden åka in till bolaget och köpa diverse alkohol, och det får man väl vara tacksam för.

Ha en fin dag!

@majsan förstår att det är angeläget för dig att försöka få vägledning i hur du ska gå vidare här. Vi vet utifrån både forskning och erfarenhet att det finns väldigt många som lyckas gå från ett problematiskt till ett kontrollerat drickande. Problemet är bara att det inte går att säga på individnivå vem som kommer att lyckas eller inte, och att det inte är självklart vad det betyder att lyckas.

Oavsett om en persons mål är att aldrig mer dricka eller att dricka kontrollerat finns det alltid risk för återfall. Säg att någon går från att dricka flera gånger i veckan med stora negativa konsekvenser till att dricka vid enstaka tillfällen, men får ett par återfall på ett år. För den personen är det sannolikt ett jättelyckat resultat med massvis med positiva konsekvenser. För personens partner, däremot, kan det kännas helt misslyckat eftersom tillit och förtroende tar så mycket skada, särskilt om personens drickande har orsakat mycket lidande tidigare.

Nu blev det lite av en utläggning här, vad tänker du själv om det jag skriver? Oavsett om det finns de som klarar måttlighet eller inte, vad tror du om just din situation och vad du behöver?

Så himla fint inlägg, jag hoppas att många som brottas med liknande situationer får se och läsa det. Tack! Det säger så mycket om kraften i beroendet, att föräldrar kan tappa förmågan att ta hand om de som betyder allra mest för dem. Och att barn märker, de märker och påverkas ofta långt mycket mer än vad vuxna tror.

Du verkar vara på en plats där du försöker landa i vad du varit med om och hur det har påverkat dig. För många kan det vara ett startskott för att bryta mönster och må bättre. Har du något stöd i den här processen, någon att prata med?

@LAO Viss skillnad på att prutta & vara pruttig 😅 gas eller i gasen. Så länge vi snackar flatulens är det gott nog eller? 😅

Det finns massor av tips att ta till för att försöka begränsa sitt drickande! Har du kollat alkoholprogrammet här på sidan? Där finns en hel del att jobba med kring hur man kan dricka kontrollerat. www.alkoholhjalpen.se/program

@Snuffe69 man blir nyfiken på din rubrik, vill du berätta mer? Vad är det som de på jobbet inte vågar säga något om?

Hej alel! Utan att ha någon egen erfarenhet av det du beskriver känns det rimligt att du är orolig, det låter allvarligt att han stjäl din medicin. Hur ofta händer det?

Tjena! Först och främst, grymt jobbat med din nykterhet. Förstår att du är orolig för vad testet kommer att visa efter snedsteget i helgen, och det finns nog ingen som kan ta bort den oron eftersom det värde du får beror på hur mycket du druckit, din ämnesomsättning och kroppsbyggnad och flera andra saker. Det vi vet är att återfall är väldigt vanligt, du är verkligen inte ensam, och att det gäller att inte gräva ned sig utan snabbt ta sig upp på hästen igen. Vad har du för plan kring alkoholen framåt nu efter dina tre månader, har du satt upp något nytt mål?

@Se klart Jämförelsen med 2019 och nu, 5 års senare, gjorde att det hände något i mig. Det är idag jag har chansen att göra mitt val med sikte på hur jag vill må imorgon! Och längs med resan arbeta med slaven för att verkligen bli fri från alkohol. Att vara nykter resten av livet och sitta på vita knogar är inte en rolig framtid. Jag ska bli hon som inte vill dricka!
Klokt av dig att tacka nej till jobberbjudandet. Det ska kännas rätt till 💯! Men grattis ändå till själva erbjudandet! Alltid kul att få en uppskattning! 🥰🥰🥰

Tack för svar!

@LAO bättre att servera lite harmlösa gaser än giftigt etanol! 😄
Tycker det är starkt gjort av dig att du sökt hjälp och det verkar vara just en hjälp!

Sov gott!

@fliten hej! Jag känner mig också ofta patetisk när jag skriver något och har även jag tagit bort ett par av mina inlägg. Skam är min ständiga följeslagare i livet. Men det hjälper inte att gömma sig, eller slå på sig själv.
Starkt jobbat med 6 nyktra dagar, du är på väg, heja dig! ❤️ Kram

Ja, det är roligt att höra- och om det är ett bra, utvecklande och spännande jobb så behöver man inte sluta så tidigt @amandaL
Detta nya uppdrag har jag efter visst övervägande beslutat mig för att tacka nej till. Av flera skäl, inte tillräckligt spännande/utmanande. Men framförallt bökigt med pendling eller att bo långt från familjen i veckorna. (Katterna och min man alltså 🤶🧑‍🎄
Nej så känns det och jag kommer inte ångra det, känner mig säker.
Jobbet är helt ok förutom usla chefer men man hittar sina strategier för detta. Skygglappar. Man blir lite krum i kroppen och sinnet men det rätar nog ut sig.
Jag kilade in idag för att kolla läget- och för att jag på hemvägen släpade på ett par julklappapaket- precis som den allra mörkaste vintern i mitt liv, 2019. Idag kunde jag i hela min kropp känna styrka och frihet. Allt mer ser jag alkohol eller iaf fylla som stora hinder, en tsunami av artificiellt liv som sköljer över människor och skapar kaos, ångest, röra. Det rentav äcklar mig.
Jag lyssnar på beroende podden av Rebecka Åhlund. Det händer att hon har gäster som man undrar om de verkligen blivit nyktra (ja, de dricker ju inte) men står med en fot i saknad, sorg, identitetskris.
Allt som var kul ändå, de goda vinglasen. Jag ser aldrig på alkohol på det sättet. Och här inne blir jag ständig påmind om att våra insikter gör att vi numera lever i den oftast fina verkligheten. Medan den som dricker problematiskt aldrig vet var det ska sluta- alltså vid vilken avsats kommer jag att få tillräckligt med kraft för att Göra mig fri. Nu, sen? Parkbänken? Däckad varje kväll i myssoffan. Jag kan nog säga att inte allt- men nästan, som jag upplever tacksamhet och lycka över, inte varit möjligt med fortsatt drickande. That I know for a fact.
Sov gott kompisar, alldeles för sent- och långt inlägg- från mig.

@fliten sudda inte ut eller tag bort svar! Det finns inget patetiskt i det som skrivs här, och det är inte något krav att det du skriver skall vara hjälpande för någon! Vitsen med den här sidan är att DU skall bli hjälpt.
6 dagar utan alkohol? Starkt! Då borde de värsta tecknen på abstinens vara borta, rent fysiskt.

Trist att du drack och "sumpade" något du kämpat länge för. På sätt och vis kan det vara ok att tycka synd om sig själv i ditt läge. Men viktigare är att förstå orsaken till det som har hänt och att inte göra samma sak igen!

Tag lärdom och tag hand om dig! 🤗

@Vanten Jag tror att du börjar i fel ände! Börja med att vända dig till vården! Finns det någon lokal beroendemottagning du kan vända dig till? Det låter som om du skulle behöva hjälp från en sådan.
Du skriver "att vara full och sova är det bästa jag vet". Förstå din situation! Min är inte så annorlunda, tyvärr. Jag har gjort en egenanmälan till berodendemottagningen på min ort.
Jag tror att du, liksom jag, behöver hjälp från vården med att sluta dricka alkohol.
Jag vet inte varför du oroar dig för socialtjänsten och transportstyrelsen, men jag har tagit hjälp av den lokala beroendemottagningen flera gånger, och budskapet därifrån har varit att de vill hjälpa, inte stjälpa.
Kan ju naturligtvis vara olika mellan olika regioner, så det finns inga garantier!
Men som Andra Halvlek skrev till mig för 4 (?) år sedan: Det är bättre att ha ett liv än att ha ett körkort!

Sök hjälp! Du själv måste vara prio 1! Om du inte är stabil mentalt, socialt och ekonomiskt kan du inte hjälpa din dotter. Och om hon är vuxen kanske hon behöver lära sig att klara sitt eget liv?

Många hårda, men välmenande, ord från en gammal gubbe!

Tag hand om dig och din dotter, och sök den hjälp du kan få!

@Jenny tack för ditt svar. Jag har börjat skriva för att sedan sudda ut eller tagit bort svar eller inlägg då jag mest känner mig patetisk och inte heller skulle kunna uppfattas som hjälpande för någon.

Jag är inne på dag 6 och de har varit dagar fyllda med en sån svår ångest som jag aldrig tidigare varit med om.
Jag vill aldrig mer tappa kontrollen som när jag peakade då.
Har alltid ursäktat mitt drickande likt många andra med att man sköter jobb, barn v.v, håller sig i form osv osv.

Senaste 8 månaderna har varit under kontroll med betydligt mindre alkohol än tidigare pga av ställda krav och motivation från eget håll. Så den senaste gången jag drack trodde jag verkligen att jag kunde hålla mig i schack. Vilket jag uppenbarligen inte klarade och jag sumpade något jag kämpat länge för. Och allt känns svårt.

Jag tycker inte synd om mig, tvärtom. Och jag hatar verkligen allt jag kan förvandlas till när det blir så.

Nu är jag färdig med detta. Vill aldrig må såhär igen. Med en försiktig ödmjukhet, hög motivation(just nu) och en vison ser jag detta som starten på det nya.

Så skönt att ha detta forum för att läsa och ta del av andras berättelser och hopp.

@Se klart Tack ♥️! Lyssnar på Beroendepodden nu.

@Charleen Jag håller med @Utmaning2022! "Men på’t igen!! Du klarar det. Och ta hjälp!".

Det sista, "ta hjälp" kan vara skillnaden mellan att fortsätta trampa runt i samma träsk utan att komma någon vart och att hitta ny, fast mark vid sidan av där du kan komma framåt.

Hitta nya vägar, även om det innebär att du måsta trampa upp en ny stig. Den kan vara snårig och ha rötter du kan snubbla på, men om du tar det försiktigt kommer du framåt! Ta inte vägen rakt ner i träsket igen, du vet hur det slutar..

Styrka och omtanke till dig! 💪🤗

Fortfarande nykter.
Jag brukar titta in här och följa några av er. Det ger mig hopp och inspiration. Jag tycker hösten gick fort i år. Vilket jag är tacksam för. Har inga planer på att ta det första glaset. Önskar alla på forumet en härlig och "vit" jul

@geggan grattis till finfina livet utan stress låter det som? Så ska jag ha det om ett par år! Tack för inspirationen, kram 🥰

Och du- poddar, AA, testa. Läs och skriv mycket här. Sov och vila. Kram.

@Ny dag hmmm ”såll” bokstäverna bara hopade in och jag hann inte ändra 😱 jäkla telefon och autokorrigering..

@B.Å Styrkekramar till dig! Så glad att få vara 22 dagar efter dig👍. Det där jobbiga som periodvis ansätter en är så jobbigt och frustrerande. Du är ingen alkoholist så länge du inte dricker något❗️ Men skulle du välja att ta ett glas skulle du förmodligen vara det… Så tänker jag om mig själv…. Och tänk så skönt att du är nykter när många beslut ska fattas hur jobbigt det än är att göra det. Jag skulle gärna hänga med dig såll🥰❤️

@vanten, det låter som du har det tufft, men du är också bestämd och ser verkligheten i vitögat- det är helt avgörande. Behåll skärpa och fokus nu.
Ta EN dag i taget. Inget mer behöver du prestera nu. Du kommer att bli trött, utmattad, ledsen och lite euforisk med jämna mellanrum. Håll ut. Ta hjälp så snart du bara kan.
Vi räddar inte liv här, men du kan ta del av en massa kunskap och erfarenheter. Och du är INTE ensam! Ta hand om dig nu.

Dagarna springer iväg, hinner knappt andas känns det som. Börjat fixa med allt inför julen, packa inför helgens resa och sedan är det bara en helg kvar innan detta är dags för min efterlängtade nyktra julledighet. Känner att jag trots allt har saker under kontroll. På jobbet är det stressig period vilket innebär långa dagar. Uppsidan av detta är att jag inte behöver ta semester de få dagar i jul som inte är röda. Lyssnade på p3 id om Matthew Perrys liv och missbruk. Rekommenderas!
Aldrig 🙅‍♀️ glömma, aldrig ta första glaset och jag kommer vakna ⏰ imorgon utan att vara bakis🌱!