Senaste kommentarerna i forumet

närmar sig sitt slut. Har just varit på ett AA-möte och det känns alltid lite skämmigt att åter sitt där och börja om, när flera av de som sitter där var med när jag steg in där för första gången, mer än 20 år sedan.
Men skit samma, nu har jag tagit klivet och nu ska jag faan i mig bli kvar där oavsett om jag vill eller inte vill gå dit ibland. Det känns bra, och det är fantastiska möten för det mesta när människor berättar om sina liv och problem med A. Här finns de med oavbruten nykterhet i 20 år, till den som tog ett återfall för några dagar sedan. Men alltid samma värme och acceptans oavsett. I kväll ska jag lägga mig nykter och vakna nykter i morgon. Bara det är stort just nu.

Stimorol.

Tack för tipset!

<3

Tittar på Ally McBeal och minns 90-talet och hur det präglade hur jag trodde att det skulle bli ute i arbetslivet. Hur jag skulle ha en stammisbar där jag hängde varje kväll efter jobbet. Det fick jag också, DET stället där "alla" hänger på. Att alltid komma in, känna sig snygg och umgås med framgångsrika människor gav mig på bekräftelse. Men bekräftelse på vad? Vad skulle jag egentligen missa om jag inte varit där? Inte ett skit. I slutändan var männen som raggade på mig gifta, på besök eller helt enkelt inte intresserade av mig. egentligen.

Var på besök på det stället ett par gånger den senaste tiden efter ett längre uppehåll. En av vakterna kan jag inte se i ögonen. Ibland tänker jag att jag ska gå dit var och varannan dag och dricka alkoholfritt bara för att visa att jag minsann inte är så tragisk som han tror. Men han vet. Han vet bättre än många av min vänner. Jävla skit.

Hyffsat bra helg..
Fått gjort mycket där ute, men tyvärr spökar A så våldsamt mycket i mitt huve. Vi hade barnfritt igår helt oförberett, och jag fick väl lite för höga tankar. Lagade god mat och vi satt och pratade, röjde undan och tände ljus. la oss i soffan och kollade på film. När filmen var slut blev jag myssugen. INTE bra. Resten av kvällen gick åt att bli utskälld för att jag är typ översexuell. Likadant på morgonen då jag lät henne sova tills hon vakna, trippade upp för att inte störa henne. Kröp ner när hon vaknade, men då var det frukost som stod på agendan, sen bråk igen. Jag förstår att det måste vara skitjobbigt att vara mammaledig och att "det" inte finns där då på samma sätt. Men jag e faktiskt skittrött på allt tjat om trötthet. Jag e trött men myssugen de dagar jag är själv med ungarna. Jaja... Jag är väl lite översexuell och måste lugna det. Har lovat mig själv för många gånger att "nu jävlar". Ungefär som med A... Tyckte det dänpades och blev mer harmoni när jag slutade med A, men inte nu längre.

Jag har en tid varit fundersam över att så många här talar om att dricka vin. Är det faktiskt så att de flesta av er byggt ert missbruk mest med vin, eller är det mera ett sammelnamn för hela patrasket? Visst inser jag att det här forumet inte är representativt och dessutom kommer jag från en lite annan kultur, men för mig har det alltid varit öl och starkt som kommer först i tankarna då man talar missbruk?

Och därifrån kan jag bekvämt hoppa över till min andra punkt. Vinlådor! Vilket helvetes otyg de är! Jo visst är de praktiska, men hur många har dragits ned i träsket av att bära hem 1,5 - 3 liters lådor och sedan fylla på och fylla på, utan någon naturlig koll på hur mycket som gått åt? Det som en vanlig familj behöver är halvor ( 3dl) inte lådor (3l). En halva är precis lagom om de vuxna i en familj vill dricka ett glas vin till söndagsmiddagen. Jag är för det mesta liberal, men marknadskrafterna är så helvetes ojämlika. Konsumenten är fullkomligt hjälplös då storföretagen tutar ut nya produkter, som har ett enda mål - sälja mera - förtjäna mera.

Här talar jag förresten inte direkt i egen sak. Vi bannlyste vinlådorna i vårt hem i ett mycket tidigt skede, med undantag under stugsemestern.

Gav steglitsan beröm som du skulle ha, jue. Så tack, Vickan, för den eminenta "#29"-lösningen!

:)

/brakfylld

... över vårt drickande. Så många som försöker hitta bortförklaringar och ursäkter. Och när man kliver in i nykterhet ska man förklara och "gömma" det också. Det är verkligen kalas att vara människa. Askalas.

Tänker på när en på jobbet frågade om jag var lika effektiv när jag var hemma. Jag undrar vad han hade fått för min i ansiktet om jag svarat: "Nä, när jag är hemma sitter jag bara och odlar min alkoholism."

är rolig om inte annat, man fattar vilken meningslös sysselsättning det är att dricka alkohol. Drygt två år har du varit kvar i ditt beslut, respekt!

Så roligt att höra att det går bra för dig Vickan. Låter som du är "mitt i livet" med allt vad det innebär. Krävande jobb, familj och så många outtalade krav. Jag är imponerad på det sätt du tacklar dina problem och att du också njuter emellanåt. Visst är arbetet viktigt men glöm aldrig att tänka på dig själv mellan varven.

Kram/Tjalle

... att se, förutom de som är inloggade, även antalet gäster som besöker detta forum? Jag tänker som så att gästerna kan finna tröst i att se att andra gäster också gästar Alkoholhjälpen. Man är aldrig ensam om sin situation fast man kan förledas att tro det många gånger. Och själv är jag bara nyfiken på hur många som upptäckt det här stället.

Hoppas Vickan69 ser detta och känner sig träffad av berömmet. Känns liksom så besvärligt att leta upp en människa till och ge samma eloge.

:)

Jag blir alldeles varm av att läsa ditt inlägg. Grattis till dina 11 veckor och till livet. Njut och skörda frukterna, det är du värd. Där du är nu, dit vill jag.

Kram

Tack för glada tillrop Santorini, Muränan, konstnären, Vickan69 och ni andra. Ni ger mig kraft att gå vidare. Idag har jag varit ute och jobbat med kroppen hela dagen. Sågat, burit, krattat, slipat mm, mm. Jag mår faktiskt bra. Har lite svårt att ta till mig det, att det funkar så bra utan alkohol. Jag som inte kunnat gjort ett endaste dugg utan att belöna mig med rikliga mängder A. Jag märker så sakteliga att orken ökar. Gläder mig åt min lästimme innan läggdags. Förut läste jag endast s.k. skräplitteratur men känner att jag nu hungrar efter lite tyngre grejer. Jag orkar på något sätt engagera mig lite lättare.

Stretching låter bra, Vickan69. Jag går faktiskt på gympa en gång i veckan. Det är jag och 25 kvinnor. Lite skämmigt faktiskt men jag försöker koppla bort att jag är enda mannen och koncentrerar mig på ledaren och alla rörelser istället. Jag får röra på muskler jag inte visste att jag hade. Riktigt skönt efteråt även om träningsvärken är lite jobbig.

Jag tycker att jag får vardagen och funka riktigt bra nu. Ett litet aber som jag har framför mig är att jag ska ut på en längre resa om en och en halv vecka. Jag med fru tar bilen ner i Europa och ska bli borta någonstans mellan 1 och 2 månader. Ingen detaljplanering dock. Tillgången på A är naturligtvis betydligt bättre på kontinenten men jag har bestämt mig att jag ska klara detta också.

Trevlig söndagskväll/Tjalle

Yeah yeah yeah. Fin hit och fint dit. Åska är skit.

Brakfylld dear, det var inte jag som introducerade # utan Vickan69. Tar gärna åt mig äran i tid och otid men rätt ska vara rätt :)

Elegant var det hur som helst!

Kanske jag skulle läsa den boken, fast jag har full koll själv nu. Det är intressant ändå att nu och då läsa såna böcker. Du ser att jag tog beslutet i oktober 2011, tja, långt före det var det nog men då hittade jag hit. Tyvärr ifrågasatte jag mitt beslut ett antal gånger men från juni 2012 har jag hållit fast vid det.

Det finns massor av mänskor som är lika åskrädda som du, så jag tror inte det finns någon risk där. Tycker uppriktigt synd om er, för åska är så fint och magnifikt att följa med då man inte är rädd.

Våra vargar ska inte matas med etanol, den saken är klar!

Att med ett elegant "#29" slippa förklara vilken kommentar man egentligen kommenterar. Thank you!

:)

... att du hällde ut, Lexi. Jag klarade inte det i fredags utan var bara tvungen att öppna den förbaskade rosén. Men strax innan elva på fredag kväll bad jag sambon hälla ut skiten då även en liten flaska Jägermeister åkte samma väg. Det kändes bra, lite upproriskt sådär, ingen återvändo (kanske mer på ett symboliskt plan).

Så väl mött, Lexi, och stort lycka till.

:)

/brakfylld

Ok, den härliga känslan varade inte länge. Jag är nämligen sjukt skotträdd vilket innebär att jag är livrädd för smällare, ballonger som sprängs och ÅSKA! Vilket det nu är (i september??!!). Så nu sitter jag och blir rädd när blixten kommer för då vet jag att det kommer en knall.

Vanligtvis brukar jag springa in i badrummet (där finns inga fönster) sätta på mig hörlurar och vänta ut skiten. Men nu tänkte jag försöka hantera det som en vettig människa.

/SL - Om det skulle vara ngn här som känner mig vet de garanterat med detta inlägg vem jag är :)

Jag är inne på min andra nyktra dag. Ja, igår räknas kanske inte för då var jag bakis...
Håller med Vickan i vad hon säger och kommer samtidigt att tänka på den här historien om indianen och vargarna.

"En gammal indian berättar för sitt barnbarn om ett gräl som pågår inom honom. Han säger att konflikten står mellan två vargar.

Den ena vargen är full av avundsjuka, sorg, ånger, girighet, högmod, självömkan, skuld, bitterhet, mindervärdighet, lögner, falsk stolthet, överlägsenhet och egoism.

Den andra vargen är full av glädje, fred, kärlek, hopp, ärlighet, ödmjukhet, vänlighet, välvillighet, medkännande, generositet, sanning, medlidande och tro.

Barnet tänker efter en liten stund och frågar sedan sin morfar:

"Vilken varg vinner?"

Den gamle mannen svarar honom:

"Den varg jag matar."

Hej Lexi!

Starkt att du tagit kontakt med beroendeenheten och att du hällde ut resterna. Du har gjort det förr och jag är övertygad om att du kommer göra det igen. Heja dig!

Kram