Senaste kommentarerna i forumet

härligt jobbat Fenix och Erik. Nykterheten är helt klart kanonskön.....jag firar lite över 2 månader och är stolt över mig själv. Fortsätter framåt på väg mot ett nyktert liv... :)
så japp
vi fortsätter!

Köpte alkoholfritt rosévin som smakade gott och kändes lite festligt till den goda middagen ikväll. Idag är det 70 dagar sedan sista fyllan. 70 dagar nykter :) Det rullar på bra nu, känner faktiskt inget fysiskt sug alls, det sitter mer i huvudet. Gamla vanor är svåra att bryta!!!!

åh så bra att du höll ut..... ångesten blir ju bara värre av alkoholen. Tänk så skönt i morgon när du vaknar.
För mig var mornarna hemska och jag kände mig som världens sämsta förlorare. Det gör jag inte längre... hoppas du oxå känner dig lite starkare av att du låter bli att dricka. Bra kämpat Meredith 5 veckor är starkt :)

Citalopram heter medicinen.
Orkar inte bemöta dig kvaddad, för ärligt talat ser jag inte någon vinst i det hela.
Hon ska få såra, och häckla utan att bli bemött för att hon är .. tjej?

Försöker nu att bara ta mig igenom tiden till hon flyttar ut.
Prommenader med hundar, och spendera tid med barnen är mina källor till positv energi.
Hon, är en energitjuv.

Nu är det ett tag sedan jag skrev här, jag har börjat tänka mer på mig själv och har tagit helt avstånd från alkohol själv. För att jag förstår att jag är medberoende och om jag dricker med honom så är jag utåtagerande och tar ju inte tag i problemet. Tyvärr så väljer han ändå att dricka...pyttesmå förändringar bara. Usch vad jag känner mig lurad och besviken...idag har han druckit sedan kl.12... Jag har sagt att han får välja mellan att tahjälp och ha mig eller så är det slut. Imorgon ska vi prata vidare om det. Är jag dum? Känns som jag bara tänker på mig själv...

Jepp, jag satt också de första veckorna och surade över alla de som skrev om hur mycket energi de plötsligt hade. Jag var mest bara trött. Energiläget går väl upp och ned fortfarande, men visst har både kondisen och hälsan blivit helsikes mycket bättre.

Sitter här drabbad av livets olidliga tröghet.
Varit ute och sprungit, lagat middag. Tagit en uppmuntrande tur till soprummet , frostat av frysen.
Men nu tog det slut.
Vad gör en stackars alkis klockan sju en lördagkväll när alla idéer sinat?
Det borde vara mer i en kvinnas liv än Melodifestivalen.:(

och du klarade 27 dagar.Det är mer än vad många andra försöker och klarar.
Hoppas du får en ok lördagkväll ändå.

Jag tycker du är väldigt omtänksam mot din mamma och jag tycker din oro är befogad. Ett dagligt drickande leder till beroende, förr eller senare (eller, kan man ha sån tur att slippa?)
Jag tror inte du kan göra så mycket mer just nu, och att du berättat om din oro för din mamma har nog noterats noga av henne. Hon låter inte ett dugg motiverad att sluta, och verkar inte uppleva några nackdelar just nu. Senare är det troligt att mängden ökar, och kanske kommer hon då att inse att hon är fast. Då kanske hon är villig att sluta eller hitta ett sätt att dricka väldigt mycket mindre.
Ev. Kan du visa henne nån sida där man fyller i sina mängder, och det låter som att hon har ett riskbruk. Att dricka vin när man är gastric by-pass opererad är som att dricka på tom mage. Troligtvis är en del gastric by-pass opererade lite mer känsliga för alkohol, och att ha haft kraftig övervikt kan ha samband med beroende personlighet. OBS att jag inte är medicinskt kunnig, mer sånt som jag snappat upp.
Jag hoppas att du hittar fram i hur du ska förhålla dig till din mammas förmodligen riskabla drickande, utan att lägga en massa frustration och energi om det är ett läge som ändå du inte kan påverka. Ha det så bra som möjligt, kram
M

Rubriken på sidan är ju " att hjälpa någon som står nära"
Hur man gör det genom nedlåtande kommentarer och förakt......beats Me!

Och by-the-way. Jag är uppvuxen med två gravt alkoholiserade föräldrar så jag vet exakt hur vidrigt det är.

Ulla- Bulla och Flupp.
Det är föraktet som gör mej så ledsen och arg.
Inget annat.

i att det du ser händer med din fru inte är okej.Att dricka 4 liter vin per vecka plus antidepp som delvis tar bort effekten av de antidepressiva och ofta kapslar in depressionen väcker din ilska och irritaion är också okej.(inte mina rader utan fakta från ägare av behandlingshem med 12-stegsprogram)
Det här forumet är till för oss som mår dåligt av en som dricker.Härinne ska du få stöd och hjälp och inte skäll.Att du har dina flyktvägar och vilostunder är dig väl unt.
Det är ofta ett helvete kvaddad att leva med en som dricker.Det är det du kanske inte vill ta till dig och jag vet inte varför du reagerar så hårt på vad flupp beskriver.

Man kan älska och vilja leva kvar i det likafullt,eller välja att gå.Men fortfarande riktigt tungt bitvis och gör skada på både relationen paret emellan och barnen som också får lida en massa för vad föräldern häller i sig och hur den påverkas.Det kan varken manligt eller kvinnligt perspektiv ta ifrån verkligheten.

Jag tänker också generellt på vilken skillnad det är på hur män och kvinnor med alkoholproblem bemöts.
Kvinnor dränks i förakt ( som.i ditt fall) medan manliga alkoholisters partners ofta försöker "rädda" dem. Ibland på bekostnad av ett eget förstört liv.

N frAntidepp brukar man äta varje dag. Ibland i flera månader eller år.
Ångestdämpande mediciner som tex Sobril eller Stesolid, skall däremot brukas med stor försiktighet. Framförallt om man har alkoholproblem.
Vet du vilken sort det är i fru äter?
Det är nämligen enorm skillnad på de två.
Antidepp verkar långsiktigt utan att ha sederande effekt. De kan tom i vissa fall ge upphov till rastlöshet och oro som din fru inte är den första att försöka bota med alkohol.
Om du inte varit i skogen så ofta kanske du vetat detta.

Tack för ditt svar. Trodde eller kanske inbillade mig att jag genast skulle ha så mycket mer energi. Den kommer säkert men på sikt.

Till alla er som liksom jag sitter och väntar på att bolaget ska stänga, snart är väntan över, imorgon en "fridag" önskar jag lycka till.

...och då kan allt möjligt dyka upp. Trötthet känner väldigt många i början. Vad annat som dyker upp är mera individuellt, men det du berättar låter inte alls ovanligt i mina öron.

Hon är inte dyngrak, långt ifrån.. lätt sluddrande.
Traktar ungefär 1 BiB/normal vecka. Sämre vecka, mer
.. PLUS antidepp , varje dag..
Men det kanske är normaldos numera?

Idag längtar jag efter flera glas vin. Just nu hjälper det att systemet snart stänger å att det är söndag imorgon.
Höll på att prata omkull mig till att åka å köpa, men hur ska det hjälpa min ångest annat än högst tillfälligt?
M

Detta är mitt första inlägg. Poletten trillade ner höromdagen för mig, att min mamma dricker på kvällarna. Jag tror att det inte gått superlångt än, men är helt klart mer än vad som är hälsosamt och normalt. Sitter nu och försöker läsa mig till vad jag ska för förhållningssätt i detta. Jag är orolig, vill reagera men inte gå på för hårt och riskera avståndstagande. I min situation just nu skulle jag önska mer artiklar där det resoneras kring detta. Hur kan man hantera det som anhörig/vuxen dotter till någon i början av ett missbruk. Hur kan man ta upp det med personen ifråga? Finns det något man inte bör göra/säga? Förstår att alla är olika, men tips på olika ingångsvinklar/förhållningssätt så kanske man kan läsa och se vad som skulle kunna funka för en själv.

Klarade fredagen nu är det lördag och jag har återigen bestämt mig för att inte falla ikväll. Inte det minsta! Jag har druckit nog med vin för en livstid och mer därtill. Tänker ibland på hur mina organ set ut inuti och det skrämmer mig. Har aldrig druckit veckor i sträck men på helger och hela semestrarna typ. Mer eller mindre. Tänkte motivera mig med att man kommer se fräschare ut och friskare om man inte dricker som en bonus till det bättre måendet... Trevlig lördag!

Svårt att somna igår kväll.
Blev väckt tidigt imorse av dottern. Hade trott jag skulle känna mig pigg, glad, fylld av energi. Istället en oemotståndlig trötthet som inte vill ge med sig och en sorg som får tårarna att rinna blandat med vredesutbrott för minsta lilla. Arg på allt och alla även fast jag vet att det i grund och botten det är mig jag är arg på.
Någon som vet om allt detta: trötthet, ilska, sorg är vanligt efter några dygns uppehåll (dag 4 nu)? Det är alla dessa känslor som jag använt A till att döva.
Fin lördag!

Klarade fredagskvällen utan problem!! Känns jättebra

En liten seger är också en seger.

Ännu en morgon jag vaknar och försöker komma ihåg vad jag gjorde igår kväll. Som vanligt slås jag av tanken av hur meningslöst det är att tappa en hel kväll. Sekunden efter förstår jag att jag var helt klar igår. Kommer ihåg allt. Inser även att jag utgår ifrån att jag är bakfull i onödan. Hjärnspöken! Kan helt klart vänja mig vid att vakna och känna att jag orkar göra något av dagen!