Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Njut av allt Se klart! Det låter som att det i grunden är många givande o positiva saker i ditt liv. Men allt tar ju såklart energi.

@Varafrisk Tittar in hos dig. Ser att det rullar på. Du låter ändå som att läget är under kontroll?

@Andrahalvlek Ja du, sockermonstret. Jag blir inte överrumplad eller hetsäter eller plötsligt befinner mig i en affär vid godishyllorna. Jag bara kommer inte till skott med att sluta. Har alltid något hemma, om så "bara" en påse Turkisk peppar, som jag knaprar några till min serie. Och fre, lör är det ju "ok" att äta så mycket smågodis man vill. Jag skulle vilja prova att bli "ren". Att låta kroppen o sinnet vila.

Ha en härlig helg med din väninna!!

Lördag 1 juni. Oj vad fort maj gick!

@aeromagnus Ja, du har rätt i att känslorna för min make har svalnat. Och med allt han sagt o gjort, förtroendet borta.
Men, han ska ju flytta, 2 mån kvar. Jag gör mitt bästa att behandla honom respektfullt. Men inombords känner jag stundtals att det kryper i mig av olust bara av att han sitter mitt emot mig vid köksbordet...
Ska till familjerådgivaren nästa vecka o det ska bli skönt att få hennes reflektioner. För jag gillar inte denna sidan hos mig. Jag försöker andas, uppleva obehaget, tänka att om bara några veckor är allt annorlunda. Men det är plågsamt att upptäcka att jag inte trivs i hans sällskap.

@Flarran God morgon! Det är en skön känsla att kunna känna tacksamhet och förmågan att kunna göra det. Jag upplever att det är den största gåvan jag fått som nykter, tacksamheten. Det behövs liksom inte så mycket för att kunna känna det och jag tror också att man måste öva upp sin förmåga till att kunna känna det, genom att reflektera över sitt liv. Att kunna tänka om sig själv och hur man uppfattar sig själv. Att styra sitt liv och skriva sin egna berättelse om sig själv. Att försonas med sig själv, känna medkänsla med sig själv och börja tycka om sig själv. Då tror jag tacksamheten blottar sig. Du har en fin och vacker relation till gud och det är tacksamt.

Låter som en härlig idé med ett nyktert sommardopp, en dag som denna🌞. Ha det gott kompis!❤️

@Smillans Gumman, ibland suger typ allt. Den där irritationen och ilskan kommer att lägga sig. I början ville jag bokstavligt talat kliva upp på barrikaden och skrika högt: ”Ni är grundlurade allihop av alkoholindustrin!!!” Jag levde ut den ilskan härinne, skrev mycket, men höll hyfsat låg profil IRL.

Och en lärdom har du dragit - bestäm aldrig hemgång ihop med folk som har druckit. Säg vad som helst för att slippa. Tex ”min dotter är ensam hemma och jag är därför beredd att avvika snabbt när som helst.” En variant på det använde jag på min första jobbkonferens med övernattning, för att okeja att jag inte drack vin till maten. Att ens ungar kan behöva en kan ingen ifrågasätta. Det trumfar allt.

Fyllisar kan man inte lita på, det bästa är bara att smyga iväg när ingen märker det. Då slipper man kommentarer om hur tråkig man är etc. En chef jag hade brukade alltid hänvisa till toabesök strax innan kaffet, och sen kom han aldrig tillbaka. Få märkte det. Jag märkte det först när jag hade honom till bordet en middag. Ingen förlust, han var helt socialt handikappad. Konstigt nog, eftersom han var just chef.

Stå på dig! Andas, andas, andas. Njut av ditt mående idag, och gotta dig lite åt hur dåligt dina kollegor mår.

Kram 🐘

@Smillans God morgon! Ligger också i sängen med min andra kopp kaffe. Samlar styrka för att ta mig ut på en löprunda, motivationen är sådär, men det är bara att göra och vet hur bra jag kommer att må efteråt.

Bra att du reflekterar kring dina ilskna känslor och precis som du säger så sparar du din energi om du inte fastnar i tankarna på sociala medier och alkoholromantiken. Flytta fokus på hur skönt det är att inte dricka, att du inte behöver det för att må bra. Tänk hur jävla bakis alla kommer att vara och hur de vackra kommer att se så slitna ut och med massor av ångest några timmar senare😂.

Gällande dina kollegor, snacka om noll respekt eller hänsyn till dig! Nästa gång så säg att bilen går senast kl 22 och det som är redo kan då följa med. Sen åker du. Tänker att ilskan du känner är delvis från respektlösa kollegor men även att du gjorde ”övergrepp” mot dig själv som tvingade dig att vara kvar. Du trampade över dig själv.

Men tänk ändå vad mycket som vi lär om oss själva från olika situationer och händelser. Vi lär oss var vi ska sätta ned foten och var gränsen går. Till nästa gång vet du, är förberedd och orkar stå på dig. Varför inte ta upp med kollegorna att det inte kändes bra för dig att de inte följde med dig enligt överenskommelse. Att det inte är ok. Kanske försvarar de sig med att de hade kul och var lite berusade, men stå på dig och säg att det ändå inte är ok. Att för dig blev det inte kul. Du behöver inte gå i något försvar utan bara uttrycka hur det kändes för dig. Det är modigt och du står upp för dig själv. Du sätter en gräns. Du visar vägen för hur man ska bete sig mot varandra. Bättre att ta upp det än att bära ilska inom dig, det plågar endast dig. Jag tog upp en sak i veckan med en kollega som skavde hos mig, jobbigt i början men viktigt för att det inte ska bli en ”puck” av det framöver. Det blev ett bra samtal, försvar i början, men genom att jag bara berättade om hur det blev och kändes för mig så landade det bra.

Ha en fin helg och skönt att bara skrota runt!🌞❤️

@Flarran tänk vad vi kämpat på bra❤️ jag har haft en lite jobbig vecka och det kändes så varmt och tryggt när jag kom in här och läste om dina reflektioner. Tack flarran❣️

Sommarmorgon och den första Juni är det. Har precis dragit på almanackan och sitter här vid köksbordet och dricker friskt kallt vatten och solen skiner in genom mitt köksfönster. Tänk att man nyktert och helt alkoholfri har tagit sig fram så här långt i år. Det är då något man är tacksam för.

När jag tittar tillbaka på livet så har det väl inte varit solsken var dag direkt. Men som mörkast det var det då när jag drack alkohol som mest för att försöka att bli lycklig och fri. Det är då allt som min gamla kristna och kloka mor sade, ett feltänk man har sysslat med tidigare år.

Det är många galna beslut man tog som suput. Men skaparen Gud har aldrig övergivit mig och på nåt sätt verkar det som att hans son Jesus har börjat få en lite större del i mitt tänkande. Den första kristna artisten som jag lärde mig att tycka om var Calle Öst och hans vackra och tänkvärda visor.

Nu är det inte skramlig Rock n Roll som snurrar i min spelare utan lyssnar på hans andliga visor och förstår även varför min kristne far var dag bad till Gud i Jesu namn. Det är en styrka att av nåd ha fått en andlig kristen tro med sig på livets knepiga resa. Det är jag då tacksam för.

Det står skrivet nånstans att man inte ska kasta sig i fara och att frosseri och dryckenskap inte hör himmelriket till. Det är lätt att tro att man kan frälsa sig själv genom egen förträfflighet vilket jag då insett är ett fåfängt tänkande som man nog gör bäst i att lämna bakom sig.

Har nu tagit en titt på de vackra bilder jag fick möjlighet att ta efter min färd på cykel som jag var ute på för ett par dagar sedan. Nog är skaparen fantastisk och värd att hyllas i var stund. Funderar nu så smått på om det kanske är dags att ta sig ett nyktert sommardopp i någon trevlig sommarsjö.

Minns när man som liten grabb var med föräldrarna på nån sommargudstjänst, förstod väl inte så värst mycket av vad pastorer predikade om, men nog är det skönt att Gud fader och hans son Jesus Kristus alltid finns att vända sig till andligt när man är så förvirrad som man är. Det är jag då tacksam för.

Ha en fin dag!

@Carisie Ja, fy fasiken! Att vara medberoende till en alkoholist kräver dubbel styrka för att ta sig ur ett destruktivt liv. Då behöver man avsluta en mänsklig relation för att bli fri. Man kan inte heller påverka eller styra en annans liv. Är man alkoholisten kan man i bästa fall alla fall ta kommandot i sitt liv och avsluta sin ”relation” till alkoholen och bli fri från sitt beroende. Som alkoholberoende så har man ett stort ansvar för att inte förstöra andras liv, de som man har starka band till. Som medberoende har man också ett stort ansvar till att inte fortsätta sin relation med en alkoholist som inte har insikt eller som fortsätter dricka. Det är också destruktivt. Att man tar hand om sig själv och övriga som utsätts. Det är endast alkoholisten som kan avbryta sitt drickande och ta ansvar för det. Så den gemensamma nämnaren för en medberoende och en beroende är att man måste ta det egna ansvaret för sitt liv, det är det enda ansvaret man kan ta och styra över. Sedan är det oerhört komplext då det handlar om mänskliga relationer och även om vad man bär med sig i sin ryggsäck. Troligtvis finns det bakomliggande orsaker till att bli såväl medberoende som alkoholberoende. Det är detta man behöver nysta i och reda upp för att få styrka att ta sig ur sin situation.

Ha en fin dag i bunkern och hoppas den inte blir för tung!🌞❤️

Vecka 45. Lördag och ligger kvar i sängen med mitt kaffe och reflekterar.
Jag kom inte iväg på träffen som var, var ni där @Ny dag och @Vinäger? Nån gång, en dag…
Jag har haft mentalt en ganska utmanande vecka. Har varit lite låg och ganska förbannad stundtals, på andra och på mig själv. 1. Jag blir arg på mig när jag blir påverkad av alla sociala medier som svämmar över av vinglas, strålande fester och tillställningar, det är höjda vinglas mot solnedgång till förbannelse. Och ja jag blir påverkad, det ser gott och härligt ut.
2. Jag blir förbannad på folk runtomkring mig som inte fattar/bryr/skiter i hur det kan vara. Haha allt handlar om mig.
Men som ex vi hade samkväm med mitt närmsta team på annan plats. Några skulle sova över och några åka hem. Jag sa att jag ska åka hem och några ville åka med mig ”det är skönt att sova i sin säng”
Absolut, sa jag, jag kommer åka vid 21-22. Fine, tyckte alla.
När väl kvällen kom och jag skulle åka hemåt hade dom fått feeling, blivit fulla och förstod inte alls varför jag skulle åka redan, tråkig var jag också. I en timme höll jag på och försökte åka hem, säga att nu åker jag. Blev så jävla arg ett tag att jag tänkte bara åka utan dom men hade inte orkat med eftermälet. Väl i bilen skulle det spelas musik och skrålas så höll på att bli tokig. Jag var hemma ca 2 timmar efter det jag planerat. Blir så jävla ledsen på sånt.
Tror det kommer skära sig totalt snart, tur vi har semester så vi (jag) får ett break från varandra.
1 juni idag och sommaren är nu här. Jag har fint i trädgården och känner ingen stress över det. Ska idag ta en fin dag hemma eller skrota som jag brukar säga. Äta nåt gott, börja läsa en av mina semesterböcker jag köpt. Umgås med min man och hundar, jag behöver dom lite extra just nu. Trygghet.
Lite skör som synes men väldigt bestämd om min väg, där svajar jag icke!

Önskar er alla en fin 1 juni🍓☀️🌿🌼

@kluck Tack för det du delar med dig av, jag känner igen mig så mycket, har också tänkt så mycket på det där med vanan, att vissa situationer är så extremt mycket svårare än andra att låta bli, att motivera sig till att låta bli. Så ett sätt för mig har varit att försöka skapa nya rutiner för de situationer som triggar mest. Jag har länge skojat om mig själv och mina alkoholvanor för vissa vänner, men den senaste tiden har jag börjat prata om det med en av mina närmaste som det problem det faktiskt är, och det har hjälpt mig så som flera skriver här i tråden, att visa mig och låta hen stötta mig. (Jag tycker fortfarande att det känns overkligt att jag skriver så öppet om det här, men jag märker att det hjälper mig.) Det är ju extremt svårt att blotta sig så. Jag tänkte som ngn skrev här ovan att om jag berättar kommer jag inte undan lika enkelt, men det tog tid att komma dit... Fantastiskt att du sökt hjälp, så starkt! Du kommer klara det, och även om det tar tid så kommer du klara det, vi kommer klara det.

@kluck ok jag förstår, men det är väl skönt att det finns en liten plan framåt. Det är små steg som gäller.
Vi alla kämpa tillsammans 🤗 har du några planer inför helgen då?

Jag skriver dagbok, det är billigare än terapi och man kan bearbeta en hel massa saker den vägen. Sen när dagböcker är fulla lägger jag dem åt sidan och efter ett antal år förstör jag dem.

Godmorgon alla i kaffestugan! Kikar in lite snabbt och säger hej innan det är dags för ett morgondopp. Haft en bra vecka, måttligt, och en båttur med en vän, mkt mysigt och batterierna blev laddade.

Carisie: Det lät inte som en rolig start på morgonen innan jobbet.

Natalia: Hur är det med dig och pappa?

Nu skapar vi en bra lördag!

@Niha58 ja, medberoende är det helt klart, men är det kärlek? Ta hand om DIG, jag säger det igen för vi som är fast i medberoende utplånar oss själva i ivern att förändra det som inte kan förändras. Vi sliter ut oss för att förmå någon, som inte alls vill sluta dricka, att sluta dricka. Vi tror på alla lögner för att det gör att vi känner oss trygga i kaoset. Och tiden går, och inget blir bättre...

@Brasa Jag sökte terapi av andra anledningar men när jag väl satt där vid ett av tillfällena så fick jag en ingivelse att säga precis som det var med alkoholen. Det kändes jätteskönt, hon är väldigt medkännande men det väckte också ångest, fick helt oproportionerliga rädslor för vad det skulle innebära att berätta, för mig och för mitt liv, så jag var inte helt ärlig i början med exakt hur jag dricker men jag försökte vara så pass ärlig att hon skulle fatta att jag har problem, och sedan berättade jag mer och mer. Men det paradoxala var att i takt med att jag berättade och började läsa här så eskalerade det ännu mer, kanske att det väckte ångest att erkänna för mig själv hur jag har haft det. Jag var dock ärlig med det också, vilket var bra, så hon kunde stötta mig i det.
När du skrev nu, och när jag fick det förra svaret ovan, så kände jag en sån enorm tacksamhet för att jag gick in här och att ni svarade. Att inte vara ensam.
Så jag tror att det var helt avgörande för mig att börja prata med en terapeut, det gjorde att jag vaknade upp ur en lång overklig mardröm. Även om det väckte mkt ångest och en slags overklighetskänsla, att gå omkring utanför världen under tiden som samtalen pågick.
Det där med att känna sig stolt och nöjd och sedan börja om, det fattar jag exakt. Har du någon du kan berätta för? Vän, partner etc?
Ja nu kämpar vi!

God (?) morgon ☕️
En espresso vid köksbänken. Mår illa. Magen krånglar. Dödstrött så jag vill grina. Hade jag inte vetat bättre hade jag sagt att jag är bakis. Men det slank inte ner en droppe alkohol mellan de här läpparna igår - så vad f*n är det då? Kanske helt enkelt att jag inte är utvilad. SKR kan säga vad de vill om de arbetstider jag rättat mig efter sedan 1989 man jag är sjukt mycket tröttare nu än vad jag någonsin varit. Det kan väl inte vara åldern? Jag SKA ju vara utvilad! Vi som ska ha gäster ikväll - känner redan nu att jag bara inte orkar. Jag hade tänkt ta ett glas bubblor eller två men bara tanken på att ev vakna och må som jag gör nu utan att druckit alkohol får mig att må ännu mer illa.

Så - färdiggnällt - nästa stopp bunkern.

Hoppas ni andra får en härlig dag i solen ☀️
🩵

@kat1980 god morgon och välkommen in hit, väldigt bra att ta beslutet att bli medlem 🌸🌸
För de första, du är absolut inte sjuk i huvudet och jag tror inte du är ensam om att dricka något de första du gör på morgonen.
Vet din sambo om detta? Tänker om han någon gång ifrågasatt din relation till A.
Bryt mönstret, varje morgon utan de glaset är bra. Har du funderat över att fastna i kontroll någon gång ? ( jag själv har varit orolig flera gånger dagen efter, har på senare tid en sådan maskin att blåsa innan jag kör)

Stor kram och en dag i taget
Vill du sluta dricka helt? Vill du dra ner? 🌸

@frihetenfinns hej och välkommen in i värmen utan dömande. Va så rädd när jag börja skriva här i och med att de finns barn med. Tänkte nu kommer de trilla in diverse men jag måste skriva någonstans. Nu gjorde de inte det och jag och alla andra vet ändå att det är FEL så jävla FEL.

Känner också att denna sidan ger mig stöd i att förändra relationen till A. 🌸

@frihetenfinns
Hej
Oj, vad träffad jag blev. Jag är också på dag fem och tankarna snurrar.
Helt ny här och googlar efter stöd och tips.
Jag försöker tänka att "Idag ska jag försöka vara nykter, inget annat"
Och när jag vaknar imorgon kan jag känna mig stolt och nöjd.
Sen börjar det om...

En fråga, känns det bra att prata med terapeut? Funkar det?

Nu kämpar vi.
//Brasa

Vilken fin tanke @ÅsaM! Gillar den - Då fortsätter vi träna vidare här😊

Är det bara jag som suktar efter vin så fort jag slår upp mina blå?!
Ja, jag vet, jag är en alkis.. har vetat länge. Första gången jag sökte hjälp var för 20 år sen. Andra gången för 12 år sen. Tredje för 4 år sen..
Jag är lyckligt gift, har två barn och är drivande i mitt yrke som undersköterska på sjukhuset.
Men jag kan ta mig fan inte sluta dricka vin! Det finns alltid en anledning, man bara ändrar vinsort! Solen skiner, iskallt rosé! Det regnar, mustigt rött. Fisk till middag, vitt såklart!

För ett halvår sen tog alkoholdjävulen tag i mig på riktigt..
så fort jag vaknar häller jag upp ett dricksglas vin som jag dricker medans jag sminkar mig, åker sen till jobbet.
På riktigt! Jag hör ju hur det låter!

Jag vill såklart sluta med det här, men undrar om någon annan dricker innan frukost? Eller är jag helt jävla sjuk i huvet??

Forumträffen i dag blev ungefär en timme lång. Jag och Geggan samt rådgivarna Magnus och Nell. En givande timme där vi kunde prata, diskutera och lufta funderingar vi haft. Spännande också att få ett ansikte på ytterligare en forumvän.

Visst hade det varit kul om vi varit flera, men mitt på dagen en vardag gjorde det nog svårt för många att kunna vara med.

Tack för att ni fixar och om jag uppfattade det rätt dröjer det inte lika länge till nästa träff.

@roppåhjälp Jag är också ny medlem och känner igen mig i mycket som du och ni andra skriver i den här tråden. Jag har liksom både levt i total insikt om mitt drickande och förnekelse på samma gång. Jag håller på och försöker sätta andra ord på min relation till alkohol än jag gjort förut, för att inte dricka som jag gjort under så lång tid, och att vara här ger mig nån slags tydlighet och stöd.