skrev LillPer i Vägs ände.

Jag mår bara bra kära Vickan! Tusen tack för omtänksamheten. Jag hade ju en tom, menlös, rastlös period i söndags då jag var på resande fot och det blev lite bättre under veckan. Jobbet flöt på okej, men utan några större avslut eller kreativa infall. Jag är lite i en bubbla på jobbet tycker jag. Jag vill mer med våra produkter, tycker inte det är bra nog och ser så många brister som vi kan förändra och förbättra. Tyvärr har vi svaga ägare och svaga ledare. Kulturskillnader gör samtidigt inte saker o ting lättare. Jag befinner mig mentalt och fysiskt på ett helt annat plan och tycker att man måste ställa rimliga krav på människor för att de ska prestera, tänka, vilja och vara ifrågasättande.
Hade inte jag ställt krav på mig själv hade jag fortsatt dricka på helgerna. För att inte tala om min frus krav!
Det tar skruv vill jag lova. Utan krav kan vi packa ihop och leva som hippies på någon sommaräng ända tills det blir kallt och börjar regna. Vad gör vi då?
Min dotter sa till mig angående min något högre ambitionsnivå att det är något jag får värdera om jag kan leva med. Jag vill skjuta bollen snyggt i mål och samtidigt spela bra. Inte ha någon i teamet som har målbilden att sparka upp bollen på läktaren hela tiden. (Jag jobbar inte med fotboll, men det blir ofta bra metaforer tagna ur sportens värld)
Ibland kan jag leva med den kvalité vi skapar men oftast inte. Det blir rätt tungt i min knopp då.
Hade jag inte varit så rädd ekonomiskt hade jag kört. Jag vet vad jag vill skapa och affärsidén är klar.
Jag funderar på vin o sprit import.
Nä, inte alls något sådant. Jag berättar en annan gång, kanske.

Frustration är för mig inte bra. De gånger jag haft en frustrerande vecka (alltid verkar det) började fredagen efter jobbet med ptssccht för att följas upp av ännu ett ptssccht tills drömmarna och beslutsamheten att säga upp mig var runt hörnet och så nära. Fortsättning lördag och sedan blykeps och grym ångest på söndagen. Massor av självförakt och ingen ork att tänka på framtid eller glädje.

Men, nu är det ju inte på detta vis längre! Det känns så himla länge sedan det var så, fastän det bara var 3-4 månader sedan förra brutala helgfyllan och total söndags och måndags ångest infann sig.
Jag måste säga att jag inte saknar det på något vis. Jag är så tacksam att jag kommit till den punkt jag är nu. Hela denna helg har jag varit ute på restauranger o caféer där alla druckit. Det har varit så lätt att inte dricka. Mitt sällskap har på ett lugnt och trevligt vis undrat om jag vill ha, men jag har bara sagt nej tack och så är det bra med det.
De tror jag är tränings och hälsofreak, visst är jag träningsfreak men de skulle bara veta.

Ibland funderar jag kort och flyktigt på om det skulle vara bättre att sprida ut att man är alkis? Men jag ser ingenting som är bra med det i mitt fall. Dels skulle jag hata den identiteten som jag skapar och det må så vara att många skulle tycka det vore starkt men jag tror innerst inne att folk har jäkligt svårt att acceptera att man är alkis. De vet inte riktigt hur de ska bete sig tror jag? Inte för att jag har så många vänner att mista och då kan det kvitta för det är väl ingen som behöver veta? Det blir en grej att gotta sig åt och snacka om på parmiddagar, fy fan!
Min bästa vän och familj vet, det räcker så gott för mig.

Jag vet inte riktigt vad jag gör med frustrationen egentligen just nu. Har inte reflekterat över det på djupet. Vad jag vet är att jag är väldigt noga med mina egna projekt och skapar mycket i huset i form av ombyggnad och renovering. Det blir liksom en ventil eller terapi att göra saker precis så bra som JAG vill ha dem. Som jag sagt förut blir även detta tungt ibland då jag aldrig kan sluta att förbättra hela tiden.
Nu tror jag faktiskt att jag har förändrat mig lite på flera plan. Jag har blivit lugnare, tryggare, gladare och sexigare(!) Allt enligt min fru och det är ju rätt ok egenskaper. Jag känner mig dock inte så sexig just nu med nackspärr, blånaglar och en axel som varit ur led. Dessutom är min nacke och armar som rödkokta kräftor efter lång cykeltur i solgasset.
Apropå cykelturen idag så hade jag tre nära döden upplevelser i trafiken och det var inget som jag orsakade själv utan bilar som i hög fart antingen körde mot rött och en annan bil som inte såg mig i en korsning. Det som var så sjukt skrämmande och otäckt blev samtidigt befriande då jag vid dessa tillfällen SKREK ut min RÄDSLA, ILSKA och FRUSTRATION under minst en halv minut varje gång och det var så naturligt! Hade bilisterna stannat hade jag smockat på deras feta nyllen och sprutat sportdryck över deras nypolerade lack. Nu var det ingen av dem som missade min ilska, och ingen som vände tillbaka. Tur för LillPer.
Nu vet jag vart veckans frustration tog vägen, men den höll på att bli dyrköpt, inte sant?

Nu börjar en ny vecka och jag ser fram emot den. Jag får resa hem på fredag till mina kära och det är alltid så skönt. Jag ser samtidigt fram emot att nästa helg ha varit fri i tre månader.
85 dagar i dag för att vara exakt.
Jag tror och hoppas den värsta krisen är över?

Hur går det själv Vickan, och alla andra där ute? Jag läser era berättelser och känner så mycket styrka och kraft i forumet.
Leve oss, vi ger inte upp!
Sov gott.
LillPer


skrev Tor i Min resa mot ett nyktert liv

Grattis till 4 veckor och en dag. Undrade just hur länge du hade varit utan A. Jasså du är inte romantisk. Hmm. Det kanske inte bara har och göra med ljus och sånt. Tänkte mer på hur du skriver, tex om din längtan, hur det ska vara osv. Och ljus som är så mysigt :)
Nu släcka ljuset och ny dag i sikte.


skrev Autumn i Det räcker nu...

ska ni ha för välkomnandet!
Oj, vad skönt det var att bara få på hjärtat och skriva det första inlägget. Det här är liksom min egen stora mörka hemlighet som jag kämpat med länge nu.
Är likadan villmåbra, dricker också mest bara hemma. Ju mer medveten jag blivit om att jag har problem desto mer har jag isolerat mig med drickandet.
I jämförelse med hur mycket jag kunde dricka innan jag hade problem blir jag väldigt lätt påverkad nu och ogillar att tappa kontrollen bland folk. Så gör inte bort mig på så vis men isolerar mig med drickandet och väljer det i stället för att umgås med vänner. I går var en sån dag. Hade inte druckit då en vän hörde av sig och undrade om jag hade lust att träffas, men hade däremot redan börjat planera kvällen och köpt dricka så då valde jag stanna hemma. :(
Bor ensam så har varit lite för enkelt att smyga..
Jobbig dag idag har det varit. Thank god it's monday i morron.
Bra med över en vecka Tor!
Tror det längsta jag klarat de sista åren är tre veckor och det är nog ganska länge sen. Men nu är jag med också!


skrev belinda i Nu vill jag förändra, men jag behöver stöd

Jag har själv gått in i väggen, varit arbetslös flera år pga. det, dränkt mina sorger och bedrövelser i vin, Det har inte gjort att jag mått bättre, annat än för stunden, Depressioner lindras inte av alkohol, de förvärras.
Det är jättebra att du hittat hit. Jag är här sen en dryg vecka tillbaka, har inte druckit på 8 dagar. (Mycket nöjd med mig själv som klarat det.) Har stor hjälp av det här forumet. Här får du mycket stöd. Läs andras trådar och skriv. Ta en dag i taget. Det går.
Belinda


skrev Ebba i Min resa mot ett nyktert liv

Ja du, det öppnar nya dörrar. Det är fantastiskt! Sant.


skrev Ebba i Min resa mot ett nyktert liv

Nej gör jag? Det är fel. Jag är oromantisk. Blåser ut ljus för att det blir överdrivet romantiskt. Konstigt, jag har nog bara blivit konstig nu...jag har ju varit nykter i fyra veckor plus en dag :)


skrev Tor i Aldrig för sent

Starkt att hoppa tåget. Hoppas du skriver om hur det går så vi kan hjälpas åt alla som är här.
Grattis till dag 1 då :)


skrev Tor i Min resa mot ett nyktert liv

Ebba - tror helt klar misstagen blir färre om man lever ett liv utan alkohol :-) Bli kär, träffas och umgås nykter låter härligt. Onykter så kanske man kysser fel person. Du låter som en romantisk person. Ett liv utan A öppnar nya dörrar :-)


skrev Sorgsen44 i Framtiden

Tack för ditt kloka svar.
Ja det är väl tiden som kommer göra att man mår bättre.
Men ilskan att han svikit och fortfarande sviker sina barn är så frustrerande.


skrev aeromagnus i Aldrig för sent

Bra jobbat. Nu kör vi mot ett liv utan ett cancerogent nervgift som alkohol är.


skrev belinda i Aldrig för sent

Jag är själv ny här, 8 dagar sen jag klev på tåget. Att läsa och skriva här är har hjälpt mig mycket. Här får man mycket stöd. Alla känner igen sig, vet vad man går igenom. Du fixar det här!
Belinda


skrev aeromagnus i Jag behöver er hjälp!

Vsrt var du på marknad? Går på lchf ovh frugan köpte hem såna där goda marknadskarameller inte snällt. Det är bra att du har en stark vilha, den kommer du ha användning för. Ta en dag i taget och när suget kommer så hå ut och gör någonting. Kämpa på.


skrev aeromagnus i Framtiden

Varje dag gör dig starkare. Du fixar detta. Harcdu skuldkänslor för att din tonårong mår dåligt så är ju inte detta ditt fel. Bor man med en missbrukare och har känslir mm så kan dessa inted bara stängas av. Är inte ditt fel att han drack och satte er som 2a. Kämpa på


skrev belinda i Jag behöver er hjälp!

För mig finns inget bättre än att vara med mina barnbarn. Då är jag närvarande. I nuet. Det ger mig så mycket glädje. Inget sug efter vin. Inga tankar åt det hållet.
Idag huvudvärk, en förlamande trötthet som värkte ut i hela kroppen. Sur och irriterad. Tvingade ut mig på en promenad med hunden, det är bra att ha hund, man måste gå ut. Min syster släpade med mig på en marknad och jag tinade upp lite där i solen. Köpte ull. Ska spinna garn. Rofyllt trampande på spinnrocken lugnar en orolig själ.
När jag kom hem var jag helt galet sugen på vin. Som tur är finns det inte något med alkohol i hemma ( mannen har faktiskt också avhållit sig,bortsett från några folköl) Det var bara att rida ut stormen. Tvätta, laga mat, ut i trädgården, hunden.................Sysselsätta sig.
Nu är det lugnt.
Det går faktiskt över.
Tor, jag önskar också dig stort lycka till! och fina helger med dina barn:)


skrev Stingo i Min resa mot ett nyktert liv

Nae, det var nog inte nåt som Einstein sade, eller någonsin kunde ha sagt. Hör till de många felcitaten som har lagts i hans mun.


skrev Fenix i Min resa mot ett nyktert liv

det var Einstein som stod för defenitionen av galenskap. Och den stämmer ju sorgligt väl in på alkoholberoende. Tänkvärt.


skrev Fenix i Ångesten tar mitt liv...

va bra skrivet! Du är ju en novellist av rang. Och tänkvärt dessutom.


skrev Stingo i Hejdå din lömska djävul.

...med jakten Hoppas de andra inte heller dricker alltför mycket. Jag skulle då inte villa vara drevkarl, om jag visste att någon av skyttarna är rejält dagen efter, eller kanske till och med blandat i kakaon.


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Drömde att jag skulle beställa en starköl på en bar, frågade bartendern vad den kostade...
-För dig min vän, 26 425 kr....

-Va?

-För dig ....26 425 kronor.
-Är du sann, frågade jag...?
-Jo i allra högsta grad.
-Vad kostar den för alla andra då?
-75 spänn!
-och för mig drygt 26 tusen spänn, svarade jag...
-Jepp, för dig 26 425 kronor.
-Hur kan det komma sig?
-Du har inte druckit alkohol på väldigt länge, och tror nu att du ska klara av en enda öl...
-Jo så var det tänkt, fyllde jag i...
-Men det kommer inte att stanna där, du kommer att fortsätta dricka mångt flera öl än vad du tänkt dig.
Du blir berusad och återfaller i ditt forna drickande, i stort sett där du slutade, fast värre...
-Jaha, så jag dricker drygt 3000 öl då, det låter högst osannolikt, på en kväll...
-Nejdå du dricker sju öl, fyra tequila och två whiskey...
-Det blir väl inga 26 tusen spänn heller?
-Nej, resten är den ersättningen för att du hade sönder en av gästernas Iphone, välte en barstol så att entredörrens fönsterruta sprack,
Kemtvätten av din kostym, dagsböter för en fyllekörning och de skador som bilförsäkringen inte betalde för bilen samt ersättning för en sönderkörd häck i en villaträdgård.
Skulle man dessutom räkna in den förlorade arbetsinkomst du får för den tiden du blir sjukskriven för en ny depression i ett och ett halvt år,
Som i grund och botten beror på din ångest denna kväll förorsakad så hamnar den närmare 425 000 kronor.
-Nästan en halv miljon, för en enda öl...?
-Ja så är det..., visst är det trist?

-...men vem f-n är du som kan veta allt det här?
-Jag är framtiden, men den kan du ju inte känna till...
-Men hur kan du komma hit och förvarna mig om allt detta......
-Ditt samvete skickade mig, en tidsresa som du inte kommer att minnas om några sekunder...
....
-Hallå bartendern, vad kostar en bärs?
-På tappen en Mariestad 75 spänn..., hur många vill du ha?
-Ehh, inga alls, ville bara veta vad den kostade...
-Varför frågade du?
-...ingen aaning, ville nog bara veta hur mycket pengar jag sparade...antar jag....

..så kan en av mina konstiga drömmar te sig i textform...
I verkligheten var den högst verklig, påtagligt verklig och i färg, det kändes som om jag kunde ta på den...

Berra


skrev titti i Aldrig för sent

I skrivande stund är kl 20:10 och jag har inte tagit mitt första glas och tänker heller inte göra det. Så....jag hoppar på tåget och börjar min resa!


skrev Calleqwerty i Hejdå din lömska djävul.

Ingen A idag och ska icke bli mer i veckan.
Har inte direkt ångest från igår, men längtar hem till familjen redan..
Imorgon börjar dock jakten!


skrev Ebba i Hejdå din lömska djävul.

Det handlar inte om dålig karaktär.
Jag är så glad att jag slipper din ångest.
Efterfest till 06:30. Fy fan.

:)


skrev Ebba i Min resa mot ett nyktert liv

Det är så enkelt att dricka. Så lätt att kyssa någon full. Helt bedövad. Min nya kick får bli och är att möta allt utan fejkat skydd i form av berusning och det känns ....roligt och spännande. Tänk att bara göra sådant man kan stå för och när man gör misstag förlåta sig själv för att man inte förstod bättre - och inte för att man var full.