Senaste kommentarerna i forumet

Bortrest i helgen, sitter på hotellets dator i lobbyn. Fin middag i går kväll, så klart att jag kan ta ett glas vin till maten, annars känns det ju så konstigt att va på resaurang. Trodde det gick bra, ville kanske testa mig själv,,, klarade inte testet. Ett glas blev fler och plötsligt skulle det vara avec tyckte jag och lite vin i baren före läggdags.... Mannen kallade mig för jävla sopa och jag förstod inte va han pratade om (var mitt inne i förnekelsen....). Vaknade och var som tur är inte bakis, har ingen ångest utan känner mig bara så så ledsen och uppgiven. Känns som att det var sista gången jag fick bevisat att jag inte kan ta ett glas vin till maten. När jag skulle sova med ordet jävla sopa ringandes i öronen visste jag inte hur dagen i dag skulle bli, skulle jag vara arg på mannen, arg på mig själv, be om ursäkt eller vad?? Men jag hade inte behövt fundera på detta för jag visste direkt vad jag var när jag vaknade. En sådan som inte kan dricka alkohol denna sommar och som inte behöver testa det mer. Jag vet vad jag behöver. Känner mig helt lugn inombords. Ska ta den här dagen och tänka igenom vad som hände från att jag skulle säga ett glas mineralvatten till servitrisen och det istället blev ett glas vin. Det är liksom där jag måste vara beredd, hur har ni gjort?? Jag har ju aldrig varit på semester/resa/restaurang utan att dricka, det är ju liksom det "man" gör? Känns som att ni här på forumet kommer bli besvikna på mig, övervägde i att sluta skriva för att jag misslyckats, men vet inte vart jag ska ta vägen med alla tankar då? Mannen tycker ju att jag är en jävla sopa och det kan jag förstå för innan vi åkte sa jag att det skulle gå så bra så att inte dricka något den här resan....

ser att du loggat in. Önskar dig en härlig dag med "små" glädjeämnen även idag.
Söndagskram / mt

- surfade runt bland mina favoriter imorse och hittade den här - en höjdpunkt var när jag hade möjlighet att se Lambiel live. Konståkning är en passion... och även om det inte är opera tänkte jag att det här kan vara nåt för dig. Väl bekomme:) / mt

http://www.youtube.com/watch?v=qD4pFnDTPEU

är nytvättad och grön, havet är stilla men vågbruset hörs i P1 som alltid på natten och i gryningen.

Jag väljer att dricka mitt morgonkaffe här i Filosofiska rummet, kaffet är starkt och mjölken är het. Jag sveper in mig i en av de mjuka filtarna. Mina tankar handlar om leken... Leken som är något av det allvarligaste vi kan företa oss (enl DW Winnicott) och lekområdet som är den plats där vi kan gå utanför våra vardagsbegränsade ramar och pröva nya sätt att handskas med verkligheten. Vad som nu är verkligheten eller irl - jag tror det var Dompa som funderade över det.

Leken har pågått i lust och glädje ett tag, en härlig lek, en riktig sommarlovslek. Nu är en av kompisarna på resa, en annan verkar vara på väg och en svarar inte när vi andra ropar... Idag är kulisserna en kuliss, lekplatsen en lekplats och mänskorna som ger platsen liv har dragit sig undan - hoppas bara för en stund.

När Snusmumriken packar ihop på hösten lämnar han alltid ett brev till Mumintrollet. Där skriver han att snart är det vår igen, då kommer jag tillbaka och slår upp tältet vid bäcken. Då ska vi ha det som vanligt... och så ska vi hitta på nya äventyr.

Vågbruset i radion har övergått i sjörapport, nyheter och nu är det Andliga sånger. Inte mycket är så tryggt som sjörapporten... det är nåt mycket beständigt med alla stationer som står kvar i samma ordning oberoende om det är solsken och svaga vindar, stormvarning, åska eller dimma.

Nu spelas Finlandia hymnen, det är väl för Muminfamiljen... som kanske är på ön i havet där pappan ska förverkliga sin roman. Det blev inte så, det blev annorlunda... I den blå glaskulan i trädgården ser man att de är på väg hemåt. / mt

Stigsdotter när du vaknar - trött men glad!
Hjärtats språk är Bill W´s artiklar ur Grapevine, AA:s internationella tidskrift. Intressant tycker tycker jag, man får följa hur traditionerna och principerna växte fram. Jag har fått boken av den av den våra barn som gått på AA sen hösten 2006. I går läste jag det sms han skickade i mars 2007 när han berättade att han hanterar stress mycket bättre sen han slutade dricka alkohol, att han går på AA sen hösten, hur fint det är med gemenskapen och vilka härliga människor han träffat där. Jag hade då inte alls förstått att han skulle ha alkoholproblem... Han var, som många av er som skriver här anställd i en stressig branch med stora förmåner och höga krav. Det är genom honom jag "mött" och insett kraften AA som jag annars känt till indirekt och utifrån via jobbet. Nu när mullegubben går på möten förstår jag ännu mer.

http://www.aagrapevine.org/ - idag på nätet

Önskar dig en riktigt skön söndag! / mt

Jojo, det är väl bara att konstatera att jag är en partypingla även utan alkohol. Sista gästerna på festen, nåja några andra var kvar. Jag vet inte om mina vänner tycker att jag varit jobbig på fester? När jag sa att jag i te dricker längre var det flera som sa saker i stil med vad skönt eller det är väl klokt av dig osv.

Ja, ja. jag kommer att tacka mig själv imorgon (idag ) för även om jag nog kommer vara trött så är jag inte bakis!!

God morgon på er!

Jag loggade ut innan jag var klar inlägget kom med halvklart.
Jag tror att du har alla förutsättnings för att fixa detta utan Naltrexon du verkar stark,
Jag köper allt du skriver.
Sliter med detta hela tiden tänker och resonerar med mig själv.Kommer fram till bra beslut för det mästa, men så har vi ett undermedvetande. Detta undermedvetande var det någon som döpte till förädarhjärnan och denna ställer ofta till det. Inget att skylla på men detta undermedvetande är svårt att styra över men det går med träning och en stark vilja.
Men vad var det nu den Gräddvita linjen innebar? har läst den men hittar den inte nu.
Kämpa på

Men om det är hos dig...då kan du ju ställa in? Eller så kör du den gräddvita linjen om du kan. Personligen skulle jag inte fixa det. Tänk efter...vad är en midsommarfylla mer eller mindre i ditt iv? Svennebananafton! Måste den verkligen firas? Vad är det du firar? Sommarsolståndet?

Känner mig enfaldig. MU...missbrukande unga? Klart att flickan ska räddas och klart att du känner dig bitter. Nu räcker det för din del! Sitter och tittar på en film om alkoholism. Urfånig...från vuxen/alkis synpunkt. Men säkert "nyttig" för mina ongar. Nu kräver du hjälp av mannen! Din roll är inte att ha koll på allt själv.
Kram/R

Att bli sjuk plötsligt. Blir jobbigt för vi ska nog vara hos oss.
Att jag kommer säga nej tack tror jag inte men jag vill.
Det blir så jobbigt att hamna i centrum och då blir det fokus kring det hela midsommarafton.
Jag kommer att bestämma mig vid sittande bord.

Önskar att jag pratade italienska, för jag älskar att resa i Italien och jag älskar att äta deras mat. Men jag önskar även att jag lärde mig spanska. Någon i erat kollektiv som pratar spanska också? Ni kan väl säga till när ni ska hålla språkkurser så hoppar jag fram från bakom gardinen.

PS. Dessutom blir jag väldigt snurrig när jag står bakom gardinen i en tråd, blir tillfrågad att komma fram i en andra tråd, men gardinerna "verkligen" finns i en tredje tråd? Tur att man är nykter när man ska hålla koll på alla trådar samtidigt! :D

Nä. Det blev inte mycket humor.
Dottern kom åtta i morse med 2.1 i blodet.
Kollat fotbollsmatch i Stockholmspark.

Tänk att jag bara sov en hel natt utan att känna varningsklockor..
Jag hade för en gångs skull en lugn kväll igår med mannen. Samtalade, han tog kisse med sej som jag skrev.. Kände ett skumt harmoniskt lugn.
Men nu fattar jag, min roll är att ha koll på annat än mej själv och jag tror fan jag börjar bli bitter.

Men jag älskar den ungen och imorgon blir det MU, på riktigt allvar.
Hon ska räddas.

Jaha, o vad gör ni i midsommar da? ;)

Hittade du en surkärring i köket, kontrollbehovet säger att vi alla måste vara här om vi inte begärt ledigt för semester. Kram Kalla

vill bara tala om att vi finns och att du är viktig i forumgemenskapen! Den gör vi tillsammans!
/ mt

Vi skrev samtidigt. Ett par glas är inget att hänga läpp över...snarare en påminnelse om hur du inte ska ska må på midsommardags morgon. Gå på fest om du klarar att säga nej. Annars "känner" du in bakfyllan och ooops; ja, men det var ju trist att du blev sjuk på självaste midsommar ;-)
Vad gäller gårdagen...så ska du inte piska dig själv för hårt. Sånt händer oss alkisar. Känn istället in känslan idag...se det med nyktra ögon. Vad exakt gav gårdagen dig? Fest? Bekräftelse? Då är det bra...den gräddvita vägen. Du gick väl ändå inte hem och hällde i dig en tetra i din ensamhet? Det ordnar sig...tanken är född. Gräddvit är starkt!

Halva "fyllehelgen" avklarad. Hur går det? Hoppas du fixade igår...om inte så tar du nya tag idag. Själv har jag precis kickat mina Naltrexon och hoppas kunna klara av att hålla mig nykter av ren viljestyrka.

Då kom den fförsta festen då valet blev mitt. Jag valde att dricka ett par glas vin, förbannat dumt. Jag blev till och med bakis.
På fredag är det midsommar det planeras med vin öl och snaps,
Hur ska jag ställa mig? jag kan inte gömma mig. Man vill både vara med och inte vara med! SUCK:-I
Får man sjukskriva sig :-/

Checka in här eller på fb så jag vet att du lever. Vill ju inte stressa dig...men nu är du min vän...och då måste jag se att allt är åtminstone relativt ok. Sitter hemma idag och försöker jobba. Så allt som distraherar är välkommet. Släpper inte taget/R

...är bra. Just om tjejgrupper kan jag ju av naturliga skäl inte uttala mig om. Men för mig verkar det bra...att träffa andra alkis IRL. Anar att GUD inte stod högst upp på agendan på erat möte. Visst är det ett trist drag oss hos människor att vi alltid måste hitta ngn som är "värre" eller lika hemskt. Jag är dock väldigt glad för din skull. Nu har du börjat bearbeta suget på riktigt. Själv har jag valt den feges utväg...konfronterar inte alkoholen. Feg? Yep! I månadskiftet tar jag ongar med mig och åker till min gamla farmor i två månader. En helt annan alkoholkultur...där dricker man ett glas varje dag. Jag tror att det blir lättare...för ETT glas kan jag gärna hoppa över. Jag/vi vill ju ha hela flaskan. Vad som skrämmer mig mest är denna alkoholkultur som vi har i mina hemtrakter. Här skäms man inte för att man varit aprak...här skrattas det bara bort. Jag vill inte att mina barn ska levaeler behöva bli unga vuxna i detta. Så jag tänker utforska möjligheter till arbete i Toscana under semestern. Visst finns det massor av alkohol och framför allt droger där. Men inte på detta självdestruktiva sätt. Jag drack ensam, J drack ensam. Jag läser runt på forum och det slår mig att alla väljer att dricka by themself. Skammen...jag tror att det är skammen som får oss att agera så. Jag vill ge mina ongar ett annat alternativ...alkohol i sund form kan få vara en del av vardagen(inte för mig, jag är bortom all räddning)...alkohol i TV-soffan ska inte bli det. Som sagt; Alla vägar bär till Rom. Jag hoppas verkligen du min dufva har hittat något som funkar för dig. Bacio/DompaP

Ja visst är det bra att bo i en storstad, om jag vill skulle jag nog kunna kuta runt hela stan och gå på möten från morgon till kväll, om jag reser lite ut i förorten också i alla fall.

Mötet var både bra och inte bra. Det satt bara tre tjejer där och sen kom en fjärde lite senare. När det är så få går det inte att "gömma sig" och jag tilldelades för första gången en av läsuppgifterna - det gick ju bra det med. Det är ju också en fördel när det är få människor. Jag berättade att jag brukat gå till en annan grupp som möts varje dag nära och direkt efter mitt jobb, praktiskt! men att jag inte trivdes i lokalen de möts i - den känns sunkig och jag tycker det luktar illa.

Då skrattade de gott igenkännande och berättade om olika fel de hade upptäckt på behandlingshem, läkare och annat - det hör liksom till sjukdomsbilden på något sätt. Man hittar fel på andra människor i gruppen till exempel: inte är jag så illa ute som den där! Just det här blev väldigt tydligt efter mötet när jag fick sällskap med en av dem till tunnelbanan och hon gnölade lite över en av de andra i gruppen som hon tyckte hade pratat en massa obegripliga saker. Jag kunde väl hålla med om att hon hade hållt låda lite väl mycket men obegripligt tyckte jag inte det var och om det kändes bra för henne då att prata om alla dessa saker så - fine. Hon fortsatte och klaga lite till, jag sa inget för jag tyckte det var lite knepigt att säga allt det där till mig som inte kände någon av dem. Och sen kom det helt plötsligt: jag tog ett återfall för ett litet tag sedan. "aha" tänkte jag "här har vi en till som försöker hitta undanflykter".

Det är ju detta som är fördelen med de här mötena, att man få höra andra berätta om saker som man själv känner igen sig i vilket kan leda till att man mår bättre själv. "aha, brukar du också hälla vin i kaffemuggen för att sonen inte ska se att du dricker vin?" Jaha, men då kanske inte jag ensam är världens sämsta mamma då, det är "normalt" att göra så osv.

En annan fördel är att man ser att det är andra s.k. normala människor (vad nu det är?!) som sitter i samma sits som mig. En viktig grundpelare i AA är ju anonymiteten och folk uppträder därför med sina riktiga namn. Jag fick veta att den här gruppen har en Facebook-sida, och även om aktiviteten inte verkar vara så jättestor där så är det i alla fall ytterligare ett verktyg - om inte annat så ser man verkligen utifrån dem som är med där, att jag är inte någon konstig sämre människa för att jag har hamnat i det här. Sorgligt men sant: jag är inte ensam! Det visste jag ju förstås redan men det kan vara skönt att se människor IRL också, människor som man vet finns "på riktigt". (det gör säkert ni med men ni förstår vad jag menar ;-)

Det brukar vara fler på mötena och jag ska ge den här gruppen några chanser till, det är bra med en grupp där det bara är tjejer tycker jag.

MT: Hjärtats språk, är det den från AA? Du får berätta vad du tycker sen. Jag tänkte köpa den men den var så dyr jämfört med de andra och jag kände mig lite snål just då så det blev bara "Stora boken" :-)

Och du har hjälpt mig! Liksom hela detta forum! Tänk om vi verkligen fixar det? Beundrar ditt skarpsinne balla Kalla och önskar dig en en fin - nykter (why not?) -dag. Kram sylfiden!

Vilken morgon solen strålar och att äta frukost ute med radion i bakgrunden blir lycka för dagen :-)
Har kommit in i stadiet att jag verkligen uppskattar små saker, lakan på tvättlinan, lamm som bräker och sådana små saker.

Men nu brukar jag falla i vanliga fall, men denna gången är det så annorlunda ni har hjälpt mig att se att jag är inte ensam och att det ställer till så mycket elände och ångest. För första gången är jag inte avundsjuk på de som kan dricka normalt utan tycker de spelar ryskroulette, vissa klarar det andra faller.

Tankar i solen, så till er alla kämpar styrka, stolthet och kramar//Kalla

nog hon rätt vad det gäller att tillfriskna på egen hand.
Men här på forumet är du ju inte ensammen :-)
Här finns kunskap och erfarenhet som du kan suga i dig istället för vinet ! Jag tycker forumet är jättebra vilket också sägs av regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson. Numera finns det också vetenskap bakom påståendet att medlemmar här har radikalt förändrat sitt bruk av alkohol.

För min egen del så vill jag även ha den direkta mänskliga kontakten som betyder mycket för mig, 10 cyberkramar räcker avgjort inte mot en kram kropp mot kropp ! Att träffa människor med samma sjukdom som jag ger mig en distans till mitt eget liv och jag kan lära mig ännu mer av de som gått före mig på nykterhetens väg. varför inte testa en dag ?
Du kommer att bli väl mottagen , jag lovar :-))

tycker att det kan vara mysigt med regn i måttliga mängder, särskilt när hon får vara inomhus och pyssla på, även rejäl städning är okej i regnväder:)

Fin resa, god samvaro och glad midsommar till dej! / mt

Vilket jobb du gör med din vän, tänk om alla hade en sådan klippa den dag man vill ta steget till förändring. Vi kanske skulle hyra ut dig till behövande :-) Kram Kalla