Senaste kommentarerna i forumet

En sån underbar titel! Där vill jag bo!! Du är så kreativ Nynykter!!
GRATTIS till dina 3 månader! Visst är det härligt! Du ligger några veckor före mig, men inte många!

Och Dompa! DU skriver så fint om att män också blir förvirrade! MIn kärlek uppskattade det jag skrev och vill satsa, vill träffa mig, VILL!
Det gör mig SÅ glad! SÅ lycklig!

SKit än med tonårssonen men jag har gjort allt. Sagt hur mycket jag älskar honom, att han alltid har en plats här men att han också måste tänka på SITT beteende och ta ansvar för vad han säger och gör.

Jag brukar alltid kräla i stoftet för att relationer ska funka och allt ska vara bra, ber om ursäkt i alla möjliga och omöjliga lägen. Det gör jag inte nu.

Jag står för min Nykterhet och har tagit ansvar för mitt drickande, visat honom att jag verkligen försöker leva nykter. Jag har skött nya kärleken diskret men han vill ändå inte ha något med honom att göra.

Det får vila där ett tag. Inte stimma nu-sitta still i båten.

Och en annan superytlig sak! VIlken fin HY man får när ingen alkohol flyter ner i strupen med jämna och ojämna mellanrum! Bonus!

Men som sagt! Här trivs vi-Mulletant, Viktoria, kalla, dompa ALLA som vill; i nynykters filosofiska rum!

Nöjd och lugn känner jag mig nu!

Kramar till er alla!
Lilja

"Jag blir otroligt tärd nu för tiden av att vistas bland för fulla människor. Jag blir bara förvirrad och fysiskt utmattad av den atmosfären." Så helt och fullt jag känner igen mig. / mt

här en stund nu, druckit te och lyssnat till småpratet och rasslet från träden utanför. Precis den plats och sällskap jag behövde just nu. Så fint samtal du återger Nn... och skrämmande hur ungdomar tar till sig vuxnas undanflykter. Vi måste hjälpas åt med att bryta det kulturella alkoholarvet. / mt

tanken, den värmer och gör gott. Har fogat mig och varit till doktorn och fått medicin för den långa förkylning jag dragits med hela våren. Har sovit massor. Vilar i filosofiska rummet ibland med en kopp te, skön stämning här på forumet nu.

Livet är uppdelat, det intensiva välbekanta på arbetet och det nya landskapet hemma - även om det är omöjligt att definiera vad som egentligen är nytt. Inre erfarenheter som saknar ord.

Läser Jörgens berättelse om "utanförskap" och viktorias bekräftelse. Känner igen och ser att det kommer att komma fler steg. I söndags, när jag några timmar kände mig på utmattningens gräns, talade jag med mannen om hur jag idag kan känna att jag ljugit för mig själv i mitt förhållningssätt till fester och snapsvisor. Öste ur mig allt möjligt och omöjligt.

Var under helgen i ett sammanhang där jag såg några mycket berusade personer som förlorat all kontroll och var i ett vanmäktigt tillstånd. Så sorgligt.

Nu ska jag sova igen. / mt

Dompa. Det är på anhörigsidan man ska börja för att sedan gå vidare till sidan att förändra sitt drickande sidan. Hade förrästen tänkt att sätta ett par kuttingar vin att ha i sommar, men har faktiskt beslutat mig för att avstå tack vare det här forumet. Tänkte som så, att varför sätta en massa vin? Vem kommer att dricka upp det mesta av det? Jo, jag själv naturligtvis, och förmodligen inte i glada vänners lag. Så nu har jag ett bekymmer mindre att tänka på.

Hej TP! Nog hade moussakan räckt till dig också. Faktum är att du nog hade hunni sätta dig i bilen, köra hit och äta tillsammans med oss för det var väldans många moment. Mycket jox. Allt detta för att det var extrapris på auberginer i affären... Men gott blev det!
Jag känner igen det där att man vill ta vara på tiden med barnen. Vi har dem bara till låns. Barnen var en viktig orsak till mitt beslut. Jag ville vara närvarande fullt ut. Så fin din son är! Någon sa att man får de barn man förtjänar :-) Att han vill flytta hem till dig tyder på att han tror på dig!
Godnattkram från Nynykter

En till tekopp och sen sjunker jag djupare ner i en fåtölj, drar en mjuk filt över mig...och bara myser. Hör en del av er småprata lite...men det stör inte då det är ett lugnt samtal utan höjda röster eller boostade alkoholegon.
Så glad över dina fina samtal med dina barn Nn...att de blev av...landade så bra.
Härligt att somna till det...känner mig trygg.

då har man rätt att fisa tycker jag. Ni är ju så fina ändå. Tänker fästmannen som är en äkta svartskalle...vi fiser "by the way" aldrig!!!
ikväll är jag så stolt över dig...starkt jobbat. Bättre att låta reningsverket processa ginen än din stackars lever.
Förstår att mötet med den onde var överdjävligt...men du tog han/henne/det/Linda Blair
That's my girl!!! Men vad fan är det ni har hemma...det där barskåpet tycks aldrig bli tomt. Som en serie jag såg som barn "Pojken med guldbyxorna"...varje gång han stack ner handen i fickan fanns där nya sedlar. I början var det ju toppen...men efter ett tag fick han faktiskt en massa problem pga. dom där brallorna. Kramar från Dompapompa...som har druckit te jag med

Att du lyckas hålla bra distans till chefen och för att du lyckas få till en bra diskussion med honom. Utlandsresor med taxfree-butiker på vägen och kanske andra alkoholkulturer är något att hålla sig borta ifrån ett tag.

God natt & sov gott!

...har nog aldrig fisit vad jag märkt. Händer att jag gör det fast då är jag också en blondin (eller, nja, inte så mycket längre men jag var det när jag var yngre och känner mig fortfarande som en sådan).

Kommer ni ihåg filmen Exorcisten? Alltså nu känner jag mig som om jag håller på att bli frälst eller något men den där djävulen träffade jag idag. Nu tror ni att jag varit på flaskan och det har jag också men det var många timmar sen. Ja, jag vet, det där himla barskåpet. Men i alla fall, där stod ju då en påbörjad ginflaska och eftersom jag tänkt ersätta den också tillsammans med de andra två tompavorna så kunde jag ju ändå passa på att dricka lite till. En klunk till matlagningen. Hoppsan blev tvungen att gå ned och hämta något som skulle i soppan, en klunk till.

Tredje gången jag var där nere flög, inte fan men likväl något annat i mig och jag tänkte att det här är ju för bövelen löjligt! Jag håller på att laga mat till fyra ungar varav två kommer att bli hämtade av sina föräldrar sedan, ska jag stå här och svaja då? Oansvarigt! Jag har en matsäck att packa, en sponsor att ringa till, ett jobb att sköta imorgon, en nykter fästman som inte vill läsa mer om mina äventyr i barskåpet ;-)

Så, helt sonika hällde jag ut giftet i toaletten. (ursäkta naturen) Det var sedan jag träffade den där djävulen. Efter en stund mitt i fortsatt maglagning var det något som fick mig att tänka på det där vrålandet och huvudsnurrandet, hade jag kunnat skulle jag snurra på skallen själv: det var väl onödigt att hälla ut det där, du hade ju kunnat ta ett glas nu, titta där står en tonic - GT som är så gott när det är somrigt! Riktigt otäckt var det, den där ilskna känslan som från ingenstans dök upp inom mig! Men, varsågod att rya tänkte jag, det har du ingenting för, här ska drickas te!!

Känner mig nöjd faktiskt!

Finner knappt ord inför det som "J" gör. Vilken ångest hon måste känna när hon nyktrar till. Men det är ngt hon måste ta tag i själv.
All styrka till dig, ongarna behöver verkligen sin pappa nu. Kram!!

Först av allt; Villervalle: Det var så jag äntligen fattade, vad jag höll på mig. Ramlade in här på forum och då var det faktiskt på anhörigsidan. Surfade runt där, läste och insåg hur illa jag gjorde min familj ( Fattade ju inte inte att min fru söp minst lika mkt ). Den första tiden skrev jag också bara där. Var helt djävla chockad...och hade inte ens en tanke på en egen tråd. Kände lite som; Vem fan vill läsa om ännu en självömkande alkis? När det faktiskt inte är vi som är offren? Jag mådde rent ut sagt skit av historierna jag läste där. Men de fick mig att nyktra till...hoppas jag. Tar inget för givet.

Två; Stigsdotter: Satan i gatan att du "kom på" att ni har kartongvis med whisky stående. Vad olyckligt. Och konto på systembolaget...allt samtidigt som du håller på att rensa rent...

Tre; Nn: Som är "måndags kompledig" av fel skäl!

Fyra; Att en del av er trodde jag skrev om ett, två, tre whisky...när jag hade en sån kamp emot den igår.

Fem; Nu är jag även anhörig själv!

Sex; Anonymt: Tack! Just när behövde jag höra ngt snällt! Men att det skulle komma från en stackars anhörig. Jag menar inte att du är en stackare...men att just du orkar känna sympati för mig!

Sju; Min chef som jag dissade så hårt förra veckan...har nu ordnat att jag slipper alla tjänsteresor utomlands ända fram till september/oktober. Vilket ger mig tid att styra upp...hur det ska bli fortsättningsvis. Han är en tölp...men lite empati fanns där.

Har haft en lång dag...träffade både chefen och soc (angåend J:s stunt härom natten). Många intryck, lite omvärderingar, känner allt just nu...
Trött, glad, ledsen... Skönt att var nykter då!

Ha en bra avslutning på dagen! /R

Jag är glad för att så många har hittat hit och kanske funnit lite styrka och lite ro. Det mörknar utanför nu och vinden rasslar i den stora lönnens löv. Jag tänder många, många små ljus här inne. Det finns en stor kanna te om någon av er vill ha lite varm dryck att värma sig med.

Idag kom min äldsta hem och berättande att de i Skolan hade haft föreläsningar på temat rattonykterhet. Det blev ett bra tillfälle för mig att nämna att jag helt slutat dricka och vi hade ett långt samtal om alkohol och nykterism. Jag berättade om hur trött jag är på att så mycket förknippas med alkohol. Alkoholen är normen och det nyktra livet är avvikelsen. Min dotter instämde och sa att hon är så trött på att vuxna alltid ska rättfärdiga att de dricker, att ingen helt frankt säger "ja det är ett gift men jag tycker om det. Ja, det är en drog men jag vill ha den" Istället säger vi saker som att rött vin är bra mot hjärtat och öl är det b-vitamin i. En massa ursäkter enligt min kloka sextonåring. Sen bättrade hon att hon har en kompis som är med i UNF men dricker lite ibland ändå. När min dotter undrar hur hon kan göra det och samtidigt vara med i UNF säger kompisen att hon ju bara dricker lite och aldrig blir berusad. Känner ni igen sådana formuleringar? För mig klingar de skrämmande välbekanta. Det låter som en vuxen-ursäkt.
Samma UNF- kompis berättade att hon såg fram emot 18-årsdagen för at t hon då skulle kunna beställa öl på krogen.
"Men varför det?" sa dottern " Du är ju med i ungdomens nykterhetsförbund"
"Jamen, då är jag ju inte UNG längre" blev svaret.

Ska man skratta eller gråta? Jag erkänner att vi skrattade lite åt resonemanget.
Det verkade förresten inte som om min dotter reagerat på mitt drickande, vilket kändes bra, men jag sa som det var att jag hade druckit för mycket och för ofta.

Kramar från Nynykter

En tanke till Dig A, så här på måndagskvällen♥

Nynykter, jag känner en genuin glädje över att du uppnåt tre månaders nykterhet, så fantastiskt och förunderligt stort är det att våga vara i verkligheten. Och ditt rum ser fint ut från min synvinkel också, luften är frisk och klar, och jag dricker gärna ett glas saft med dig, varm kram/Victoria

Tack Villervale, man behöver höra sånt som anhörig när man lämnat just i det syftet, för att man älskar och inte vill eller kan se på när det bara går åt fel håll. Tar tid att övertala sig själv att man gjort rätt och inte hade något annat val än att gå. /Anonymt.

Dompa; Följer dig här som jag gjort sedan strax innan du påbörjade din behandling. Du är enormt stark, bra jobbat, vilken förebild du är. Håll ut! /Anonymt.

Herregud så fint..
Jag grinar innan jag ens öppnat dörren in.
Blir många besök men idag lämnar jag inget efter mej..

Kram!

Åh, gullevännen. Tack! <3

Om mina erfarenheter kan hjälpa alla så är jag mer än nöjd.

Faktum är att jag börjar hamna i ett känsloläge som jag aldrig trodde att jag skulle uppleva; Jag börjar känna att det har varit värt det. Åtminstone vissa dagar och stunder.

Kram, alla!
/H.

Det låter som en jättebra person att ta kontakt med!

En kvinna som har betytt oerhört mycket för mig jobbar på ett företag som bedriver missbruksvård, och hon är själv tillfrisknad medberoende. Kan det vara samma kvinna, tro? Oavsett, ta kontakt med henne! :-)

/H.

En kram till Dig som hjälper så många och är så fantastisk! /A

Jag tycker det verkar vara en mycket bra ingång. Det är självklart olika för olika personer, jag har provat både medberoendestöd, psykolog, terapeut, Al-Anon och nyktra alkoholister för att försöka förstå.. För mig har det viktiga varit att den jag anförtrott mig åt förstått missbruksproblemet eftersom det förändrar villkoren i ett förhållande. Ett steg i taget och med hjälp av stöd från "expert" och Forumet får du stöd när det sviktar. Lycka till med kontakten. Håller tummarna att det känns bra! Annars letar man vidare tills det känns rätt. Ge dig inte! Kram igen! /A

Jag tycker det verkar vara en mycket bra ingång. Det är självklart olika för olika personer, jag har provat både medberoendestöd, psykolog, terapeut, Al-Anon och nyktra alkoholister för att försöka förstå.. För mig har det viktiga varit att den jag anförtrott mig åt förstått missbruksproblemet eftersom det förändrar villkoren i ett förhållande. Ett steg i taget och med hjälp av stöd från "expert" och Forumet får du stöd när det sviktar. Lycka till med kontakten. Håller tummarna att det känns bra! Annars letar man vidare tills det känns rätt. Ge dig inte! Kram igen! /A

Anonymt..Du säger det så bra..att det kan tyckas enkelt för de som står bredvid att lämna men fruktansvärt svårt för mig som är mitt uppe i det.
Min sambo har åkt iväg på 3-4 dagars jobb borta och jag måste erkänna att jag känner mig bättre till mods när han inte är hemma. Detta är väl iof inte så konstigt för ingen människa tycker väl att det är trevligt och avslappnande att tillbringa sin lediga tid i hemmet i ett förhållande där man inte tar i varandra, inte ger varandra varken godmorgon-/hejdå- eller godnatt puss/kram, inte får frågan hur dagen har varit eller framtida planering. Jag tror jag SPYR i detta elände. Därför är det så skönt att slippa den tryckta stämningen och få rå om barnen själv. Detta som jag upplever nu bevisar väl kanske åt vilket håll jag vill och strävar. Tänker så mycket på det som stod i inlägget "tillfrisknande" som Mulletanten rekommenderade mig att läsa, att vi inte ska lägga ner så mycket energi på att leva i ingenting för att vi tänker så mycket på hur vi skulle vilja ha det. JAG SKA TA MIG DIT... till det liv jag vill leva. Nu måste jag samla mod och kraft till att kunna tala om för min sambo hur JAG vill leva för att JAG ska må bra.
Jag ska ta kontakt med en kvinna som jobbar för ett företag som bedriver missbruksvård. Hon är själv tillfrisknad medberoende. Tror ni att det är rätt person eller ska jag söka mig till en psykolog eller liknande?

Kram från mig!!

Hej Framtidsdrömmar, jag tror som Lelas att det är olika typer av hjälp man får av de som kan ämnet resp vänner. Jag tycker jag har och har haft ett oerhört stöd i att prata med någon som är kunnig vad gäller alkoholproblem. Eftersom en alkoholist inte agerar logiskt utan utifrån möjligheter att få dricka är det nästintill omöjligt att få t ex en vän eller släktingar att förstå problematiken och varför man kan må så dåligt som anhörig. Att det inte är så enkelt att bara gå vilket det är lätt för den som står utanför att tycka. Som du skriver, man behöver hjälp att lära sig "tänka rätt" och den hjälpen får man genom de som kan ämnet. Forumet suveränt, men tror ändå på ytterligare "eget" stöd. Tankarna kan sitta rätt hårt och man får jobba på olika sätt för att komma vidare. Kram Anonymt.

Hej Framtidsdrömmar, jag tror som Lelas att det är olika typer av hjälp man får av de som kan ämnet resp vänner. Jag tycker jag har och har haft ett oerhört stöd i att prata med någon som är kunnig vad gäller alkoholproblem. Eftersom en alkoholist inte agerar logiskt utan utifrån möjligheter att få dricka är det nästintill omöjligt att få t ex en vän eller släktingar att förstå problematiken och varför man kan må så dåligt som anhörig. Att det inte är så enkelt att bara gå vilket det är lätt för den som står utanför att tycka. Som du skriver, man behöver hjälp att lära sig "tänka rätt" och den hjälpen får man genom de som kan ämnet. Forumet suveränt, men tror ändå på ytterligare "eget" stöd. Tankarna kan sitta rätt hårt och man får jobba på olika sätt för att komma vidare. Kram Anonymt.