skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Äsch! Jag kan inte sluta skriva ( nytt beroende kanske)
Men jag blev så glad nu....såg reklam på TV om sånt där
förädiskt otäckt gift vi tidigare hällt i oss...och för första
gången så kom inte det där suget suget som alltid kommit tidigare....kanske tillfälligt men ändå :-)


skrev lessenfrun i Dompa!!!

Du fina..
Jag läser alltid sent på kvällskvisten innan sömnen tar mej och nu har det hänt.
Jag har drömt.

Om Dompor och fågelholkar och fyllekajor och fina barn. Nakna gubbar i finsoffan och foppatofflor på. I en minst sagt salig röra..:)

Ironiskt nog träffade jag min läkare idag för att prata mediciner..
"Såå, har du märkt nån skillnad nu sen vi drog ner på insomningstabletterna..? Drömmer du?"
"Öh, japp! det händer..."

Imorrn blir det vin med vänner. Jag CYKLAR in och hem. Kan vägen ;)


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tack Nn :-). Nu är allt glasklart,
Nu kan jag föreställa mig exakt
hur du låter....eller inte :-). Tycker om att
"prata" med dig ändå!
Åh som du förstår så kan inte jag säga R på
ett rrrrriktigt sätt som min lågstadielärarinna
tjatade om...det låter som om ni krrräks sa hon..
Hon hade flyttat från Liiiiidingö till småland..
Med det menar jag inte att alla från den delen
av vårt land är drrryga :-)

Va nog en jäkla tur att jag hejdade mig idag, annars hade jag kanske fått en sån däringa
skjorta som man knäpper på ryggen ;-)

Kram o godnatt TP :-)


skrev Maria42 i Vägen tillbaka till mig själv

Oftast är det jättehärligt att vara nykter. Kram!!


skrev Maria42 i Att ta ett steg i taget

Låter hemskt, men vi vet ju att A inte gör saker lättare, endast värre. Hoppas du får en bättre dag imorgon. Tråkigt med dina vänner. Kram!!


skrev Maria42 i Dompa!!!

NN, du bör nog fundera på att dra en gräns och markera att hon måste vara nykter när hon kommer samt att nattliga besök inte godtas framöver. Hon får komma dagtid, du är viktig och du behöver din sömn för att orka med att vara en bra man/pappa.
Det är mitt förslag, du är viktig för mig. Kram!


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Hej TP!
Jag är född och uppväxt i Sörmland. Båda mina föräldrar var från Ångermanland, vilket smittat lite. Nu bor jag i södra Sverige.
Kan du få ihop det?
Min dialekt har blivit lite utslätad. Gnällbältesdialekten jobbade jag bort i tonåren när jag flyttade till en annan landsända och faktiskt märkte att folk fnissade åt mig när jag läste högt i skolan :-) Inte så traumatiskt som det låter, men jag kan tycka att det är lite synd. Jag har märkt att sörmländskan kommer fram när jag leker. Det är väl barnet i mig som kommer fram då. När jag blir en gammal gaggig men nykter tant kommer jag väl att börja säga "Allt äällle!" (= javisst är det så) eller säga att jag vill ha "en sån dääringa" när jag pekar på nåt i konditoridisken.
Men just nu gissar de flesta på Uppsla eller Norrland (typiskt ospecat sörlänningsuttryck eftersom folk söder om Dalälven i regel inte riktigt fattar hur stort detta "Norrland" är :-)
Värst vad jag blev utförlig. Men du frågade ju!

Kanske bra attvdu inte rusade fram och började krama den där tjejen idag. Eller inte? Kom att tänka på den där gamla låten "Jag måste hejda mig"med Robban Broberg

En kram från mig!

Nynykter


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Mr Dry. Jag saknar dig här inne!
Hur mår du och hur går det för dig?
Skriv gärna några rader

Kram TP


skrev viktoria i Att leva nykter

Lilja och A, era tankar värmer mer än ni kan ana! Ordfattigdom spelar ingen roll; )
Erkännandet, tillåtelsen av svagheten, och modet att vara i den är väll min styrka, antar jag - åsyftat det du skrev Lilja.

Varma kramar till er båda♥


skrev Nynykter i Dompa!!!

Hej gamla bergtroll!
Trevligt att höra av dig. Jag hann börja sakna dina roliga och varmhjärtade inlägg. Känns lite som att läsa en följetong eller se ennTV-serie att läsa din tråd. Det händer ju så mycket hela tiden! Jag hoppas förstås hela tiden att det ska gå bra för hjälten! Men de senaste avsnitten har väl varit lite too much. Jag tycker att manusförfattarna hade kunnat spara lite på melodramen. väl mycket upprepning också med den där karaktären J. Det går liiiite på tomgång där. Kanske skulle kunna klipp ned lite?
Nä skämt åsido. Mindre trevligt att läsa om nattligt besök. Det verkar som om det är ganska illa ställt med J. Kanske måste du så småningom dra en gräns. Det kan finnas mycket att reda ut och "älta", men det måste ju ske när hon är nykter. Lättare sagt än gjort förstås. Var rädd om dig så att du inte blir dränerad...
Kram från Nynykter


skrev Nynykter i Att ta ett steg i taget

En olycka kommer sällan ensam... De där gamla talesätten stämmer ofta. Det låter som om du haft en överjävligt tuff dag. Kram till dig och kom ihåg - efter regn kommer sol :-)
Nynykter


skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv

Vilka härliga regnbågsfärgadee bubblor som når mig (Nää nu fick jag en bild i huvudet av My little pony. Bort med den! En av mina döttrar visade mig förresten en film på youtube där My Little Pony förvandlas till bestialisk mördare. Det börjar gulligt och fint men sen...Huga! Lite kul också)
Härligt att läsa om din bubblande lycka. Jag känner igen det där lyckoruset. Drabbas av det även nu, över tre månader in i nykterheten. Jag blir så glad bara för att jag finns till. Känner tacksamhet för mina fina barn, solen, snittblommor, forumet, fina tekoppen...Att det skulle vara tråkigt att vara nykter stämmer inte. Jag trodde det förut, tyckte verkligen det skulle vara ett hemskt öde att inte kunna dricka alls. Jag hade fel.
Rosa såpbubblor och en regnbåge skickar jag till dig!
Kram från Nynykter


skrev Nynykter i Glad men rädd

Hej Miss H!
Visst är t härligt att märka hur man sträcker på ryggen, ser folk i ögonen och plötsligt har så nära till leenden! Och så många leenden man får tillbaka! Livet leker!
Nynykter


skrev Lelas i Att leva nykter

mt - så länge du använder ordfattigdomstillstånd så är det nog inte så illa ställt med ordfattigdomen. :-) <3
/H.


skrev Lelas i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Hej!
Hon kommer inte säga vad-var-det-jag-sa. Hon kommer säga välkommen.

Och detta med barnuppfostran... jag är säker på att det är bättre att ha en förälder som är stabil, kärleksfull och klok - än att ha två som inte mår bra. Eller hur?

Kram, vännen!
/H.


skrev viktoria i Att ta ett steg i taget

Usch Kalla, ibland hopar sig prövningarna onekligen. Hoppas du får en lugn kväll, kanske med skön filt i soffan och något gott. Varma tankar till dig.


skrev Gäst i Glad men rädd

Håller med föregående talare, vilken klok liten tjej! Världen är ju full av vänner jag inte lärt känna ännu. Precis som jag sökte mig till en viss typ av människor innan, som har samma alkoholbeteende (är det ens ett ord?) som jag, kanske jag i framtiden kommer att dra till mig människor med sundare syn på alkohol? Satt precis och funderade på mitt liv de senaste veckorna och kom på att jag har lättare att säga ifrån när jag känner mig felbehandlad, UTAN att hjärtat börjar dunka och att kroppen förbereder sig för konflikt. Vet inte om det har med nykterheten att göra, men jag ser en skillnad i hur jag framställer mig själv. Har börjat respektera mig själv mer.

Fortfarande supermycket på jobbet, men imorse bestämde jag mig för att dra en gräns. Det går så snabbt för mig att gå in i mitt fröken-duktig-beteende, skiter i raster, glömmer att äta, är irriterad och exploderar inombords för minsta lilla. Har sprungit in i den berömda väggen tidigare och så får det inte bli igen. Så idag tog jag det lugnare, jag hinner det jag hinner. Resten får vänta. Och genast känns hela livet bättre. Tyckte att jag fick gjort massor, men det är nog snarare så att jag ser det jag faktiskt gjort och inte bara allt jag inte hunnit med.

Eftersom sommaren verkar ha ångrat sig och gett sig av igen tänker jag nu unna mig ett varmt skumbad. Imorgon firar jag en månad, mitt första mål! Ja den karamellen tänker jag suga på ett tag... Ha en skön onsdag alla ni som tittar in!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Som jag sagt innan så läser jag allt ni skriver.
Men faktum är att den gamle pappan är
lite rörig i skallen efter allt som hänt sista
veckorna..så det blir att jag missar att svara
en del saker...men tacksamheten är stor för all
respons och alla svar...är "bara" inne typ
30ggr per dag och läser. Åh utan er så kan jag säga att jag inte hade rest mig så snabbt
som jag gjort. Tack allihop!

Villervalle: Blev lite full i skratt när jag läste ditt
inlägg strax här över...I mitt fall så ska inga vägar
leda till "rom"..inte ens en liten kostig ;-). Men jag
jag förstår mycket väl vad du menade :-)!

Dompa: Jag mår förhållandevis bra har till
och med gjort lite nytta idag...med betoning på
lite. Men dock ett steg i rätt riktning. Troligtvis så kommer jag ha ett möte med mina barn och
familjerådgivarna här hemma nästa vecka....Ska
bli skönt, men är samtidigt nervös.
Jag bestämde själv att vi ska vara här hemma,
för att sätta press på mig själv att städa :-).

Va inne och läste på din tråd och förstår ditt
humör idag. Att rent fysiskt och psykiskt behöva
trösta någon just nu måste vara jäkligt tungt....Med tanke på hur mycket energi
och ork du behöver för att ta dig framåt i din
situation.

Du tror inte att detta kan vara en stor tankeställare
för J?. Är säkert mycket tankar som rör sig i
hennes huvud nu. Hoppas så för hela din familjs
skull att hon också får insikten som du har fått åh
söker hjälp!!!! Så att ni kan bli hela allihop.

Sen tänker jag på den här diskutionen om
hjälpmedel, kryckor, AA tabletter, osv.
Vi har ju alla ett gemensamt mål, men som ni
skriver så har vi ju alla samma mål, och hur vi når dit kommer troligtvis vara på lika många vägar som
vi är individer.

Sen tror jag att åsikten som skrivits här angående
att helt avstå från alla tabletter är hans verklighet och upplevelse, men ändå välment. Sen kan
det ju bli så att man/jag känner sig trampad på
tårna...men är övertygad om att inte det var tanken.
Jag personligen är grymt känslig för sånt jag uppfattar
som kritik just nu!

Sen av ren nyfikenhet, så vore det roligt att veta i vilka
delar av Sverige ni bor allihop. Inga städer, men landskap
kanske. Är grymt intresserad av dialekter...så att jag kan höra er när
ni skriver :-)

Själv är jag e' redi smålänning med vissa talfel....typ
som den simla maträtten jag ska inta nu..."kav mä brö"
:-).

Avslutningsvis: Jag har alltid varit en kramig människa,
men trodde aldrig i min min vildaste fantasi att jag kunde
få en sån oerhörd längtan efter kramar! När jag var hos läkaren
idag så såg jag en tjej som såg så himla kramgo ut...men
tack o lov så lät jag bli att gå fram och krama henne...
Hade nog blivit en något pinsam situation :-).

Kraaaaaaaaaaaamar och lite mer kramar till er...
skiter i ryggdunkandet denna gången :-)

ennågotsvamlig TP....men de blir så när huvudet är fullt av tankar.


skrev Dompa i Filosofiska rummet

Bara mig och Nn emellan; en "stunt" är er handling som man utför enbart för att fånga omgivningens intresse. Den är alltid opåkallad, tar ingen hänsyn eller notis, alltid extrovert, oftast tragisk och självförstörande. Oftast oönskad...men oj, satan vilken uppmärksamhet man får. Men i långa loppet så bryr sig ingen....


skrev Dompa i Att ta ett steg i taget

Mycket skit i ditt liv nu. Visst känns det så som att Gud ibland väljer att pissa på oss...och hans blåsa verkar inte vara att leka med.
Håii idig nu Sylfiden....du kan. Men jag håller med; Djävla skitliv! Skitkram från din medpassagerare i dyngan. /R


skrev Villervalle i Dompa!!!

Det är alltid kul om det man skriver uppskattas. Läser gärna dina inlägg också och tycker du är beundransvärd i din väg tillbaka. Du har börjat komma igång med jobbet. Fixar med ungarna och måste tyvärr också ödsla din energi på din före detta. Men vad gör man. Jag är lite som du och försöker alltid ställa upp om någon har det jobbigt men samtidigt är det viktigaste nu att du sätter dig själv och dina barn främst. Delar gärna rum med dig. Jag tror vi skulle ligga hela natten och bara berätta historier och skratta så vi skulle kikna.

Ha det bra!


skrev Gäst i Div åsikter eller...?

Tack för stödet!!,,det var ett stort steg att bara gå med här,samtidigt en lättnad att erkänna trots att man är anonym.Ett ännu större steg blir att återgå till mitt "gamla" jag,,Idag har jag haft sms-kontakt med min äldste son,inget lovat eller så,bara skrivit att hur jag än är,så älskar jag honom och svaret jag fick var så fint. Nu känner jag mig stärkt.Har spenderat dagen med en god vän som jag känt sen jag var 7 år och det gjorde gott för själen =)Jag sköter ju allting så bra sett utåt,har många bollar i luften,jobbar på bra och mitt hem är oklanderigt,varför är då alkoholen det enda som får mig känna mig nöjd med mig själv??!! Nu ser jag fram mot att vakna varje dag utan "fylle-ångets",rädsla för vad jag kan ha svarat/skrivit på f-book, vem jag kan ha sms-at el ringt utan att minnas,,Tänk vad man kan förstöra för sig själv på väldigt kort tid,,Känns skönt att ha gått med här och jag är övertygad om att det kan hjälpa mig! Tack Stigsdotter för ditt fina inlägg...


skrev Villervalle i Nu börjar min resa!

Alla vägar leder till Rom och den ena vägen behöver inte vara sämre än den andra. Vi ska nog akta oss för att vara Besserwisser här inne.


skrev mulletant i Mitt nya år

orfattigdomstillstånd - ordet kom nyss när jag skrev en rad till vännen V som befinner sig i livets centrum nära död, liv och växande.

Den är verklighet nu, en av mina drömmar som jag aldrig tänkt kunde bli sanning - mannen går till AA och upplever god gemenskap. Och jag är nästan mer glad över gemenskapen än att den är på AA - men så är det inte heller. Det mesta av gemenskap här i näromgivningarna är förknippat med alkohol. Att det finns en god gemenskap och att den dessutom är nykter är nästan för mycket.

Annars är livet sig likt till det yttre. Men det är kanske det enda som är sig likt...

Idag har varit en fin dag på jobbet. Också. Goda mänskliga möten, tillit, delat ansvar, skratt.
Nån dag hittar jag väl tillbaka till orden. Ska bli intressant att se vad tangenterna berättar då:)

Nu ska jag plantera luktärter och indiankrasse.

Allt gott till er mina forumvänner / mt


skrev Dompa i Dompa!!!

TP: Tack, dina tomtar har jag inga problem med. Att du läst min tråd...oj,oj...men jag läste ju din. Vi lär av varandra :) Välkomnar än en gång våran vinya...friskt blod ;-)
Nn: Inte fan tog jag illa upp! Aldrig!
Fästemön: Jag hänger kvar...och jag luktar gott. Har lånat Strawberrys cocostvål.
Maria: alltid kristallklar, jag gillar det.
Magnolia: Så djävla på g...
lessenfrun: Min roligaste vän!
Villervalle: Min nya rumskompis...fan vad bright du är!

Jag tycker så mycket om er och behöver er alla.

Nu till fylltomtar och annat elände som gör mig till en riktig surkart idag.
Även i natt så valde J att besöka oss. Men jag såg det och lyckades hindra henne från att störa ongar.
Hela djävla natten satt jag på farstutrappan, tröstade, höll om och var så djävla less. Skittråkig...har hon blivit min fd. käraste. Egotrippad, självömkande, malande, patetisk och hon luktade illa.

Men jag har varit där...gjort det själv...jag förstår. Samtidigt som jag ruttnar. Fyllkaja! Tänker jag.

Till slut blir.jag av med skatan. Morgonen kommer...går in här och möts av att piller är fel! Alltid! Usch!
Skriver ett surt inlägg...som jag förstånd nog att inte posta. Men det skaver fortfarande...jag önskar jag kunde tvångsmedicinera min skata. Men innrst inne skiter jag i hur man nyktrar till...bara man gör det!

Ingen av mina bättre dagar. Idag är jag ett elakt troll. Men ett nyktert troll!