Senaste kommentarerna i forumet

bli det gamla citatet från jag tror det var Frithof Nilsson Piraten.
"Vatten är ett farligt gift, som omger hela Visby stift"
:-)
/Fenix

Har inte tänkt på det ur det "träffa någon-perspektivet". Men det jag upptäckt efter snart två års nykterhet är följande: Jag tänkte som du (fast inte i partnerletarsyfte då) att hur ska jag kunna träffa folk och umgås när alla andra festar? Men nu ser jag ju att det finns massor av människor som inte alls fokuserar på festandet och alkoholen på det viset jag alltid gjort. Dessutom såg ju naturligtvis min verklighet ut så som att "alla gör..." just för att jag valde att omge mig med likasinnade, att de där andra fanns det märkte jag aldrig ens. Det tog ett tag in i nykterheten innan jag faktiskt såg det, men det finns massor av människor där ute som gör på ett helt annat sätt. Och ja, dom finns på krogen också. Dom har jag väll aldrig stött på då jag själv drack, för jag kan ju tänka mig att de inte varit speciellt intresserade av att komma fram till just mig, av solklar anledning: D
Du ska se att det löser sig, dessutom kommer du ju dra till dig en helt annan typ av människor, sådana som kommer att passa in i den livsstil som du vill ha fortsättningsvis.

Ni får alla en kram av mig oxå! Gläds med er, vet ni.

...jag försökte få ett alternativ till läsk, vatten och apelsinjuice till den goda maten men något annat fanns inte. Kranljummet vatten. Ingen citronskiva ens. "kan du inte dricka ett litet glas av det goda vinet?" föreslår kyparen. Mina akamrater nästan studsade när jag fräste lite "nej verkligen inte!!".

Att det skall vara så svårt - man är verkligen omgiven av alkohol.

På tal om det så är det skåptömning på jobbet idag = det kommer att komma en massa vin och öldunster in hit till mitt rum, jag som tänkt jobba länge idag. Skall verkligen inte gå ut och hjälpa till att tömma skåpen (det står nog mest alkohol i dem tror jag...)

Ju mer man tänker på det, är det inte lite läskigt vilken stor plats alkoholen har i vårt samhälle! Varför är det så egentligen? Jag vet att vi bor i det s.k. brännvinsbältet och att arbetare fick betalt i sprit redan på 1800-talet - hur kommer det sig att man gick med på det egentligen? Man fick vara glad att man hade ett jobb förmodligen, men ändå? Visst är det helt knasigt om man tänker efter, att överhuvudtaget komma på tanken att låta folk bälga i sig alkohol som lön för arbetet!!

Man kan ju iofs tänka att vatten är ungefär lika festligt som luft. Dvs inte alls.

Vi är vana att ha fullständig tillgång till båda. Och vid brist så upplever vi ju det givetvis som en gudagåva om vi får tag på det!!

Och kanske skulle man "glömma" hur skönt det är med frisk luft om man bodde på en alptopp, precis som vi idag glömt hur fantastiskt gott vatten är för det är så bra i kranarna.

:)

brukar jag och svärsonen dricka ibland. Han är i det närmaste nykterist, och det ett plus. Trocadero passerar helt klart som öl på bordet. Men den ska vara iskall, annars blir den sliskig.
/Fenix

Det där var ett roligt och hett ämne, vatten!

Det känns lite som om vattnet är det som man ska byta till när man tidigare har druckigt för mycket.

Jo jag dricker vatten också. Direkt ifrån sodastreamsflaskan ur kylen!
Det är mitt godaste vatten, på lunchen blir det bubbelvatten (kallt) med massor av citronbitar!

Så visst är jag en vattuman också...

Men jag tar det inte som en självklar ersättare när andra dricker färgglada drinkar

/Berra

är j.....t äckligt

från påse...iofs har kamomill på kolonilotten åxå.Jag gillar den beska smaken.

Jag älskar verkligen vatten. Vi har det så otroligt lyxigt i det här landet som bara kan vrida på en kran och så kommer det gott friskt vatten rätt ut istället för att vi ska behöva köpa vatten på flaskdunkar och släpa hem.

Ofta är det tillräckligt med vatten till maten men ibland vill man faktiskt festa till det lite och då kan det, ibland, räcka med lite lime, citron eller något annat i vattnet tillsammans med isbitar. Men återigen. Ibland. Vill jag ha något festligare och då är det TRÅKIGT med vatten.

Som igår när jag var ute med arbetskamrater på fin restaurang och de satt och ojade sig över det goda vinet och jag, efter att kyparen frågat om jag inte kunde dricka LITE vin, serverade mig fisljummet vatten i ett vanligt dricksglas. Det var verkligen aptråkigt och jag längtade till den goda druvmusten som jag serverades i ett vackert kristallglas på fot på en annan restaurang.

Kallt kamomillte? Gör du från påse då eller är det en egen variant?

....eller inte vatten är en smakfråga
och smaken är som bekant....delad.
Jag älskar vatten!
Särskilt när jag tar den från en kanna jag har i kylskåpet o den är kall.
Jag gillar också KALLT kamomillte.
Jag har inga behov att dricka substitut för alkohol.

Sedan i påskas är jag så gott som vegetarian av olika skäl.
Kroppen ville helt enkelt inta ha stora feta köttbitar längre.
Men jag gillar heller inte de där atrapperna för kött.
Sojafileer,veg. kyckling osv.
Man kan få i sej proteiner av råvaror,som pumpafrön osv....
Sån är jag

Viktoria, för det krävs massor av vatten:-)
/Fenix

...och varje gång är jag laddad att svara (försvara?) mig. Haha, blir inte klok på människan....

Förresten, gud vad denna fråga är uppe ofta på forumet : ) nyfiken på vad det väcker i oss olika typer. Intressant är det!

Personligen tycker jag inte alls det är speciellt FESTLIGT med vatten (anser heller inte att falukorv eller blodpudding är festligt för att dra paralell), har till och med mage att bli grinig om man förutsätter det. Dricker det för att släcka törsten, eller oftast till maten. Nu under jultiden ser jag dock fram emot all julmust jag ska dricka, åh vad jag tycker det är gott! Och nej, jag har INTE problem för att jag inte alltid vill ha vatten i alla lägen, det är inte en del i min sjukdom alkoholism. Jag har varit nykter i ett par år nu, anser mig sund och frisk. Det jag dricker är ingen ersättning för alkohol, jag försöker alltså inte låtsas vare sig för mig själv eller andra att jag dricker något annat än det jag faktiskt dricker, som jag vet att några nitiska vill få det till. Slappna av bara, och se att vi alla gillar olika : D
Ingen säger tex till min mamma som alltid varit nykter, att hon har ett problem för att hon aldrig dricker vatten till maten. Tycker resonemanget haltar lite faktiskt. Ingen är en mer eller mindre lyckad nykter alkoholist för att man dricker/inte dricker just vatten i tid och otid. Tror man är ute på hal is när man generaliserar så.
Tror personligen att faran är när man letar substitut till ruset snarare än smakupplevelser. Sockeroverload, sex, överäter osv. Frågan som tillhör svaret är nämligen VARFÖR? snarare än VAD?
Väl mött, Victoria

Vatten!

Vatten är min nya religion, det finns inget negativt, tråkigt eller icke festligt med vatten. Hur kan det som är själva livet i princip, inte vara höjdpunkten i måltiden!? :)

Som med allt kroppen behöver avnjuts det helst med en viss aptit. Är du törstig, eller maten lagom salt, är vattnet den största njutning som går att framkalla. Att ta tre stora klunkar som varken ger eftersmak eller tyngd i magen är ju smått fantastiskt.

Om du inte är sugen på vatten, är du antagligen inte törstig. Varför då leta efter sötma, utseende, eller annat bara för att få fördelen att lyfta glaset...? :)

Vad kan se bättre ut än ett glas vatten i kristallglas? Öl!? Vin!?

"Vatten är gott, men ingen festlig måltidsdryck, bara en törstsläckare.."

Skulle nog tröttnat på cola också om det kom ur kranen överallt.
Vattnet gör sig bra som supplement vid sidan av måltidsdrycken.
Huvuddrycken ska ju vara en smakupplevelse också, vattnet en neutraliserare...

Lika kul som att nu ska jag gå och fika, och dricker ett glas ljummet vatten från kranen!
Nä det går fetbort...

Jag ersätter aldrig middagen med ett glas filmjölk t.ex

Jag vill inte använda mig av ett substitut. utan något med ett likavärde.

Men läste någonstans i en blaska, att det har blivit "inne" att festa nyktert, någonting som vuxit sig starkare med åren.

Och det har ÄNTLIGEN kommit en alkoholfri snaps på bolaget, den ska jag testa till julsillen, alla gånger!
Det är en sak med ett likavärde för mig, jag och mina smaker för alkoholbefriade drycker är lika mycket värt.

/Berra

Som gravid eller ammande var det aldrig problem att dricka vatten till mat.
Vi är ett gäng tjejer, numera damer som bjuder till middag varannan månad. Vi är tolv personer (numera 50+) som träffas och bjuder varandra på middag sedan 20 år tillbaka. De flesta tar med vin eller öl men inte alla.
I perioder var vi gravida eller ammade, ingen brydde sej eller sa något. Nu är ju ingen av oss gravid
men ngn äter pencilin (vilket inte ska kombineras med alkohol enligt ngn gammal flosker), ingen
av oss bryr sej om anledningen, någon ska skjutsa barn till träning tidigt dagen efter, ngn har för
långt hem för att ta taxi, någon ska jobba, ngn har inte råd, men ingen bryr sej om anledningen. Vi
har lika trevligt ändå! Det är när drickandet har blivit ett problem som det blir bekymmer, vi som inte har problem med alkohol tänker inte ens om alla dricker alkohol eller inte. Vi bryr oss inte.
Ni som tycker att vatten inte passar till mat har ett problem. Ingen dryck passar så bra som
vatten, helt neutral, maten står för alla smaker. Alkohol kan ha en smak men ger framförallt ger det en mental förändring. Har inget med smaken av maten att göra.
Så ser jag det. Tänk inte alkohol, tänk mat! Tänk inte på vad andra dricker, de
kanske fixar alkohol, va inte avundsjuk. Fokusera på annat. Låt oss som kan dricka göra det. Tänk om!
Gör inte om omgivningen utan förändra dej själv. Då tror jag alla blir nöjda och glada, eller?

att jag också träffat Arne Weise, Jag var nog mellan 25 och 30 år, och vi bodde på samma hotell. Träffades förstås i baren och vi var båda i tillståndet att vi nog inte kom ihåg särskilt mkt av vad vi pratade om dagen efter. Minns bara att han var trevlig och lättillgänglig, som vi snälla alkisar brukar vara när vi mår som bäst och för tillfället är vän med flaskan och hela världen. Vad många sådana minnen jag har av att jag inte minns något av dem!
/Fenix

A, om du vill så kan du skriva till Lilla Blå på facebook (hon har ett konto som heter så, alltså) så kan hon förmedla kontakt med mig. Jag vågar lova att hon inte har någonting emot det, och att hon säkert gärna ger dig även sitt eget riktiga namn den vägen.

Så kan vi ju se om vi kan lyckas få till någon fika en vacker dag.... vem vet?

Kram igen!
/H.

Vill gärna fika med er! Även om det är hundra mil.

Kramar! //A

Ok. Attans. Det betyder väl att du, precis som curry, har lite väl långt för att åka och fika med lillablå (och mig) också då... ;-)

Men jag håller med alla andra - gå inte tillbaka till den där kontakten, utan se till att skaffa dig en annan! Ge dig inte förrän du hittar någon som kan hjälpa dig på riktigt. De finns!

Kram, kram!
/H.

Hej Lelas! :-) Fel sida landet tyvärr. Tack ändå. //A

*rodnar lite igen* :-)

Du, A, var i landet bor du någonstans? Har du nära till Göteborg?

I så fall vet jag vart du kan vända dig...

Kram tebax! :-)
/H.