Senaste kommentarerna i forumet

Tack Louise1 för ditt svar och stöd. Jag ska se om jag kan hitta någon kurs i mindfulness,
det kanske kan vara något. Hjärta och hjärna hänger inte riktigt med varandra just nu.
Ska försöka ha tålamod och ge det tid. Kram till dig! //A

Usch vad jobbigt du har det. Men du får precis som en tillfrisknande alkoholist ta en dag i taget. Ge dig själv tid. Umgås bara med människor som ger energi och inte med dem som tar den. Du behöver den själv just nu.

Mindfulness är jättebra om du orkar det. Jag har i perioder haft hjälp av det. Att hitta det som är bra i det lilla. Så du har något som är positivt. Försök ta till dig det du har omkring dig som är vackert att se på, eller känslan av golvet mot dina fotsulor, eller lägg märke till hur maten smakar i munnen. De andra känslorna försvinner ju inte i ett trollslag av detta. Men man kan vila lite i det, och det låter som om du behöver lite vila emellanåt.

Mååååånga styrkekramar till dig Anonymt!
Kram
Louise1

fantastiska fredde! / mt

Jag tror som du, jag kan inte försöka ändra på sin omgivning, trots att jag "hatar" alkohol. Sanningen är att jag knappt kan ta upp ämnet men folk, för det är så långt från deras verklighet som bara går. :)

Jag har några nära vänner som jag öppet pratar om mitt förhållande till alkohol, och få av dom håller med, och ingen av dom kan dela mitt förakt.

Det jag gör, och tänker fortsätta göra dock är att ta hand om mig själv. Att våga lämna fester när alkoholen tar över, att våga sluta prata med dom som är märkbart påverkade på kick-offen, osv.

Jag kan inte styra över andra, men jag kan bestämma över mig själv och vad jag gör. :)

Kram snälla stigsdotter!

och tack för att du delar med dig av dina tankar till inspiration för oss andra. Jag tror och hoppas att jag också kommer dithän att jag ser på alkoholen som ett gift som jag inte kan förstå hur jag velat besudla min kropp med. Tänke igår när min man satt bakis och luktade lite småilla, trött och sur att jag får akta mig så att jag inte blir en riktig moraltant sedan när jag inte dricker och istället försöker få andra att sluta också :-)

Härligt att höra din beslutsamhet och att du vilar så fast i ditt beslut att inte låta alkoholen besudla ditt liv igen.

Lite märkligt är det väl ändå att vi känner oss duktiga när vi deltar i fester osv utan att dricka. Jag menar, att man överhuvudtaget ska behöva tänka den tanken!!?? Nåväl, annars hade vi väl inte varit de vi är antar jag.

Jag blir lite nyfiken när du skriver att du fått en förklaring till varför du inte kunde sluta dricka - är det något du kan dela med dig av till gagn för oss andra? Jag har full respekt för om det är något ytterst personligt som inte kan vara til nytta för oss andra, nyfiken i en strut är mitt andranamn ;-)

är något man mår väldigt dåligt av! Framför allt är det jätteviktigt att barn får chans att berätta! Man måsta hjälpa dem med det! Även om man inte säger åt barnen att inte berätta så är de så väldigt känsliga för vad som är ok och inte ok att säga, och låter bli att tala om sånt som "man inte talar om". Därför tror jag att man själv måste aktivt prata med dem och också säga att de får prata med andra, kompisar, osv. annars tar de mer skada än de redan gjort! Barn är så väldigt lojala.

Hur går det för dig Tussilago?
Kramar / M

Tack för du skriver, jag tycker så mycket om att läsa det du delar med dig av.
Önskar att få fortsätta att njuta av detta även när du passerat dina 3 år, så lång tid.

Så starkt jobbat - grattis
Lisamari

Oj, va tiden går fort o nu har du snart avverkat 3 år.

Du är ett stort stöd o en klippa, dina inlägg ger en styrka
o alltid lika spännande o roliga att läsa!

Ha de bäst o ta hand om dig! Kramelikram Ängelen

....klunkar vin ur den flaska som var kvar från helgen. Min make öppnade den i lördags, drack själv ett par glas utan att säga något till mig och jag var inte ens sugen. Igår öppnade jag korken och luktade, stängde den igen.

Idag var det precis som om jag tvunget måste känna smaken på tungan för att övertyga mig själv om att det inte bara luktade, utan också smakade, ointressant. Jag blev övertygad faktiskt.

Faaast, skam till sägandes så var det nog det faktum att det inte fanns mer än ca ett glas kvar i flaskan - liksom ingen idé att dricka det om man inte kan dricka ännu mer sedan :-/ Nå, alla sätt att avhålla sig är bra utom de dåliga :-)

Två klunkar räknas inte. Så, då har jag inte druckit sedan förra söndagen. Känner mig duktig men också orolig för min mage. Det är nog oron som gör att jag inte törs dricka, jag vet ju egentligen inte hur min lever mår.

...att ta hjälp från vårdcentralen. Via husläkaren kan man få kontakt med någon på beroendemottagningen som man kan träffa och få råd och tips av…

Kram från mig

...precis på min kommuns hemsida. På beroendemottagningens sida har man lagt en länk hit till Alkoholhjälpen :) Kanske pga mig och Lelas som talat varmt om alkoholhjälpen. Vem vet. Bra är det i alla fall.

Du har så rätt, man e trygg i att vara en looser,svårt som fasiken att ta sitt egna parti då. Fast de e väl det enda viktiga, sitt eget välmående...Om man nu vågar sig å att tro det om sig själv.

Handlar förvånadsvärt mycket om att sluta nedvärdera sig själv,
En form av medvetet självdestruktivt sätt att plåga sig igenom livet...

Man vet att man gör fel vartenda gång man låter törsten ta överhand.
Man vet att man kommer att må piss efteråt, ändå gör man det.

Man blir en sorts självplågare, jo visst man blir lycklig först när berusningen kommer till en..
Men det räcker ju inte på långa vägar hela vägen, man vet ju vad som händer!

Ångest, självkritik, varför gjorde jag så där? osv...

I nykterheten handlar det mycket om för min del att ta mitt egna parti,
Jag måste helt enkelt hjälpa till att må bättre genom att stå över mina egna tankar,
Sätta mina egna regler eller förbud, för MIN skull, ingen annans...

Varje dag varje minut tar jag för mig besvärliga beslut...

Men det handlar om mitt välmående och då finns inget viktigare.

/Berra

Lycka till ni alla som kämpar!

Kråkan, jag förstår dig så väl, men för barnens skull så måste du nog göra något radikalt!
Har du sökt hjälp på någon beroendemottagning? Jag kan rekomendera den hjälpen.
Själv har jag ikväll varit hos mina barnbarn - och då funkar det bra -
min dotter vill inte att jag umgås med barnbarnen när jag har druckit!

God natt/Lg

Den känslan är hemsk! Det är ju skönt när det är någon nära så man kan ringa och fråga vad man sagt, allra värst är det när man status uppdaterar på fyllan, så hela fejjan ser...alkohol kan verkligen ge en Ågren!

....man märker inte riktigt hur mycket man druckit! Men en kvarting är ju riktigt mycket, usch du måste ha varit riktigt risig dagen efter :-(

Känner igen känslan, man får stressa för att ta reda på vad man skrivit, vem man ringt, luska hos folk för att försöka få fram vad jag sagt... fy!!

idag fick mig att se mitt typiskt medberoende beteende. Exmannen vill inte ha kontakt alls, plötsligt. Han som tjatat och nött ut mig och jag som försökt och försökt att hålla avstånd. Skönt. Vad gör jag då?... jo, jag måste nog baka en farsdagstårta och åka dit med barnen... Och hålla lite koll.. eller?

Ett bra beslut för dig och dina barn. Det kan bara bli bättre. Kämpa på för en ljusare framtid utan ångest! :-)

nu får det vara bra!
Hur många gånger han man inte tänkt den tanken... jag ska sluta dricka idag, eller nu är det sista fyllan...
Dricker flera liter vin i veckan... jag lever på vin :( bara jag har vinet så fixar sig allt...

Sjukt... för så är det ju inte... vinet fixar inget...
det känns bara bra just då... sen mår man skit... ångest och hjärtklappning och allmänt trött och grinig...

Fin morsa man är...
Tror min mamma vet att jag dricker mycket, men inte hur mycket...
hon kommer med pikar, och upplysningar om alkoholens biverkningar m.m

Jag hoppas bara att jag nu kan vinna över mig själv... att jag för en gång skulle får kontrollen över mitt liv :) mina barn har rätt till en nykter mamma och jag är en bra mamma om jag inte dricker...

Hoppas att man kan få lite stöd här :)

Tack för ordet!

jag känner igen mig i allt du skriver, och jag förstår hur du känner dig...
Har bestämt mig i dag att det får vara slut på detta... alkoholen är en farlig vän att hålla i handen, men ack så ljuvlig för stunden... drack en vinbox själv i helgen... 4 flaskor vin 13 procent... sjuk... men jag gick upp i natt och slängde det sista som var kvar... för jag visste att jag skulle dricka upp det som fanns kvar och sen kan jag inte sluta... då går jag ner och köper en liter till... jag hade ju för fan hållt mig i nästan en vecka och börjat må bra... :) varför ska man sabba för sig... varför glömmer man hur dåligt man mådde efter fylle helgen/veckan och tror att det ska bara bli 3 glas... det blir ju alltid mer :(
Nu har jag slängt alla gamla flaskor och burkar och boxar som jag hittat här hemma... kankse blir det lättare om man inte ser flaskorna när man öppnar "hemliga skåpet"

Jag skäms också, jag skäms för att jag väljer att vara en onykter mamma... en egoist som väljer att ta till alkoholen så fort jag tycker att det blir stressigt eller rörigt... (det blir ju bara ännu värre)

Nu har jag valt att inte dricka mer, men det är svårt att vinna över sig själv och suget...

Men det är ju sant det som är sagt DU måste bara TRE saker i LIVET... 1.födas 2.Välja 3.dö

Skulle ju vara trevligt att se till baka på sitt liv när det nästan är slut och känna att man har gjort RÄTT VAL...

Skriv gärna till mig... :) styrke kramar :) Kråkan

Hej, och tack för välkommnandet!

Det har väl gått sådär tyvärr!
Som en blixt från en klar himmel så fick jag i torsdagskväll för mig att det nog inte kunde skada med några glas vin, och rusade iväg till systemet straxt innan stängningsdax.

Drack sedan även fredag och lördag, och några folköl igår för att hjälpa till med att hålla ångesten lite i schack.

Fattar inte hur man kan vara så dum!
Skäms och känner mig som den mest puckade människan på planeten!

Nu ska jag ta nya tag, och ska verkligen kämpa för att inte ge efter för de där idiotiska idéerna..."det kan nog inte vara så faligt...bara ett par glas...bara ikväll"

Jag tänker läsa och hitta idéer och kraft här på forumet, det finns verkligen många varma och inikstsfulla personer här som delar mig sig av sina erfarenheter.
Jag har även skapat en egen tråd, där jag tänkte skriva av mig lite, det känns som det hjälper!

Kram på er!

känner så otroligt väl igen mig, otäckt men också tryggt att läsa det du skriver..tror att våra upplevelser kan se olika ut beroende på hur vi lever och hur vi tänker men grundproblemet är väl att vi dricker fastän vi kanske borde låta bli.....jag vill låta bli men det är ju så skönt med berusning, antar att jag inte är ensam om att tänka så....men nu e jag rädd för konsekvenserna......min mellanson har börjat kommentera att jag dricker mycket och ofta..känns otroligt tungt.....hur gå det för dig?

Mullegubben, har funderat länge på det inlägg du skrivit här ovan (8/11) samt det du skrev på min tråd. När jag ser tillbaka på beslutet att sluta dricka, var det inte en rak väg. Jag hann ta ett steg tillbaka ett flertal gånger innan det bar iväg. Sen dröjde det länge, och då pratar jag om ett år eller mer innan jag började kunna se att detta var ett livslångt beslut. Innan jag kunde säga att jag aldrig mer...Min anledning från första början var nog inte heller baserad på en vilja eller stor önskan. Jag ville nog egentligen upptäcka att jag kunde bli en "normalkonsument". Nu gjorde jag ju inte det, upptäckte det alltså. Tvärtom växte kunskapen om mig själv och insikten om att jag har ett mycket bättre liv utan alkoholen. Alla runtomkring mig också. Att mitt äktenskap, min relation till mannen och dottern, fungerar så mycket bättre och smidigare ÄR en anledning till "för resten av livet-beslutet", men jag känner ändå att jag gör det för min skull, för livets skull, förstår du?
Summa sumarum, idag VILL jag leva nyktert. Det "ville" jag nog inte på samma sätt då jag fattade beslutet för snart två år sedan, då var det mer av ett måste, annars hade jag gått under. "Vill" växte fram ju fler fördelar jag kunde casha in, och ju mer välmåendet växte.
Kanske blev detta en rörig beskrivning, det är tidig morgon : )och jag har eg inget riktigt svar på frågeställningen: är det nödvändigt att vara nykter av rätt anledning? Jag tror att det kanske inte har så stor betydelse från början, då var det för mig fullt upp att lägga focus på att klara att bryta vanor och hantera känlostormar. Men för att jag skulle klara en varaktig nykterhet i längden så var det nog ändå tvunget att så småningom gå över i en stark vilja att leva utan alkohol, för min skull.
Önskar dig en fin start på nya veckan, tänk att det snart är 1:a advent!
Kram V

helg med några speciella inslag. Besöket i kyrkogården och resan till korvkiosken kommer jag att minnas - särskilt din klädsel då -:)Även vår första middag (tror jag) på krog av den digniteten med mineralvatten som genomgående dryck. Bäst var vårt samtal fredagkväll. Kram / mt