skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...

har vidarebefodrat din fråga till "högre makter" Vana !!
För mig är det fullständigt osannolikt att kyrkan hävdar sin rätt att pytsa i allt från barn till alkisar ett vin med alkohol !!??

Självklart måste det väl vara alkoholfritt i dagens upplysta samhälle ??


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Det vore intressant om vi som finns här i TPs tråd kunde berätta om hur allt förlöpte i Nyår. Hur kändes det, var det enkelt eller nästan omöjligt, undrade eventuella medfirare varför ni inte drack eller tyckte de att ni var duktiga, hällde ni upp ett glas i smyg och nästan drack (eller tom drack), kändes det bra när ni vaknade dagen efter osv.?

Vi hörs!

Mr. Dry


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

hur man gör när o om man skulle vilja ta nattvarden på nyårsafton,tänkte mej gå på midnattsmässa kan man "väsa" alkoholfritt till prellen?


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Jag känner en gemenskap här då vi alla slåss mot samma demon !!!.
Visst känner man sej som man vunnit över hela världen när man klarat ett litet delmål ?!!.
Nu är det "bara att fortsätta" på samma linje !!!.

Vill vara samma stöd för er som jag känner för mej själv av er !!!!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Skriver lite utav varje. Men blir väldigt mycket ballader :). Skriver både text och musik både på engelska och svenska. Kanske lämnar ut ett smakprov framöver ;)


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Vad är det för musik du skapar, TP? Jag har som många andra, intressen som sträcker sig längre än vin och dryor, exempelvis musik. Därför kul att höra vad det är för typ av musik du skriver? Rock, pop, visor eller…? Text och musik?

Kul att du Hillbilly hittat vårt lilla gäng här. Inte bara en helvit Nyår (snart) utan även Jul. Starkt jobbat!

Mr Dry


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Fasen va starkt av dig! Du är så välkommen att hänga på :). Kommer fira nyår med god mat, dricka pepsi samt jobba vidare med min skiva :)


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Sitter och läser om era liv och kan bara ställa bakom det ni beskriver. Inte trodde väl jag att jag skulle hamna på ett sånt här ställe och i en sådan här situation. En situation som jag helst av allt hade velat skylla på någon annan, men tyvärr så kan jag inte det. Men jag kan säga att jag känner mig så tacksam för att jag hittade just hit. För den värme och de kloka ord som jag hittat här gör så mycket för mig. Tack alla!

Idag är en tung dag för mig. Jag är ledig i morgon så "fredagssuget" har infunnit sig med en enorm kraft. Har precis kommit hem från jobbet och jag mötte många med lila kassar på vägen hem.
Kom på mig själv att jag var riktigt hånfull i mina tankar... dumma jäklar som lägger pengar på något som gör att man mår skit dagen efter!

Även att suget finns där så är jag fast besluten om att jag SKA klara denna helgen till att börja med!

Adde: Du ska verkligen vara stolt över dig själv! Du skriver på ett vackert och målande sätt som får mig att bli ännu mer sugen på att börja leva på riktigt!
Färdig: Var inte ledsen över att du har svikit den lilla flickan, utan var stolt över att den vuxna flickan är så klarsynt. Det är en seger bara att inse att du är färdig med den delen av ditt liv. Blir djupt berörd av din beskrivning!
nubannemig: jag borde få procent från tobaksindustrin för att de fick behålla en snusare till ;)
Mr dry: Du är verkligen stark som tagit det här steget! Är säker på att du kommer vakna upp på nyårsdagen, hoppa ur sängen och med stolthet skriva på datorn YES! Jag klarade det! :).

Kram på er alla goa och varma människor :) /TP


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Har inte druckit på 2½ vecka, julen var helvit på många sätt i år !! ;-) , nyår ska firas på samma sätt !!.
Kommer sitta här vid nyår och önska er alla ett gott nytt (nyktert) år !!!!.


skrev Grodan i Ångesten tar mitt liv...

Som sagt det är inte bara vår kropp och vårt psyke som vi har emot oss det är en hel djvla kultur som trycker på för att vi ska dricka. Att stå emot och inte falla för trycket är därför inget annat än enastående. Du har hittat din väg och det är inspirerande att följa din resa. Och ja, vi kan alla fungera som exempel, både på braiga och dåliga saker, men framförallt är vi unika exemplar . När vi vänder en hel kultur ryggen tvingas vi att stå upp för oss själva på ett sätt som gör oss väldigt unika, vi måste bli oss själva mera och ta vårt unika jag på allvar vilket du är ett underbart exempel på Berra.

ha en bra dag

En snörvlig Groda


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Det var värst vad alla verkar ha sovit dåligt i natt! Så var det också för mig. Kände mig rastlös och lite, men bara lite, sugen på att gå upp och ta mig en whisky så att jag skulle somna gott. Låg och tänkte på alla gånger jag somnat berusad och på den trötthet jag kunde känna när jag vaknade tre-fyra på morgonen. Så blev det inte i morse, som tur är. Pigg, nyter och nykter istället. Nåja, hyfsat pigg iaf. I morgon är det Nyårsafton i glada vänners lag. Inte en droppe alkohol för mig, hur gott och trevligt det än skulle kännas just då.

Lycka till alla ni andra som tänker vara nyktra. I morgon är en viktig dag! Spännande också att vara helt nykter en Nyårsafton. Det var nog 40 år sedan för mig!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Verkligen skönt med responsen man får här - peppande ord gör mer än vad man tror! =)
Dag 2 för mig och jag har haft en mer eller mindre sömnlös natt - som alltid när jag inte druckit. Men det är det värt såklart. För nu ska jag inte ha uppehåll några veckor bara ju. =)
Viktoria - Tack! Du har så rätt så rätt! Det är sinnesron jag strävar efter mest av allt.
TP - Eeeeeeh.... jag behöver inte gå ner i vikt, och latare kvinna än jag får man leta efter så jag brukar aldrig få sådana "ryck". Fast..... jag hade satt mig för att sluta med snuset nyårsafton också, men jag litar på dig nu och fortsätter med det. haha (ja, jag jag behövde VERKLIGEN en ursäkt att slippa sluta snusa *fniss* )
Färdig - *kram*
Adde - väldigt kloka ord, tack.

Kram på er
/S


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Tack Viktoria. Men aldrig kunde man väl tro att man skulle hamna på ett sånt här ställe där bara andra hamnar? Jag har aldrig förnekat mitt problem utan varit väl medveten om var jag hela tiden varit på väg, men ändå struntat i det. Det är det som gör mig mest arg. Inte bara att jag har druckit utan också, kanske ännu mer, att jag valt att ignorera det och fortsätta. En vuxen människa med sådan liten ansvarskänsla. Det är mest det som gör mig rädd. Mycket rädd.

Efter att ha läst igenom min text vill jag omformulera mig. Alla som "hamnar här" måste ju ändå ha en stark ansvarskänsla för det är ju trots allt så att ingen bara hamnat här. Vi har alla VALT att komma hit. Det måste ju ändå betyda att vi alla tar ansvar för våra handlingar och fortfarande är villiga att ta ansvar för våra och närståendes liv!

Heja oss!


skrev viktoria i Nu börjar min resa!

Jag blev väldigt berörd av ditt inlägg Färdig. Känner så igen mig i "filmstjärnekänslan" då jag druckit, och skammen efteråt. Vi bär alla på våra innre barn, dem vi en gång var, och vi måste ta ansvar för dem - precis som vi måste göra för de barn vi föder till världen.
Önskar dig lycka till Färdig, och välkommen hit.


skrev Adde i Nu börjar min resa!

är indelat i 3 delar :

Före

Under

Efter

Perioden "Efter" är den ojämförligt bästa perioden i mitt liv så här långt. Jag har återfått barnets nyfikenhet och upptäcktslusta och har ett väldigt sjå med att hinna med allt jag vill uppleva. Samtidigt med barnets naiva inställning till livet så blandas mina erfarenheter från perioden "Under" till ett mycket rikt liv, ett liv som bygger på erfarenhet och kunskap och där jag ser framemot en rikedom av upplevelser som väntar på mig.

Som en stolt, nykter, alkoholist idag har jag fått ett nytt liv att förvalta !


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Nattens oroliga sömn efter mina tankar på att sluta med drickandet sitter kvar bakom ögonen. Min sista tanke innan jag somnade igår var: Men herregud, vad färdig jag är med att dricka. Mitt liv har "upprätthållits" av alkohol i flera år nu. Men så är det ju inte. Mitt liv har sakta men säkert suddats ut i takt med drickandet. Det Jag jag var förut försvann någonstans på vägen och igår kväll kom jag på att jag faktiskt inte riktigt kommer ihåg vem jag var innan jag började leva på det här sättet. Det är med en sorg liknande den man kan känna inför någons död jag sitter här med klumpen i halsen och tänker: Hur kunde det bli så här? Jag ser mig själv som liten sex-åring med nyfikenhet i blicken min första skoldag. Den inställningen alla små barn har. Världen är stor, full av möjligheter och den är MIN. När jag blir stor ska jag bli något stort. Vad ska du bli då? frågar fröken. Jag ska bli filmstjärna och flytta till Monaco. Fröken lyser upp och frågor med bedjande stämma om jag inte kan ta med mig henne då.
Nu sitter jag på övervåningen i min villa och undrar var den livsglädjen tog vägen? Jag menar naturligtvis inte att jag fortfarande går och tror att jag skulle blivit filmstjärna:)men när jag dricker kan jag nästan tro att jag är det, för att efteråt vända mig om med skam i blicken och glaset mot munnen och se ner på den lilla sex-åriga flickan som undrar vad jag håller på med. Som undrar varför jag luktar så konstigt och varför jag irrar så med blicken. Var det här det bästa du kunde åstadkomma? Var det filmstjärna eller alkis du sklle bli?

Jag är så ledsen när jag tänker på hur jag har kunnat svika den lilla flickan, mig själv.


skrev lillablå i dricker jag för mycket

Igår när jag gick hem, var månen vacker, extremt vacker...
och kanske halv...
kom att tänka på dig, hoppas att du är mer än halv, och att
allt är bra?!
kramkram!


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

..lite menlöst pladder...
Men jag kände bara att jag hade lite på lager som måste få komma ur mig...

Varje dag jag tar något för givet, så går det åt fanders, varför?
Varför är jag en sådan själ som förväntar mig att allt ska gå på rutin, som vanligt, som alla dagar, vardagar...
Å ena sidan, så skulle jag ju inte vilja det, jag har ju precis kommit ur värsta svackan av deppigheten, och där vill man ju inte vara kvar..
Så där ville jag ju ha en förändring, men inte det andra....

Jag har haft en otroligt jobbig tid just nu med våra bilar...(läs, två veckor bara..)
Först rasar turbon på min bil, 20 papp!, plus hyrbil och allt annat..
Sedan pajjar jag frugans vindrutetorkare när jag lånade den 1 (en) dag, när de frös fast på rutan och intervallet var på vid start... 5000 spänn...
Igår krockade jag min bil och körde sönder hela framskärmen, ...jag bara inte orkar med det häringa längre...
Ni som har "läst mig" sedan tidigare, vet hur högt jag värdesätter bilarna och deras funktion...

Jag borde ha dinglat i en snara vid det här läget, ...om jag inte hade lärt mig att acceptera situationen...
Sinnesrobönen, och mitt KBT'ande, har gjort att jag kan lägga problemen åt sidan, visst fasiken svider det ekonomiskt...

MEN..kan jag göra någonting åt det..???
Ja inte hjälper det med att deppa ihop, det löser inga problem...
Utan kör loppet hela vägen, och trixa till det med huslånet eller vad man vill, det SKA bara lösa sig!!!

Frugan som har "lärt sig" att handskas med min ångest, säger uppmuntrande...
"..Ja det var väl själva f-n vad allt går emot oss just nu då, men vi ordnar upp det hära, och tillskriver år 2010 som ett riktigt piss-år helt enkelt.
Nästa år... 2011 kan ju bara bli bättre, eller hur???
Och..så skrattande ...visar hon upp en nyskrapad trisslott...kolla!..50 spänn, en bra början!!!"

Ja, hon är så söt när hon försöker muntra upp mig, och femtio sketna spänn, ...ja man kan ju inte annat än bara garva åt hela situationen...
Så här står jag, till synes helt oberörd, även om jag ungefär var 15:e sekund upplever ljudet av den där betongsuggan som skrapar sönder bilen...
Tycker att jag är en jävla klant, och det är väl det som ingår i "kit'et Berra", detta är jag med alla mina brister och allt...

Såg en sådan underbar text på nätet idag...

-"Tro aldrig att du är helt värdelös, du kan fortfarande användas som ett dåligt exempel..."

Den tar jag åt mig av, med ett smil på läpparna, för den säger lite av vad mina känslor säger till mig, den ger ...och tar, precis som livet är...

Dagens alko-inlägg då, ...jorå!
Min nyaste granne (flyttade in i somras) ringde på dörren, sträckte fram en systempåse, däri liggandes en "fyll-gås" Famous Gouse..
"Tack för att du kör även min garageinfart med din snöslunga.."
Vad ska jag säga???, Nä far åt he..te!, jag är ju nykterist???, kunde du inte ha tjackat 200 spänn läsk istället???

Tackar och tar emot, och bjuder in honom att hjälpa mig att dricka upp den vid något tillfälle framöver, ..e' jag go' i hu'vvet, eller?
Tanken som räknas, och jag ställer in den glatt i det numera rätt så dammiga barskåpet för betraktelse, och tänker...
F-n vad bra, nu har jag ju (ännu..) mera bjudsprit..
Samtidigt som frugan står i köket och tömmer en 3 månader gammal bag-in-box som blivit för gammal i slasken...
Det är den tredje i ordningen sedan i somras, ja här dricks det inte mycket numera, och glad är ju jag, för det...

Mors Berra


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Blir imponerad av din handlingskraft "nubaske mig". Det gäller verkligen att skaffa sig sysselsättning så man får tankarna på annat håll. Men gör inte som jag gjort tidigare bara. Brukar få ryck då jag ska sluta snusa, äta sunt, träna samt gå ner i vikt och sluta dricka...allt på en gång. Blir inget bra att göra så... jag looovar :).

Viktoria: Tack för dina ord ;) blir så glad att läsa det du skriver om att förstå innebörden av att man ger sin kropp och sitt psyke en chans att bli starka igen.

Känns så rätt att jag hittade den här sidan.

Godnatt på er alla goa människor! :) kram TP


skrev Lelas i hur mycket är för mycket?

Tack det samma, fina lillablå!

Nästa år blir bättre än det som just håller på att ta slut. Så det så.

Kram kram!
/H.


skrev lillablå i hur mycket är för mycket?

Käraste vänner,
i morgon ska jag kolla på en lägenhet!
en hyresrätt! som det verkar har jag en liiiiten chans att verkligen få
en alldeles egen lägenhet!!!

bor i en av våra största städer, och har bott i en lägenhet som stått i min
mammas namn, läst lite utomlands här och där, och inte skaffat mig en
lägenhet i mitt namn... varit registrerad på den kommunala sidan och sökt
lägenheter aktivt sen maj 2007... kanske kan det vara min tur nu?

åhh vad det hade varit gott, MITT hem, som jag bestämmer över helt och
fullt, där jag väljer vilka jag vill bjuda hem, vilka foton jag vill ha på mina
väggar, där jag är drottning i mitt liv! låter helt patetiskt för er kanske, men
efter snart tre år i min bästa väns lillebrors lilla etta, utan papper eller nån
trygghet alls, skulle jag nog ta ett par steg på må-bra-stegen...

så, om det är nån som läser det här, skicka en extra tanke till mig typ runt
kl 10 sharp i morgon... =)

Annars är det faktiskt fötterna ner.. även om jag mest befunnit mig i stillsamt
horisontalläge i min soffa, med en enveten förkylning som bortförklaring... =)
ser inte fram emot nyår, men det är den näst sista högtiden som ska förbi
innan jag levt ett år utan min kärlek... just nyår kanske inte blir några problem
att klara sig utan, förra årets firande var väl just sådär...

han var tydligen lite dragen innan första drinken blandades (jag var lyckligt
ovetandes om hur mycket som dracks i garaget, ett par dagar innan den
stora upptäckten) och gormade och stod i för att han räknat fel på förrätten...
varmrätten höll på att gå i stöpet och ätas efter 12, han fipplade med oxfilen, tur att
jag extraknäckat i charken på konsum och snabbt och lätt fick bort senor, fett
och annat joks...

sen...
hans syrra blev för full, äääälskade mig, ramlade i snön, hans svåger blev för
full och kastade smällare med barnen, min kärlek blev säkert också för full, men
i sällskap med de andra verkade han ändå hålla sig i skinnet...
hans föräldrar blev sura på dottern med man, och säkert också på honom, de
åkte hem ganska tidigt... och den systerns äldsta dotter fick dricka bubbel, hon
var 14 då tror jag... trots mina protester... jaja...

det blir nog rätt skönt att ta det lugnt ensam hemma, ska ju ändå upp och jobba
nyårsdagen!

Roman idag också, får försöka lägga band på mig!
Kanske blir det en rad till innan nyår, om inte: Stora kramar och Gott Nytt År!!!
/k


skrev viktoria i Nu börjar min resa!

Vilken härlig tråd det här verkar bli! Kommer att följa er, och hejja på.
Fint att det fylls på med nya insiktsfulla och modiga människor här på Forumet, det behövs.
Önskar er alla en nykter tillvaro framöver, det finns så mycket att vinna på att överge sitt risk/missbruk. Både fysisk och mental hälsa, men framförallt självrespekt och sinnesro - något jag inte förstått innebörden i, och vikten av, på riktigt förrän nu.
Tack för att ni delar med er : )


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Tack! :) Ja det känns faktiskt bra just nu - och jag har också satt mig för att vara utan i 3 månader (med förhoppning om att jag kvävt ovanan vid det laget och inte har suget, men inser att det mycket väl han vara slutdruckit för min del)
Jag har dessutom anmält mig och min son (6år) till att börja karate i barn/förälder grupp - och det tar all möjlighet för fredagsdrickande då det är träning tidigt lördag morgon. Om jag försöker hitta meningsfulla grejer att göra så hoppas jag kunna minska suget. Kanske träning är precis vad som krävs.
Men ärligt talat är jag rädd nu.... rädd för ordet alkolist..... rädd för misslyckande...rädd för skammen om folk skulle få reda på det... Jag håller med, vad skönt det ska bli 1 januari. För då har jag också varit nykter i ett par dagar ju så ångesten har lagt sig. :)
Kram
Sussie


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Nubaskemig, kul att du också hänger på så vi blir ännu flera som stöttar varandra. Vi hörs!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Välkommen i gänget "nubaskemig"! Ett smart drag att bestämma att du ska köra.
Jag tror av hela mitt hjärta att vi kommer att känna sån enorm tillfredställelse när vi vaknar på nyårsdagen. Tänk att få vakna utan ångerst och skam, fasen vad skönt det ska bli.
Ska bli så roligt att få läsa era inlägg efter vårt första steg på resan :)

Kram TP :)