Senaste kommentarerna i forumet

Läs din tråd från början, och gör plus och minuslistor. Dels över att fortsätta dricka alkohol, och dels över att vara nykter. Du måste nog välja.

Plus och minuslistor gillar jag, då ser man helheten på ett helt annat sätt. Du verkar verkligen ha landat i ditt beslut, och du är en riktigt bra förebild ?

Snart en månad!! Bra jobbat!!
Jag känner igen din plus och minuslista även om jag själv bara är på dag 8 men kommer snart till 29.

Exet åkte iväg och skulle hälsa på gamla vänner till oss. Ölkassen på cykeln. Dom gamla känslorna kom fram. Men jag då? Blev jag sugen på att åka med? Men spelade hela filmen och lusten försvann. Hade en dröm inatt om att jag drack alkohol och blev full. Grämde mig så i drömmen att, nu hade jag kastat bort 1,7 år..Så skönt att vakna och veta att det var en dröm. Går här hemma och småpysslar. Är jag sugen på a? Nä det är jag inte. Saknar ibland själva umgänget som vi hade med vänner. Men det dracks alltid. Jag vill inte ha det livet. Jag har träffat flera personer som inte dricker, ja mer än halva min arbetsgrupp är nykterister! Inget snack om fredagsfylla, vinpimplande osv. Säkert ganska unikt idag! Planerar i huvudet för flytten. Det är vanskligt för mig att bo med en person med a-beroende. "Universum skynda på med huset, Tack". Kram..

Är så sjukt bakfull! Fick inte behålla maten jag åt igår och sedan öl på det! Blev riktigt full! Känner mig full fortfarande fast det är 12 timmar sedan. Det finns inget stopp utan det blir öl efter öl! Har ingen att prata med detta om! Jobbar som socionom och är van att hjälpa människor men kan inte ta hand om mig själv! Vilken dubbelmoral! Bara överleva denna dag!

Känner jättemånga som har a-problem och som lägger ut fina bilder av drinkar mm. Det går till en viss gräns. Sen kanske någon (barnen), eller man själv kommer på att det är inte så flashigt med dessa bilder. Framför allt inte baksidan av det. Jag får en del alkoholreklam på Fb. Den stoppar jag. Vill inte ha det i mitt liv eller på min Fb. Men det är likadant med mycket på sociala medier. Kolla vad duktig jag är, titta vad fina vi är och hur kul vi har det. Bekräftelsebehovet ökar ju färre riktiga vänner vi har. Duktiga du Sannah.. Ofta kan ju rökningen trigga a-suget också och tvärtom. Kram..

Vad underbart med att vara fri som du från A. Så bra kämpat av dig!!!! Kommer dit så småningom om.
Håller helt med dig. A är bara en tillfällig flykt och leder bara till ännu mer ångest! Ska försöka byta ut vanan med promenader. Älskar att promenera!!! Värst är när jag kommer hem från promenaden kommer ångesten tillbaks så fort jag kommer innanför dörren. Jag ska ta en rejäl diskussion med honom imorgon. Jag måste få mer stryka att sätta gränser och göra något åt problemet ?. Kram

..., där människor ser så lyckliga ut med sitt rosé eller sin öl..., själv tycker jag bara dessa bilder är en del av detta fenomen att man ska visa sig så lycklig och duktig på olika sätt och vis, och vi vet ju att det finns en baksida... Dessa bilder triggar mig inte alls, eller gör mig avundsjuk på något sätt, bara en del av spelet. "Titta på lyckliga mig", tycker mer det är "patetiskt" på något sätt.
Ser fram emot att hitta en ny väg, som fler och fler väljer, bort från alkoholromantiken där man kan ses över en god kaffe latte, eller på en skön promenad/löptur, eller vad tusan som helst där inte alkohol är ett naturligt inslag. Vi blir starkare och starkare för varje dag, vi kämpar på! Ha en skön och fri helg!

han kanske också har smugit med alkoholen för ett antal år sedan? Eller så sitter han inne först och dricker dom första ölen. Alkoholen funkar ju så för många. Först är det fint med fina glas, senare på kvällen eller ner i missbruket så är det inte så noga. Man dricker ur muggar och dricksglas för att dölja. Dricks direkt ur tetrapack, man grälar om vem som tagit någons alkohol osv. Usch vad tragiskt. Alkoholen går att jämföra med droger, fast jag inte tyckte det tidigare. Likheterna är fler än skillnaderna. Den största skillnaden är att alkohol är lagligt..

Åh roligt att höra att det verkar som hon lyssnade och har en vilja att förändra. Klart hon gråter... tror inte bara att han tycker synd om sig själv i det läget, men att vara fast i ett beroende är hemskt, man skäms och känner sig värdelös. Tror att hon känner en lättnad i att prata om det. Så har jag känt. Beroende på hur det har sett ut så kanske det inte bara är att sluta. Det kanske kommer ett bakslag. Hon kanske behöver antabus el nåt som stöd. Vi är många här som har halkat till. Mitt råd är att ni aldrig ska acceptera drickande, men heller inte uttrycka besvikelse, ilska o.dyl om det skulle hända. Prata om det på en konstruktivt sätt... om vad som hände och hur hin kan undvika det nästa gång... om det skulle ske. Ta bort all alkohol hemma. Det är ett fåtal av oss som kan ha alkohol hemma.
Och du verkar vara en fantastisk omtänksam dotter! Det är aldrig ditt fel att hon dricker. Aldrig någon annans fel överhuvudtaget. Hon kanske säger sånt, men det är ett val hon gör och beror inte på hur du är. Hur tänker din pappa om flytt? Ska ni flytta då, du och han? Att jag frågar beror på att du måste också ha en utväg. Du kan ju inte lämnas kvar hos din mamma. Ni verkar ha levt rätt länge i det här, så hela familjen är kanske i behov av hjälp egentligen. Lycka till nu! Du har tagit ett viktigt första steg!

... att det kan vara tufft att inte ta till lite bedövning under dessa omständigheter. Men jag tror mig veta att du också inser att det inte är en hållbar lösning i längden, d v s att använda alkohol som flykt/bedövning. Kan också förstå att det skulle kännas ledsamt att vid en separation träffa barnen bara varannan vecka. Men har också hört om familjer där denna lösning verkligen blev till det bättre. Mår inte föräldrarna bra är det lätt att barnen också tar stryk av detta. Hoppas att du under tiden du kommer fram till ett beslut gällande separation eller ej vill ge dig själv en nykter och fri tillvaro. Du kommer ju att känna dig starkare, tryggare och lugnare utan giftet i systemet.
Hur går det med att hitta alternativa vanor till vinet, t ex detta med motion och rörelse? Vi får ju härliga endorfinkickar av detta och blir så mkt lugnare och kropp och själv. Vi kämpar på tillsammans Emma, själv är det drygt 3 veckor utan alkohol och jag mår så bra av att inte ha detta i mitt system. Stor kram och på återhörande!

Njut av att göra saker med mamma, och fortsätt prata med henne om hur du upplevt hennes drickande. Öppenhet och ärlighet Kan göra att hon nu tar tag i detta på allvar. Det är det enda du kan göra, och skulle hon falla tillbaka så ha gärna en vuxen eller pappa du talar med. Kanske hon och du skulle tycka det var bra att gemensamt gå och prata med någon. Det kan vara underlättande för båda. Gör hon sitt jobb väl, kan den här jobbiga tiden göra att ni återfår förtroende för varandra - det kan även bli starkare än innan. Men det kan ta lite tid.
Stort lycka till, jag är djupt imponerad@ ditt mod!
//PP

Efter det jag skrev i din tråd igår. Kanske framstår som jag tar alkoholpolitik och media med en klackspark. Så är det inte, men jag väljer att inte engagera mig politiskt, eller i organisationer som arbetar mot detta. Varför? För att jag helt enkelt tror det är att spendera energi, helt i onödan. Kanske kan jag med mina erfarenheter stötta en och annan, precis som ni stöttat mig, men jag tror inte på att få bort alkoholen ur samhället, och om jag ska vara ärlig är det missbruket som stör mig, inte alkoholen i sig. För de som hanterar den rätt, är det ju något som kan ge livet extra upplevelser. Kanske som skillnaden mellan sex - och att vara sex missbrukare, eller köpa dessa tjänster. Det ena är bra. Det andra inte. Missbruk är iv alla former fruktansvärt, men att någon gång lämna in en travkupong, eller spela på chokladhjulet borde fortsatt vara tillåtet.
Nu inhandling av kvällens middag. Blir indiskt, och till gästen ett urval av öl, rosé och vatten. Alkoholfritt alternativ är garanterat standard när jag har besök, och det jag själv dricker.
Trevlig helg!

Att surfa på vågen som ADHD påminner oss om är verkligen en bra liknelse! Tryggt bär den oss i land utan att dränka oss. Som det där med stormens centrum där allt är lugnt och tryggt!

Härligt att höra att du även plockat bort nikotinet!! Hur känns det? Tufft med dubbla beroenden att battla på samma gång, men SÅ starkt!

Känner igen det där med sociala media, offerkofta och att känna sig avundsjuk som inte får vara med. Men precis som du säger är det värt det för att slippa ångesten och bakfyllan. Du är stark och du klarar detta! :) Kram!

Den här fantastiska texten om vågen (#108 i denna tråd) var det inte jag som skrev, utan AlkoDHyperD. Hon är en mycket duktig skribent och människa.

Ha en bra dag

God morgon (förmiddag)! Jag har inlett min tjugonionde dag som nykter, och mår bra. Det rullar på, och det är också därför jag inte skrivit lika tätt. Tänkte sammanfatta några insikter om positiva och negativa följder som varit under dessa dagar. Observerar bara lite utifrån, och utgår från hur det har varit för mig. Börjar i minusänden då jag misstänker att den kanske inte blir lika lång...

.

-
Humördipp i början. Nedstämdhet och känslor av ensamhet.
Jobbiga grubblerier kring vem jag är och varit, och hur jag betett mig onykter.
Ökat sötsug (sekundärt utlopp?) som har varit svårare att parera utan att kunna ta ett glas vin "istället".
Uttråkning, rastlöshet och sug inför och i alkoholrelaterade situationer.
Panikkänslor över "aldrig mer...". Ska jag inte kunna dricka bubbel på mitt bröllop nästa sommar?
Behövt tacka nej när folk har ansträngt sig, t.ex. till en hemmagjord gin och tonic-sorbet på midsommar.
Något blygare och mer återhållsam i sociala situationer med alkohol, t.ex. på krogen (men inte så mycket som jag trott).
Lite hjärnspöken kring prestation i nykterheten och att räkna dagarna.
Ett behov av ersättning i form av alkoholfria alternativ (öl och vin m.m.).
Påfrestande att bemöta folks frågor om varför jag inte dricker, särskilt när de blivit onyktra.
Svårare att umgås (läs stå ut med) onyktra människor, särskilt efter en viss gräns.
Att inte få vara salongsberusad/mysfull/uppleva berusning.
Att inte få/kunna ta en god whisky eller andra svårersatta alkoholhaltiga drycker som jag gillar p.g.a. smaken.
Har inte tillgång till den "tanketystande" effekt som från början lockade in mig i drickande.
Vissa vänner blir obekväma, och har inte berättat för alla än. Det är jobbigt varje gång.
Min alkoholiserade pappa "vann" - en konstig tanke på hur jag är offer för min genetik och inte "bättre" än han.

+
Ingen (alkoholrelaterad) ångest.
Ingen bakfylla - piggare dagar även på helgen.
Kontroll över vad jag gör och säger - minns allt och kan stå för allt.
Efter cirka två veckor mer energi och mindre orkeslöshet/leda.
Mer tid över till annat. Ingen förlust av dagen efter, inget stressande till systemet, inga ofrivilligt sena nätter.
Mår bättre fysiskt, känner mig inte slö och spritsvullen och "förgiftad" på samma sätt.
Mer pengar över, vilka jag nitiskt sparar undan för att kunna göra bra saker för mig själv med framöver.
Hela känslan av att ta hand om mig själv, som även lett till tobaksstopp och återupptagen träning.
Har kunnat göra samma saker som förut - följer med till krogen och på fest, och har klarat av det.
Har kunnat anamma "dag för dag"-tänkandet på ett helt annat sätt än tidigare. Mer medvetet närvarande.
Sambon behöver inte längre oroa sig, ta hand om mig eller stå ut med mitt vansinne vid snedfylla.
Självförtroendet stärks lite hela tiden, och jag är förvånad över vad jag klarar av.
Sambon är stolt och glad och upplever mig må väldigt mycket bättre.
Stöttningen från sambon har varit ovärderlig och förståelsen är klockren. Inget "men du kanske kan börja igen sen..."
Inget (alkoholrelaterad) sug efter fet och sockerstinn mat på natten.
Har haft kul med att utforska och utvärdera det alkoholfria sortimentet, och hittat ett par välfungerande alternativ.
Magen har fungerat igen efter sex-sju år av kronisk tröghet(!!!!!) Osäker på om det finns en korrelation här, men så välkommet.
Har mentalt börjat förbereda mig på en alkoholfri framtid, och ser inte längre nykterhet vid t.ex. graviditet som något svårt.
Känner mig som en potentiellt bra förebild för patienter (arbetar inom psykiatrin). Kan stå för de råd jag ger kring alkohol.
Möjligheten att köra bil när som helst utan att behöva planera för det. Känner mig säkrare i körningen.
Känner mig säkrare om kvällarna när jag går ensam, då jag har full koll runt omkring mig (obs! vet att detta inte alltid räcker).
Känner att jag tagit ställning i relation till min pappa. Han vet inte ens om att jag är nykter, men det känns bra ändå.
Har börjat dricka mer vatten och känner mig generellt mindre uttorkad.

.

Hahaha, cred till den som orkade läsa detta långa inlägg. Jag tror att det är bra att reflektera över detta ibland, och att även vara öppen med att det FINNS negativa sidor av såväl nykterhet som allt annat. Det handlar nog inte heller om mängden positiva/negativa följder vi kan komma på, utan vad de betyder för oss. När jag läser mina två listor ser jag att det positiva ligger i linje med mina värderingar, medan det negativa mestadels är sådant jag kan hantera, bearbeta, förändra eller acceptera/stå ut med. Som komplement tänker jag att en kan göra två likadana listor med positiva och negativa följder av att dricka. Då får vi ett rutnät, en beslutsmatris, som vi kan återkomma till när det känns tufft. Arbetar som sagt inom psykiatrin och använder detta verktyg mycket med patienter.

Nåväl, ha en FANTASTISK helg nu alla kämpar! Själv ska jag gå på födelsedagsfest med påföljande utgång. Imorgon vaknar jag nykter, för idag har jag tagit beslutet.

har ju haft småbarn nästan hela mitt vuxna liv. Kommer ihåg när jag hade kontrollbehov. Kunde inte slappna av när det var rörigt omkring mig. Gör i ordning en plats i huset eller i trädgården där du kan sitta och som inte är rörig. Det gjorde jag när jag pluggade. Gjorde i ordning så sovrummet var fräscht. Satt där inne och pluggade fast resten av huset var stökigt. Nu för tiden städar jag inte så ofta. Jag har lugnat ner mig. Men tror att stressen av stökighet kan trigga igång ett sug efter avslappning för vissa av oss. Det går jättebra för dig Lim. Ge dig själv en klapp på axeln nu. Barnen är små en gång, sen går det fort och dom ska ut i världen. Nu är vi nyktra föräldrar och bättre föräldrar än oss kan inte våra ungar få.. Stor sommarkram till dig..

Det vimlar verkligen av alkohol på facebok och insta, morgon som kväll. Men det är bättre att slippa ångesten!

Måste bara skriva om en granne jag har. Han är en riktig stordrickare och dricker helt öppet på förmiddagen. När solen skiner sitter han på framsidan med 7,5 öl. Han pratar glatt och ofta känner han inte igen mig men andra gånger pratar han med mig och ger mig massa märkliga komplimanger.

Dricker han inte är han en riktig surgubbe. En surgubbe som tagen ur en film, en riktig stereotyp, en karikatyr av sig själv. Han svär och muttrar.

Sedan plötsligt sitter han med sin öl och skrattar och tjoar.

Han är pensionär sedan länge. Jag förstår inte hur hans kropp håller. Men då och då dyker han upp med stora sår i ansiktet som han fått när han ramlat.

Jag misstänker att han inte stör sig på sin alkoholism eftersom han dricker så öppet. Men vad vet jag....

Han är som alkoholen förkroppsligad i mina ögon. Arg och sur blandat med gapig glädje, sårig och hostig och nedgången. Vore han trevligare hade jag tyckt synd om honom men han är för läskig för det på nåt sätt. Men säkerligen har han goda sidor därinne... det har väl de flesta.

Alkoholismen kommer verkligen i olika paket. Grannen är ju bara en av dem. Att jag var nära att hamna där är det nog ingen som anar. Jag som smygit så och putsat min fasad och varit uppe tidigt och städat även när jag varit bakis. Jag har överkompenserat för att ingen ska märka. Det är kanske mindre jobbigt att vara sådär öppen med eländet? Slippa dölja. Men å andra sidan tyder det väl på en brist på insikt hos honom.

Hur som helst så är det så skönt att slippa dölja mer.

Idag är dagen efter då jag sa till min mamma, det känns som hon fått en tankeställare.. hon skaffade gym kort det första hon gjorde å vilm börja satsa på träningen tillsammans med mig.. så varje dag kl 18 (!!) har vi två pass att gå på!!!! Känns underbart! Blir så glad av att se henne pigg och inte tänka på att hon måste åka till systemet det första hon gör när hon har tid. Även fast det bara gått en dag känns det redan som en lättnad, för er som undrat har min pappa även pratat med henne. Hon ska antagligen ( hoppas ) börja gå till en psykolog och prata, han sa till henne om hon inte slutar så kommer han att flytta hemmifrånz

Tack Pi31415 och AlkoDHyperD! Det känns alltid så fint med respons och igenkänning. Så skönt att veta att så många fler än jag själv går omkring med samma tankar och mål och ser på alkoholnormen med liknande ögon. Det är skönt att inte vara ensam om att kämpa emot.

Nu sitter jag i solen med min kaffekopp. Vinden susar i björkarna på baksidan. Fåglarna kvittrar och vår katt jamar vid mina fötter. Jag ser en del saker som måste göras. Gräset behöver klippas och ogräs rensas. Men det gör jag när jag får lust. Tror det är så jag måste jobba i sommar. Inte göra en att göra lista i huvudet redan nu. Allt kommer att bli gjort så småningom.

Jag har en förmåga att alltid tänka att "när det och det är gjort, då kommer jag vila och njuta av stunden". Men nya saker uppkommer ju jämt och ny tvätt ska tvättas och disken återkommer och gräset växer. Jag kommer aldrig vila om jag inte accepterar lite röra runt mig. Det är svårt för mig att acceptera men jag måste det för annars lyckas jag stressa mig igenom semestern.

Så nu ska jag sitta här i det för höga gräset och låta det vara en stund. Kanske flera dagar till och med ?

Kram till er alla!

Jag har också läst det flera gånger. Det lättar lite på trycket att tänka på det sättet som beskrivs av Pi

Ingen alkohol igår men jag känner mig bakis. Denna känslan har jag haft flera gånger under dessa tre månader som har gått. Kanske kan det vara kroppen som minns? Kanske har jag varit iväg på ett party inatt sovandes? Usch!

Tack för svar och frågor! Jag tror att jag ibland dricker för att jag känner tomhet. Min man är världens bästa förälder men sätter relationen mellan oss sist. Han klargjorde förra veckan att barnen kommer först, sedan hans föräldrar och sist jag?. Jag tror att han menar att han har mycket nu, men det känns inte helt ok. Han är väldig kall som människa. Om jag skulle behöva rangordna så skulle jag sätta hela "familjen" på första plats. Måste finnas balans. Om en mår dåligt påverkas en annan. Barnen känner av att jag är ledsen. Jag känner att jag måste lämna detta förhållande för att må bra psykiskt och få sova och slippa grubbla. MEN skulle inte klara av att vara utan barnen ex varannan vecka vilket gör att jag går så otroligt stark ångest över det. Problemet har funnits i 17 år och vi har tagit professionell hjälp vid 3 tillfällen. Men han faller alltid tillbaka till den kallsinniga relationen han har till mig. Barnen ger han 500% till vilket är underbart. Då är han så varm och mjuk tack och lov att barnen inte får uppleva det. Min man har inte velat skiljas men vad ska man göra...,! Så nu är det extra jobbigt att trappa ner på vinet. Har aldrig druckit mycket så att jag blir full utan dricker lite vin 2-3 glas varje dag för att döva smärtan.