Senaste kommentarerna i forumet

Min beroendehjärna har kommit ifatt mej. Nykter är jag, men jag tror att jag bytt alkoholberoendet mot socker. Men å andra sidan tror jag att sockerberoendet funnits med i många år, kan spåra minnen tillbaka till tioårsåldern där jag smygäter en hel sockerkaka eller nåt annat lika kolhydratstint. Frukosten under större delen av högstadiet och gymnasiet bestod av tre, fyra ostmackor och te med fyra, fem teskedar socker i.

Lite svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget, men om man frågar Bitten Jonsson är svaret solklart: min hjärna är överkänslig och byggd för beroenden, sockerberoendet byttes bara ut mot alkoholberoendet, och när jag la av med alkohol kom sockret tillbaka. Kan nog stämma. Dessutom är ju öl flytande bröd, dräller av kolhydrater i öl.

Kommer inte att lusa ner Alkoholhjälpen med en massa sockerproblem, men en viss poäng tror jag Bitten har i sina funderingar, en dålig kost utan tillräckligt med näring ger i längden ett sämre mående och sämre motstånd mot dumheter som händer.
Kram!
/MB

ett litet avtryck här. Du har så rätt om att man ska vara tacksam över att man kom ur det levande,och nej, detfunkar inte att backa beroendehjärnan till normalkonsumtion... Är hjärnan ombyggd så är den. Som Bitten skriver, har man gått tillräckligt många gånger på samma stig tar det många år innan spåren av stigen är svåra att se, men de finns kvar.
Kram!
/MB

och slänger i väg en kram! Drygt fyra år som nykter, till mycket stor del tack vare det här forumet och alla goda råd och glada tillrop! Tack för att du finns!
/MB

i ett inlägg upptill: ..."och börjar äta en massa skit" - det gav mej tanken att du kanske skulle ta och börja med att se över kosten?? Bitten Jonsson, beroende- expert, hävdar med emfas att alla beroenden vi kan drabbas av såsom alkohol, spel, droger men även socker (!) bygger om hjärnan på samma sätt, och att man kan ha flera olika beroenden. Jag har varit nykter nu i drygt fyra år, och nu har sockerberoendet verkligen blommat ut. Rekommenderar hennes bok "Sockerbomben i din hjärna 3.0", man får mycket kunskap om biokemi och om hur det kan bli som det blir.
/MB

Du har hamnat i klorna på en beroendeframkallande drog, då kan man känna sej svag, men det hjälper inte att vara stark heller. Bra att du sagt upp dej, nu kan du ta hjälp, resande arbete gör det svårt att få stabiliteten som behövs, själv är INTE bäste dräng, ensam är INTE stark i detta fall. Förlåt att jag dundrar in såhär, blev bara lite engagerad...
Kram!
/MB

Du sa upp dig från ditt jobb för att få till en förändring i ditt liv, de är starkt och modigt!!
Du löser det!!

Konstigt vad vi utsätter kroppen för, träna för att må bra och sen gifta ner den med a och tro att träningen ger något.
Träningen tar bort mycket frustration och sug men jag har märkt att golfen skänker mycket ro i kroppen.
Sen gjorde jag ett kort som jag la i plånboken på mina barn och en på en öl, skrev sen vad väljer du och den lappen tittar jag på ofta och de ger mig mer vilja att klara av det (så här långt)
Du kommer också klara det LillPer, hitta din väg, ta rygg och läs och skriv här inne det har hjälp mig mycket!

Drygt fyra år som nykter nu, kul att springa på dej här nästan med en gång! :-) Har tagit andra kliv, ett åt sidan, två fram, ett bakåt. Hoppas allt är lika väl med dej fortfarande!

Det var längesedan jag var här inne nu. Läget har varit bättre men helt bra är det inte. Han dricker fortfarande. Så fort han kommer hem från jobbet är det öl som gäller. Jag är riktigt lesss på detta. Förra veckan drack han öl o whiskey på torsdagen när han var ledig för att han inte kunde dricka på helgen för att jag skulle jobba. I fredags var det rätt lugnt. Idag var det ingen katastrof men har verkligen lessnat. Ser direkt på ögonen att han är onykter. Sa det till honom. Men han är världens största Martyr. Der är alltid honomdet är synd om. "Det måste verkligen vara jobbigt för dig är saker han brukar säga hånfullt . Tack vare det gär samtalet så "hotar " han med att han inte ska följa med o fira min farfar som fyller 69 o vill bjuda in släkten på restaurang ( farfar fick massiv hjärnblödning för snart 4 år sedan o har sedan dess bott på äldreboende. Han menar också att han inte är odräglig när han dricker och att det därmed verkar helt okej . Det har han inte varit ikväll heller men det är heller inte det det handlar om . Der handlar om att han inte behöver dricka varje helg. Det ser ju för illa ut o stå ute o leka med barnen o samtidigt häva i sig öl. Det ska ju inte vara så . Varje gång pappa kommer hem.så ör det öl. Det är ju inte sp fsmiljelivet ska se ut. Märker också att jag blivit mer lättirriterad på honom o hittar saker jag stör mig på hela tiden även när han inte dricker. Men jag är så less på att leva såhär och samtidigt är det så svårt o ta sig ur.

Då har min man haft sin första semestervecka. Öl varje dag. Vissa dagar mer andra lite mindre, men alla dagar. Jag får ångest och är så mesig men jag orkar och vill inte ta upp detta igen och igen och igen. Nu har jag varit på en liten semestertripp med en väninna, som också fick ta del av hur mitt liv ser ut. Så skönt att få prata ut med någon. Men jag lämnade honom ett brev när jag åkte där jag skrev hur mycket det sårar mig att han dricker. Jag skrev att jag inte tänkte höra av mig under min resa, men att han kunde höra av sig om jag betydde något för honom. Han ringde tredje dagen, så hopp uppstod. Men sedan jag kom hem har han ändå druckit varje kväll. Det är så respektlöst. Smyger, gömmer och ljuger, precis som innan. Jag vet att flera av er tycker jag är mesig som stannar hos honom men läser ni hela min tråd så står det varför jag stannar just nu. Jag vill ändå "gnälla" här för det är så skönt att skriva av sig. Jag har lättare att somna när jag skrivit här på forumet. Hoppas ni förstår!

... LP. Vill bara skicka en liten styrkekram till dig långt, långt bort. Blir berörd av ditt inlägg, detta kan bli din vändpunkt! Här finns många stöttande cyberänglar. Ta hand om dig nu och läs dina egna inlägg om några dgr när a-hjärnan glömt bort all skit som giftet gör med dig.

När jag supit riktigt hårt så får jag magkramper och försöker spy men inget kommer upp förutom lite galla. Efter ett par dagar brukar lakrits vara det enda som funkar. Och öl tyvärr, däremot ingen annan vätska.

Här borta är klockan 04:30 och jag har inte sovit på hela natten.
Väntar på frukost men tror inte jag kan äta utan att det kommer ut direkt. Känns som mitt system har fått nog på riktigt och det är nog den kraftigaste varning jag kan få. Seriöst så står jag inte ut med detta mer och har ju sagt upp mig från arbetet och nu närmast undrar jag om någon läkare skulle sjukskriva mig för mina sömnproblem, mage och inre stress som gjort sig påmind på alla möjliga märkliga vis sista tiden.
Känner mig verkligen svag o sjuk. Vet att jag återhämtar mig snabbt och blir stark och då är jag på flaskan igen.
Här handlar det om att bryta på riktigt och min fru mår också dåligt över att ha börjat dricka mer så vi får köra tillsammans fast hon vill inte lägga av helt och behöver det inte heller som jag gör.
Det hjälper mycket att gå in här och läsa, jag är dock skraj redan nu när alkis hjärnan slår till om några dagar.
Fy fan, hur gör jag då för att mota djävulen i grind?
Ska nog börja med att resa hem illa kvickt.
Skiter i det här nu och om resultatet av mitt arbete inte når toppen, hur ska det kunna göra det när man är helt ensam?
Tillsammans är alltid starkare och i min kedja finns bara en länk och den är riktigt svag just nu. Oroar mig som vanligt för att svika och inte prestera fullt ut.
Måste tänka på mig och min nykterhet nu.
Dag 2 har börjat.
Lp

i det Du berättar! HAN har egentligen inte förändrats alls! HAN valde alkoholen! HAN skapar längtan efter något som kunde varit! Känner också igen det där med HANS rastlöshet och oro! HAN vill ha en tillbaka, man ser det i blicken och beteende! Men allt är på HANS villkor, ingen förändring, HAN kan inte välja bort alkoholen. Jag skaffade mig en helt oseriös man som jag har kontakt med enbart via sms, klarar inte heller av att gå vidare i det verkliga livet! Men denna oseriösa kontakt har ändå fått mig att tänka på nåt annat! Lite barnsligt kanske med tanke på att jag snart fyller 50! Men jag vill INTE falla in i "gamla hjulspår"! För man får ta HONOM med stort H med hull och hår i så fall, med fyllor och dåligt spritsinne, det onda med det goda! Man får helt enkelt bara ta vid där det slutade för mannen i fråga tänker inte förändra något! Försöker hålla ut och skaffa mig ett bra liv utan honom! Förstår dig verkligen! Kram

Riktigt imponerad av din beslutsamhet och detta kommer gå bra!
Jag har själv ett stort problem med alkohol och kan aldrig nöja mig med ett eller två glas. Allt går ut på att bli full.
Som sagt har jag kämpat här inne länge men det har gått upp o ner.
Nu kanske jag äntligen förstår vidden av mitt drickande och min hälsa är snabbt sämre.
Tränar också mycket och det hjälper mig att finna lugn och mening i en annars väldigt rastlös kropp och själ.
Har dock väldigt få andra verktyg som fungerar för mig.
Tänk vad sjukt egentligen, träning och alkohol. Hur f-n går den kombon ihop?
Lycka till, jag tar rygg på dig och följer dina spår.
LillPer

Jag vill bara ha skräpmat när jag är bakis, men egentligen är det bättre att äta något nyttigt för kroppen. En sallad typ. Och en massa vatten.

Tack för att du delade med dig Manda! Jag ska verkligen göra en lista med plus och minus! Ni är så kloka alla här! Sköt om dig Manda!

... att läsa din plus och minuslista! Bra påminnelse för dig själv framöver också ?

Jag har också gjort listor med + och - med att dricka. Det blev 3 st + och 22 st på minussidan... Sen har jag även skrivit ner strategier att använda när suget på alkohol kommer. Allt har jag i en anteckningsbok, den har jag även som en slags dagbok, skriver upp allt jag dricker också.
Men det det är inte lätt att dricka måttligt. Jag har också funderat på att söka mer hjälp som te x Antabus. annan medicin eller AA. Jag jobbar också inom vården (men ej socionom), men bara för att man är inom vården och hjälper andra människor så är man ju inte immun mot sjukdomar.. och alkoholberoende är ju det. Var rädd om dej! Kram

Sa de faktiska första dagen då jag bestämde mig, gav bort min whiskeysamling till min pappa och den var ganska stor så jag var tvungen att berätta ?
Dom hade vill redan förstått en del av de men ja det kändes viktigt att berätta för att få en förståelse och inte få frågan varje gång man är i sällskapet om man vill ha en öl.
Kämpa du åxå! Mot ett vitt liv

Det riktigt går att se hur bra du mår utan A. Jättebra jobbat!! Och det är så gott med grillat så man behöver inte vin/öl till det. Då kan man dessutom riktigt njuta utav maten, annars är det lätt att A tar över den känslan.

inte. Är man så efter bara tre månader så är han nog inte så intresserad.

Jag är ingen expert med jag tror inte att det är någon fara att sluta tvärt även om det kommer vara jobbigt!

Vid extrem bakfylla med allt vad det innebär brukade jag äta filmjölk eller yougurt, coca cola, möjligen nån frukt eller några chips

Hej, ville bara titta in och säga att det är inspirerande att läsa din berättelse! Jag kämpar också på, men har ett gäng dagar kvar tills jag kommer så långt som du har gjort.