Senaste kommentarerna i forumet

Det värsta av allt Ellan är att jag jobbar inom området själv och vet mer än väl att det inte är Bra! Men precis som du skriver så är det känslan jag vill åt! Det är faktiskt den enkla sanningen. Jag är djupt tacksam över att du bryr dig! Har börjat gå till en psykolog och det tror jag blir bra! Funderar på att gå på ett AA möte någonstans där jag inte riskerar att stöta på någon jag känner och framförallt inte någon klient! Än så länge fungerar jobbet bra och jag är duktig på det jag gör! Tyvärr inte lika bra på att ta hand om mig själv!

Det är en viktig bit, dvs hur vi dricker? I mitt fall var det inget njutningsfullt smådrickande, jag ville åt känslan det gav mig. Så även fast drickandet inte sker varje dag eller ens varannan dag så kan beteendet finnas och det riskerar att eskalera. Jag har träffat på människor som är sk helgalkoholister. Super fre-lör och håller sig ifrån det i veckorna. Tankarna och längtan efter helgen för att kunna dricka igen var så stark så konsekvenserna fanns där ändå.
Vilken form av hjälp är du villig att ta emot? Har du någon att prata med? Gå på ett AA-möte? Vänner?
Kram!

Påbörjade min antabusbehandling i onsdags, då kapitulerade jag och bad min husläkare om hjälp, och det känns som en befrielse att komma ifrån detta evinnerliga hinkandet av vin varje kväll, år ut och år in, detta eviga förhandlande med sig själv , ska bara......Var så trött på mig själv nu så det stod mig upp i halsen...men nu har jag börjat resan......

Kram och värme till dig MM❤

Stort Grattis! Skönt att läsa att det går att ta sig ur detta hemska med alkoholen! Jag ska också dit där du är!

Det måste verkligen finnas ett liv utan vin!! Vet heller inte hur det ska gå till? Det är sorgligt att alkohol ska behövas för att man ska fungera och ha kul! Jag inser också att det inte längre går att hålla på så här! Det måste finnas ett värde i att få vakna utvilad och må bra och inte behöva döma sig själv för allt tok som hänt! Jag vill gärna tro att det finns ett annat liv än detta?

Vilken kämpe du är och jag blir imponerad. Skönt att du har familjen med dig.
Kampen tar det nog tid innan den är borta men desto längre det går slit det förhoppningsvis lättare.
Du tar många kloka beslut i ditt kämpande, du ger mig styrka i mitt kämpand. Stor kram

Du är ingen dålig människa och inte jag heller även fast jag i skrivande stund känner mig ganska kass. Självförakt är något som vi som dricker för mycket ofta har problem med. Jag har det! Jag tror de flesta människor är bra människor och såklart även du! Vi får hjälpas åt! Vi får inte ge upp!! Kram

Jag blir hemskt tacksam över dina ord samtidigt så känns det konstigt och främmande att betrakta sig som alkoholist. Men det är ju faktiskt det som det handlar om. Dricker inte ofta eller rättare sagt oftast bara fredagar för att fira att det är helg. Men det handlar om belöning för mig och det senaste året har det blivit mer alkohol och ibland under veckorna. Sitter och gråter vilket jag inte gjort på länge och något vi män inte gärna gör! Jag skulle bli jätteglad om du skriver igen! Sköt om dig!

...som borde veta bättre.
Har läst din tråd nu hjärnklar. Du skriver så bra och insiktsfullt. Jag och min man triggar varandra också. Ska försöka få rätsida på det nu tänker jag. Vi är bra på att stötta varandra, problemet är ju bara när vi båda faller samtidigt. Precis som du beskriver så kommer jakandet nästintill automatiskt när han nämner vin och vice versa för honom när det är jag som frågar, tror jag. Hm. Har så svårt att föreställa mig oss som nyktra och...ja vadå? Tråkiga? Blir irriterad över att det är parallellen jag drar när jag tänker på ett nyktert liv.

Ville mest bara säga hej och så. Blev glad (hoppas du förstår vad jag menar) när jag såg att det fanns fler socionomer här.. Tänker att det är märkligt att det för mig känns så skamligt att själv ha problem när jag har så lätt för att prata öppet, förutsättningslöst och icke-värderande om bland annat alkoholproblem med klienter jag möter. Just idag känns det som att jag hellre dör (melodramatiska ådran kommer fram) än berättar om detta för min chef. Vilket blir ett dilemma eftersom jag därför inte kan ta den hjälp jag och min familj kanske behöver eller kommer att behöva. Jag träffar ju alla dessa människor som kollegor i olika samverkanssammanhang. Mardrömmen vore att söka hjälp, bli anmäld till socialtjänsten (mitt arbete) och behöva förhålla mig till det. Märkligt att känna så.

Tack, tack, tack! Så tacksam för dina rader!

Jag funderar på vad jag kan göra idag. Bara stå ut känns det som. Stå ut med att vara ledsen och stå ut med att längta efter obligatoriskt lördagsvin. Som självklart inte är obligatoriskt. Prata med min man och berätta hur jag känner. Längtan efter något, som egentligen inte är vin utan typ ngn slags flykt från vardagen.

Tack än en gång för dina fina, uppmuntrande och medkännande ord. Jag tänker att jag ska våga bara vara.

Svaret tror jag du har inom dig;
Vi alkoholister dricker för mycket, utan konsekvenstänk, för att vi är alkoholister.
Och dina problem är INTE futtiga! De är livsviktiga för dig.❤️
Vissa saker kan vi inte förändra eller påverka men vårt tillfrisknande kan vi ta ansvar för.
Styrkekram!

Hej och välkommen hit.❤️ Om jag skulle kunna inge dig det minst gnutta hopp så vill jag göra det nu. Det går att vända och det går att ta sig ur skiten. Det går att tillfriskna och det går att ta hand om sorgen och skammen. Självklart är det tufft och smärtsam när vi tänker på våra barn men det går. Det krävs mod och en stark villighet i att förändra. Jag började min resa för lite mer än ett år sedan och har också barn. Vad kan du göra just idag som är bra för din nykterhet? Vad är du villig att göra? Det känns som att du kommit till en punkt där det inte går längre, det är stopp. Fortsätter du i samma anda så vet du egentligen resultatet. Väljer du en annan väg så har du allt att vinna.
Våga testa nya vägar.❤️
Kram
Ellan

Va obehagligt! Man får sig en tankeställare att uppskatta livet.

Styrkekram och vad skönt att du klarade dig

Att ni inte var där och jag är så oerhört tacksam att det inte blev ännu fler som hamnade under den bilen.
Mina tankar går till alla berörda, familjer som lever i tragedi och chock och stor sorg i dag.
I kväll tänder jag ett ljus för alla dem och oss i Sverige. Men tillsammans ska vi vara starka.

Men min egen kamp måste ju fortsätta så man kan hjälpa till och göra det man kan för en bättre värld. Blir så bedrövad av all olycka överallt i världen. Syrien, gårdagens attack, USAs sjuka president.

Fysiskt mår jag hur bra som helst nu. Tränat som en tok i morse.

Faktiskt inget sug alls trots lördag och middagsgäster. Kommer gå enkelt att avstå ikväll också.

Vet inte vad jag ska skriva, är bara så tacksam att du inte hamnade under hjulen på den bilen, någonstans har du
änglavakt, vill bara ge dig en stor kram och jag är så tacksam att inte detta tog ditt liv. Världen behöver sådana som dig.
Jag är nog i chock, min dotter satt fast på Arlanda, ringde henne och frågade om jag skulle hämta henne och mannen, jag har över 20 mil dit. Men vi skulle vänta ett tag och de kom på tåget hem. (Var så tacksam att jag var nykter)
De var ju inte i någon fara så, men ändå så blir det otroligt påtagligt att vi är så sårbara.
Men kärlek och omsorg om varandra är det enda som kan rädda världen.
Stor kram och ta hand om dig. <3

någon som kan ge mig en förklaring. Tack, Heueh än en gång!

Tack för boktipset Gladare-Trött. Hsp det är alltså det man är. Har aldrig hört begreppet förut. Visst är det oerhört jobbigt när man i ett rum med människor kan känna av nästan varje känsla. Speciellt känslor av sorg och ilska suger jag åt mej. Jag känner på långt håll om en person är arg eller irriterad utan att vederbörande har öppnat munnen. Är ju kanon om det finns strategier att hantera det! Var på provtagning i Torsdags. Får reda på resultaten på Onsdag då läkaren skall skriva intyg. Mår hyfsat idag. När jag mår som sämst tänker jag på Dan Anderssons rader "Jag lockas mitt i larmet till att bedja inför herran tag all jorden bort jag äga vill vad ingen ingen har" psykisk ohälsa är inget nytt och jag har också bett till Gud att han ska hjälpa mej fast jag inte ser mej som religiös. Ibland har det gett mej ett visst lugn. Det är väl vi som inte mår bra som måste ha något att tro på tänker jag. En fin Lördag önskar jag alla. Med tankar på offer och anhöriga i Stockholm

lastbilar har säkerhetsbälten och ibland till och med krockkuddar. Plus att med en tung lastbil och en relativt vek entré blir inbromsningen inte särskilt brutal, relativt sett.

men varför krossades inte hens mellangärde av krocken åtm? Hur kunde hen hoppa ur rel oskadd?

men det lär dröja innan jag får den stillad. Rent tekniskt kan man i alla fall säga att lastbilar är tämligen stabilt byggda medans t.ex. en butiksentré sällan är byggd för att klara en krock men något som är tyngre än en människokropp, så gärningsmannen var nog tämligen säker i sin hytt.

Ja det var skönt men ändå drack jag ur de 2 öl som fanns i kylen, 2 gin drinkar och 2 glas vin. Måttfullt antal enheter per sort ? Känslan då var att jag undrade vad jag höll på med, vilka gränser testar jag? Idag har jag inga vettiga svar heller.

Nej, vi klarade oss i sista minuten. Hade förlagt fredagsshoppingen till torsdagen. Klokt, visade det sig.
Kan inte låta bli att associera lastbil=alkohol... lika förödande verkan bägge kan det bli om det skenar iväg.

är det så. Men... rent konkret – vad hände eg? Är inte du också lite nyfiken?