skrev Andrahalvlek i fomo

I början bör man undvika frestelser, men när nykterheten känns mer stabil kan man självklart hänga på. Alkoholfri öl finns överallt.

Jag har varit på några kalas där jag normalt brukar dricka, tex på midsommar. Jag hade jättetrevligt! Det viktiga är attityden. Man kan inte gå dit och tänka ”stackars mig som inte får dricka”. Man måste ha kommit till stadiet ”jag vill inte dricka men jag kan ha kul med mina kompisar ändå.”

Och det spelar ingen roll vad vi skriver egentligen. Du måste uppleva det själv för att verkligen förstå att du kan ha kul, trevligt och mysigt med alkoholfritt i glaset.

Någon tipsade om sobriety curious och det är tydligen en nykter rörelse som sprider sig. Club Sobriety har jag sett på tuben, en jätteintressant dokumentär!

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Idag valde jag att cykla och yoga efter maten. Cirka kl 18-20 har jag oftast en ”lucka” i min vardag. Efter maten och innan dottern ska tjatas i säng.

En tid som jag brukar vila, surfa, glo på tv. Inget nödvändigt alls. Den tiden tänker jag ägna åt daglig träning. Cykla en mil (45 min) och därefter varva ner med yoga (20 min).

Jag börjar med det nu den sista semesterveckan så jag har fått hyfsad rulle på det innan jag börjar jobba nästa vecka.

Torsdagar kan bli kinkiga, då sjunger jag ju med kören, och samma dilemma blir det OM jag ska ut på något kul en kväll. Det händer, om än väldigt sällan ?

Men då får jag försöka hitta träningstiden någon annan tid just den dagen, eller så får det vara okej att avstå just den dagen.

Om jag lyckas göra detta alla vanliga kvällar så är jag supernöjd ? Det är så lätt att ramla ur rutinerna för träning, men så skönt när man hittar tillbaka.

Att börja med kundaliniyoga igen var verkligen en helt magisk aha-upplevelse. Jag tränade det i 5-6 år i början på 10-talet. Älskade det ? Nu var det som om kroppen och hjärnan zoomade in direkt, hittade rytmen. Kände sig hemma ❤️

Kram ?

PS. Idag cyklade jag i regn! Det kallar jag tantpower ??????


skrev Andrahalvlek i Arg på mig själv

Jag har sagt att jag inte dricker alkohol alls längre för att det påverkar min psykiska hälsa negativt.

Vem kan argumentera mot det liksom? Och det är helt sant! Det är mitt absoluta huvudargument för att vara fortsatt nykter.

Kram ?


skrev Ångestmoln i Långsiktig förändring

Jag drack igår! Ett glas champagne. Kände mig ”tvungen”. Var hembjuden till vänner och det var extra fin champagne. Ville inte vara otrevlig eller uppfattas som konstig, kändes så jobbigt att tacka nej. Smuttade långsamt på mitt glas, drack inget mer sedan. Kändes bra. Ska inte bli en vana att alltid dricka trots att det är ett socialt sammanhang, vill inte att det smygande ska bli som förut. Men känner mig inte alls triggad att dricka mer eller oftare. Men ska ha koll på mig själv och försöka tidigt upptäcka om ett sådant beteenden skulle börja... kan ju bli katastrof. Känns som att jag kan gardera 1 glas i långsam takt. 3 glas blir man berusad på och vill ha mer. Nu ska jag inte dricka igen på ett tag, sen får jag se


skrev Kennie i fomo

Själv upptäckte jag till min stora förvåning att det var roligt att umgås med mina vänner på fester, middagar och utekvällar även när jag inte var full! Kan ju tyckas självklart, men jag insåg att maten, samtalen, musiken faktiskt funkade utan alkohol. Såg till att ha goda alkoholfria alternativ i glaset. Sen kanske man inte vill hänga på till soluppgången längre, men som Ted säger i How I met your mother: Nothing good ever happens after 2 am. Du kanske vill vänta lite med att vara med på grejer då du förut skulle druckit tills du har landat lite i att vara nykter, men sen tror jag du kommer bli positivt överraskad av hur bra det funkar. Plus superbonusen att komma hem nykter och vakna frisk och ångestfri nästa dag..


skrev snusen i Orkar inte mer

Ja, jag behöver det även om de känns jobbigt och tufft. Klarar inte bryta helt själv. Ja, vet min vän och soc vill mitt bästa men är svårt känna det. Men får lita på dem och inte mina känslor


skrev Kennie i Arg på mig själv

Jag tror inte det behöver bli så dramatiskt att säga att man inte dricker. Jag sa att jag hade en vit period för att det kändes som att det varit lite mycket vin senaste tiden, och de flesta känner igen sig i det tror jag (speciellt efter semestern) . Eller så kan du säga att du hört så mycket om hälsovinsterna av att vara nykter att du vill testa. Sök på sober curious på Youtube, verkar vara på väg att bli rätt stort att välja nyktert innan det har hunnit bli alltför stora konsekvenser. Och nu när mina tre månader är över och jag ändå inte dricker så säger jag att det är för att jag mår så bra av att inte dricka, vilket är sant, och så säger jag att det även är för att jag ofta drack mer än jag tänkt förut, och det skäms jag inte för längre, nu när jag läst på mer om hur alkohol funkar. Har blivit många aha-upplevelser..

Angående det sociala trycket med alkohol, jag kände ofta att jag liksom skulle ställa upp och vara en motor för festen/middagen. När det jag helst ville var att gå hem/in till barnen och bara ta det lugnt. Nu när jag inte dricker följer jag min sunda instinkt och prioriterar barnen, det ger frid i själen.


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

Var på gudstjänst idag. Men för en gångs skull hade jag sällskap av min vän som också brukar gå i kyrkan. Det var trevligt. ?

Nu är det skördetider på tomten. Krusbär, vinbär och rabarber. För mig är det rena meditationen att stå och plocka vinbär. Jag tänker så bra då. Frisk luft, det monotona plockandet, sinnesro... ?


skrev Tröttiz i Arg på mig själv

Jag befinner mig "på andra sidan" och ska ta upp om alkoholvanor. Min anhöriga dricker väldigt mycket och nu äntligen har självinsikt om läget nåtts och tal om viljan att sluta dricka.

Det är dock några känsliga saker som måste diskuteras, tyvärr situationer som uppstått under fyllor. Helt galna sådana.

Jag kan tänka mig att det blir jobbigt att höra och diskutera dem. Vad ska man som anhörig undvika att ta upp/säga för att inte öka på ett eventuellt självförakt? Vet att den anhöriga uppgett sig skämmas över vissa saker, och jag vill inte "strö mer salt i såren". Eller är det ens möjligt att undvika.. Men vissa saker måste nödvändigt tas upp.


skrev Andrahalvlek i Tillbaka igen

Det är så himla mycket du inte kan påverka i ditt liv. Men att sluta dricka kan du påverka.

Och jag lovar dig att efter 14 nyktra dagar så kommer du bara att må bättre och bättre för varje dag.

Gör som jag och Allic och skaffa ett non-alcoholic-konto. Varje lördag för vi över 500 kr, vilket motsvarar ungefär vad vi har lagt på alkohol per vecka. De pengarna ska enbart användas till må-bra-saker. Handfast motivation!

Mitt tålamod med både min vuxna dotter, som har en utvecklingsstörning, och min åldrande mamma har ökat ENORMT i och med nykterheten. Ditt tålamod med dina barn kommer också att bli bättre. Jag lovar.

Kram ?


skrev Onkel F i Tillbaka igen

Du visar själv omtanke med din uppmuntrande kommentar i min tråd. Trots att du själv har det tufft. Uppskattas!

Lycka till med omstarten!

Onkel F


skrev AmandaL i Orkar inte mer

Oh jag hoppas också att du kommer in på avgiftningskliniken för din egen skull, det verkar som att du behöver den extra hjälpen för att kunna ta dig ut ur alkoholens grepp om dig ?? Och så bra, modigt och starkt av dig att söka den hjälpen, det ska du vara stolt över att du tagit ett sådant stort och viktigt steg ? det är jättebra att du ska in på avgiftning, din vän vill dig väl som också inser det, det är en riktig vän, tyvärr tycker vi alkoholister ofta synd om oss själva. Men en riktig kompis vill inte se sin vän dricka för mycket, så denne är en fin vän som också hoppas du kommer in! Det gör jag också, för din hälsas skull ???


skrev snusen i Orkar inte mer

Idag har jag faktiskt druckit extremt lite, men låta bli helt går inte får ångest delux men bättre dricka lite än en hel bib som de vart de senaste. Inser att under hela juli månad har jag haft ca 5-6 nyktra dagar ? Hoppas verkligen jag kommer in på avgiftningen de kommer bli jobbigt men jag behöver den hjälpen förstår jag 5-7 dagar fri från alkoholen så kommer jag ha bättre förutsättning fortsätta va nykter och de är bara 2 veckor kvar till min behandling kan påbörjas. En vecka om man ser från avgiftningen avslut. De borde jag klara, måste klara det. För är så trött på drickandet och dess konsekvenser, jag orkar inte mer. Vet avgiftningen kommer bli tuff. De tuffaste är att de känns som folk vill bli av med mig, min vän tycker de är jättebra jag ska in på avgiftning samma med soc men jag vänder på de och känner att de vill ha in mig på avgiftning för slippa mig vet de inte är så men de känns så. Men har bestämt mig för att oavsett hur de känns så får jag lägga min tillit till de vet vad som är bäst för mig just nu förståndsmässigt vet jag att de vill mitt bästa och hjälpa mig men känslorna säger annat.


skrev AmandaL i Tillbaka igen

Jasmine. Heja dig, det är bra att ta första steget, nu håller vi i det tycker jag, kämpar mot en nykter tillvaro du kan trivas i och vara stolt i, det kommer fortare än du kan ana när man säger nej till det farliga giftet, snabbt kommer glädjen och stoltheten tillbaka så håll ut, stanna i nykterheten ???


skrev AmandaL i Nu eller aldrig

Svenne, jag var exakt där du är idag för 52 dagar sedan. Jag låg i soffan, hatade mig själv för gårdagens bravader, jag skämdes över mig själv och trodde aldrig att jag skulle komma hit. Men jag lyckades hitta hit till alkoholhjälpen och jag har funnit jätte mycket stöd och jädrar anamma i att finnas här. Jag tänkte varje dag att jag ville skriva att jag hade klarat ännu en nykter dag, ville bara vara duktig inför mina nya kompisar här. Och det hjälpte. I 52 dagar har jag fått söka hjälpen här. När jag har haft svackor har jag skrivit här först eller tänkt ”vill jag skriva att jag fixade det eller att jag inte fixade det ikväll” det har varit en extra morot för mig. Vi tar en dag i taget, nu kör vi nyktert idag och så kommer din skam, ångest och oro över alkoholen att släppa i takt med varje dag nykter. Skriv och känn dig stolt över att du har fattat ett viktigt beslut för dig själv, hejdå alkoholen som föräldrar dig och gör dig ledsen och nedstämd. Hej lyckliga, stolta och nyktra livet ?


skrev snusen i Arg på mig själv

Kan ibland dricka normalt ibland inte. Har dock tack och lov inga barn el partner som drabbas av mitt drickande. Tror vi alla skäms över vårt drickande och vad vi gör när vi är fulla el missar göra pga fyllan. Vissa dagar är självföraktet totalt. Men försöker inte tänka dåliga tankar om mig själv men inte så lätt när man är mitt i det. Och nej du måste inte förklara varför du inte dricker, men vet av egen erfarenhet att folk alltid ska trugga och tjata på en. De borde räcka man säger nej och tar en cola el vad man nu gillar. Men är så inrutat i oss att alla ska dricka inte gå utanför den normen och avvika, då är de något som är fel. Är själv tyvärr sådan som ifrågasätter och med min erfarenhet borde jag ha bättre vett.


skrev Svenne i Nu eller aldrig

Förstår att jag måste hitta något nytt
Har läst här inne ett tag och kan finna inspiration även om kraften och orken inte finns just idag. Denna dagen vill jag bara ska vara till ända.
Tack för dina råd/tips. Ska läsa om programmet nu ?


skrev Svenne i Nu eller aldrig

Förstår att jag måste hitta något nytt
Har läst här inne ett tag och kan finna inspiration även om kraften och orken inte finns just idag. Denna dagen vill jag bara ska vara till ända.
Tack för dina råd/tips. Ska läsa om programmet nu ?


skrev Se klart i Nu eller aldrig

Om du känner igen, och testat många gånger är det liksom dags att testa något nytt.
Förslag: läs så mycket du orkar här.
Ta en dag i taget (eller en timme i taget funkar också)
Hitta kraften i dig själv och viljan att leva ett bra liv.
Fokus på fördelar.
Stanna inte vid eventuella ”nackdelar”
Testa programmet här på AH och kontakta en av handläggarna, ta hjälp.
Här på forumet finns mycket stöd, oändlig generositet och vilja att dela med sig. Här finns dock inte viljan och kraften för den måste hittas i sig själv.
Ångesten över gårdagen är snart borta om du håller dig nykter.
Välkommen förresten! ?


skrev Svenne i Nu eller aldrig

Tack och grattis dina 52 dagar.
Själv ligger jag i soffan och mår fruktansvärt dåligt idag. Blev alldeles för mycket alkohol igår och jag gjorde bort mig inför nära vänner. Känner mig så skamsen och önskar att jag kunde få det ogjort, men det går ju tyvärr inte.
Just nu känner jag bara att jag aldrig mer vill dricka. Har dock haft denna känslan så många gånger och tyvärr så funkar det bara några dagar sedan sänks garden och jag är tillbaka igen.
Vet inte vad jag ska ta mig till för att bryta detta mönster.


skrev Jasmine i Tillbaka igen

Det betyder som sagt mycket att man har "sällskap" här på forumet när det inte finns någon att prata med irl. Jag ser att du är omtänksam med så många här- det är fint! Jag startar om idag... skriver här och letar inspiration och du är en bra källa!

Kram till dig och grattis till alla dina nyktra dagar!!!


skrev Jasmine i Tillbaka igen

Du sprider glädje och energi som vanligt- tack!!! ;). Hoppas allt är bra med dig! Läste i din tråd att du föll tillbaka, men hoppas att det bara var för en dag. Vi är ju starka!!!!!! :):)

Kram!!!


skrev Jasmine i Tillbaka igen

.. helt rätt! Jag borde "sjukskriva" mig från allt... Mina barn är vana vid att jag alltid finns för dem och att jag alltid är pigg och fixar (utom när jag somnar i soffan på kvällen av för många glas vin). Men, nu tror jag att det bara får vara... att jag ska ta det lugnt och läka. Det jobbiga med det är ju att barn idag aldrig har tråkigt eftersom det finns en hel värld i telefonen... och där fastnar de timme ut och timme in... medan mamman får dåligt samvete (som kan dövas med a).

Så tacksam för dina kommentarer i min tråd- det betyder så mycket meed någon som förstår. Det är också inspirerande att läsa din tråd!

Kram till dig och hoppas du får en fin dag!


skrev Jasmine i Tillbaka igen

Tack för support- det betyder mer än du tror :). Ibland känner man ju sig så ensam trots atat jag har barn, vänner, syskon... men, jag har ju ingen att prata med om den här kampen som pågår. Då är det så fint med någon som förstår... hittar också inspiration i din tråd!


skrev Jasmine i Tillbaka igen

... där står jag och trampar. Ont konstant, trött av barnfix, ledsen av att inte lyckas med mina föresatser, ledsen för att inget är som man tror i nätdejtingvärlden. Dövar allt med alkohol, in i dimman varje kväll (jag dricker aldrig dagtid). Nu är det dags för förändring! (Även om jag i ärlighetens namn har svårt att hitta motivationen... Varför liksom? Kommer jag orka att möte mina demoner? Och vad ska jag göra som känns roligt/avkopplande?).

Suck, jag blir så trött på mig själv... Tänk om jag fick vara någon annan en dag? ;)

Kram till er alla där ute!