skrev Se klart i Knyttets sång
Med egna klädval som blir som de blir. Låter som min sommar-garderob ?
Ja, det är en oväntad konsekvens detta att hantera kontrollen.
Så paradoxalt att tänka på att dricka utan kontroll när ingen ser, och samtidigt hålla på att vika linneservetter.. kan nästan skratt åt mig själv.
Jag övar vidare idag då mitt jobb inte lugnat sig inför ledighet utan tvärtom. Men jag tar det med visst jämnmod.
Nu kör jag två timmar till!
skrev Se klart i Förändringsdags
.. mig i så många böcker och poddar, däremot är jag säker på att jag skulle hamna där, och att det enda sättet att undvika det var att sluta. Här känner jag igen mig hos många, och även om vi kan ha olika dryckers-vanor så har det för mig handlat om att hantera nästan alla sorts känslor med alkohol. Det är vi liksom många som gör. Och så småningom glida över mina egna gränser. Vilket jag också gjorde det sista året. Men att känna igen sig är viktigt så jag hoppas du hittar personer som du känner gemenskap med.
skrev EttNyttLiv i Dag tre
Hur går det för dig AmandaL? Mår du ok?
?
skrev Jullan65 i Peth 0.53
Har beroendet satt in (mentalt eller fysiskt) är det i min mening stört omöjligt att dricka kontrollerat, tyvärr. Men som sagt, prova en nykter period för att få distans och se på problemet mer klart. Lycka till Jullan
skrev Allterbra i Testar igen
Bra system andra halvlek, får hitta på nåt liknande. Jag drack senast på en lördag och slutade dagen efter på söndagen.
Ganska bra dag att räkna veckor på, på söndag blir det 8 veckor. ???
skrev Jullan65 i Hjälp..... Är fast
Sök hjälp, det tror jag du behöver. Härinne kan du få stöttning o läsa hur andra gjort. Blir svårt att vara nykter utan hjälp om ni är så två som dricker. Kram
skrev Catlady i Förändringsdags
Försöker läsa på och sådär. Lyssnat lite på Alkispodden men var inte riktigt min grej.
Testar ljudboken ”jag som var då rolig att dricka vin med”. Känner inte igen mig. Eller på vissa pyttesmå saker men inte det stora hela.
Min hjärna viskar lite försiktigt att jag trots allt kanske inte har ett så stort problem. Att jag kanske överdriver. Jag vet inte. Vet inte om jag är alkoholist. Var går gränsen liksom? Men jag har ett riskbeteende. Det går inte att förneka. Så jag stannar upp igen och tänker att jag ska ändå inte dricka något idag. Finns ingen anledning. Jag är inte ledig och det är mitt i veckan. Fyller på min todolista. Det ska kånkas ved, skolas om tomater och grävas rabatt. Men det är för varmt för det. Så jag fortsätter lyssna på ljudbok. Vill kunna känna igen mig i nåt. Så jag kan slippa höra delen av hjärnan som tycker att jag överdriver. Låter kanske konstigt..
skrev Se klart i Ta tillbaka kontrollen över mitt liv.
Jag brukar tänka att ”hela helgen” är för långt löfte. Hela semestern är en evighet. Ta så långa eller korta stunder som du mäktar med, dela upp i små delar. Så gör jag fortfarande när framtiden känns för lång- nykter. Dock ett problem som verkligen blir mindre med tiden.
Jag satte mitt första mål till tre månader. Jag skulle få börja dricka till påsk. Såg framför mig champagne, gott vin och öl till sillunchen.
När påsken kom kände jag mer avsmak för alkohol, hade iofs då redan bestämt mig för att fortsätta vara nykter. Så allt går, jag lovar.
Bra kämpat!
skrev Se klart i Hjälp..... Är fast
Hej
Ni är två föräldrar som dricker för mycket, det är tufft. Jag tycker du ska söka hjälp, för sådan finns!
Ta kontakt med vårdcentral eller börja med att kontakta någon av kontaktpersonerna här.
Sedan kan du läsa och skriva massor här, en väldigt bra metod att hålla sig från att dricka men inte säkert att det hjälper hela vägen.
Önskar dig kraft för detta livsviktiga projekt!
skrev Dendartjejen i Hjälp..... Är fast
Du har tagit ett bra beslut genom att skriva här och att du är beredd att söka hjälp. Här kommer du finna stöttning och råd från fina personer i liknande situationer.
Jag tycker absolut att du ska kontakta någon för att få hjälp, har dock inte behövt göra det själv så osäker på vart du bör vända dig. Någon annan vänlig själ på detta forum som har tips?
Som sagt, välkommen och här är du aldrig ensam ?
skrev Ångestmoln i Långsiktig förändring
Tack så jättemycket för era svar! Det värmer verkligen!
Ja vilsenhet stämmer verkligen på pricken in på mig... känner en inre tomhet ganska ofta, anpassar mig efter andra och känner ibland att jag saknar en egen identitet eller vilja. Samtidigt kan jag vara väldigt envis och tjurskallig på något underligt vis...
Jag hoppas att allt är annorlunda den här gången, det måste det vara, går inte annars. Känner skillnad på så vis att jag försöker vara medveten om att det inte alltid kommer att kännas bra att vara nykter och att det är okej att känna så så länge jag inte dricker. Det är så lätt att gå all in och intala sig själv att man minsann aldrig kommer dricka och att man är sååå osugen på alkohol, sen blir det platt fall ? Jag har någon sjuk bild av hur underbart det är med alkohol som inte ens stämmer om det till och med skulle vara så att jag lyckas vara måttlig. Så speciellt är det inte att dricka egentligen. Samtidigt saknar jag det...
skrev Kämparglöden i Hjälp..... Är fast
Det är bara att erkänna ...dricker varje dag nu ..försöker hålla upp Måndagar för att det skall bli en
bra start på veckan .. men det håller inte allltid-och så är Cirkusen igång ..Tyvärr är vi två hemma som gör samma
sak och yngsta dottern börjar reagera på att Mamma är onykter typ varje dag .. Vet inte vad jag skall göra-
Vill så gärna få någon form av Medicin utskriven , men rädd för att ringa , rädd för biverkningar ... : ( .. Känns lite hopplöst , Men vill så gärna kunna dra ner o leva normalt ...
skrev Kennie i Långsiktig förändring
Jag var kanske lite som du, drack 2-3 gånger i veckan, vissa veckor inget alls, men ofta mycket mer än jag ville när jag väl drack. Nu har jag inte druckit sen början på april. Upplever som du att jag har mindre ångest och mer energi. Känner också en skön glädje, speciellt på helgmorgnar och kvällar, brukar gå ut en liten stund och bara njuta av naturen (det låter lite klyschigt, jag vet, men sant) som jag inte skulle lagt märke till om jag varit full eller bakis. Jag försöker tänka att den där guldkanten man kunde uppleva intensivt med ett glas vin istället sprids ut till ett mjukt guldskimmer som kommer av att leva nyktert och hälsosamt, av att vara närvarande och snäll mot sig själv. Jag tror att det är bra att inte planera för långt framåt. Det blir lättare att se en fortsättning på nykterheten när man varit nykter ett tag. Sen tycker jag att du ska vara stolt över dig själv att du kämpar vidare trots återfall ibland, jag tycker det är ett tecken på kampvilja och envishet. Det är nog som du skriver att det är alkoholhjärnan som vill tycka synd om sig själv och få en anledning att dricka, att man lite gottar dig i hur misslyckad man är.. Men det känns som att du ser igenom det. Det är något i det du skriver som jag relaterar till, lite vilsenhet, liksom nu är jag nykter, vad gör jag nu då? Har inte svaret, har bara tre månaders nykterherhet i ryggen, men att inte behöva uppleva bakisångest, att inse att jag styr över det, är en sån befrielse och en stor motivation. Plus att se till att ha goda, välkylda alkoholfria alternativ till hands när det ska skålas. Ta hand om dig och låt tiden gå, allt blir bättre!
skrev miss lyckad i Långsiktig förändring
Vi är många som läser på Forumet..Det kanske inte alltid märks. Ta en stund i taget när det känns för tråkigt eller jobbigt..Kommer ihåg mina dagar i början..Hur ska man klara lång tid, när jag tittade på klockan och tiden kröp fram..(var säker på att klockan stannat?.) .Men började göra saker som jag tyckte om..Försökte tänka på vad jag uppskattade i livet, utan alkohol..Då började det lätta..Jag tror att du vill vara nykter, men din beroendehjärna inte vill det..Därför denna klyvenhet..Kämpa på..?Den första tiden brukar vara tyngst..Varm styrkekram..?
skrev Torn i Långsiktig förändring
Skrattade till när jag läste det där om att den nyktra framtiden skulle bli grå och trist. Exakt så kände jag vid den tidpunkten du är vid nu. Och kände så ett tag till, en månad eller två. Men den känslan försvann mer och mer ju längre tiden gick, och vände åt andra hållet i stället. Nu är det precis tvärtom. Jag mår hur bra som helst, och jag ser enbart positivt på framtiden. Absolut inte trist och grått. Du kommer komma dit också, men en väldigt viktig sak. Du måste ha tålamod. En dag i taget nu, dagar, blir till veckor och månader.
Snart 6 månader nykter för mig nu, jag och Se klart startade vår nyktra resa på samma dag.?
Kämpa på! Det är SÅ mycket värt det.
skrev Dendartjejen i Ta tillbaka kontrollen över mitt liv.
Riktigt bra jobbat! Fortsätt på samma sätt med ett steg i taget så kommer detta att gå jättebra ?
Jag förstår att du känner oro inför semestern. Vad är det som du känner dig mest orolig för? Försök att tänka på alla fördelar med att inte dricka och försök att hitta andra roliga alternativ till att alkoholen. Lättare sagt än gjort det förstår jag men håll fokus så kommer detta gå ?
skrev Ångestmoln i Peth 0.53
Min erfarenhet är att det långsiktigt är jättesvårt att dricka kontrollerat, det fungerar bra ett tag men sedan är det som om ens hjärna blir manipulerad och man dricker mer och oftare. Till slut händer något som gör att allt blir helt åt helvete och man undrar vad fasen som hände! Inte kul alls. Men det är ju olika för alla, en del klarar ju att dricka måttligt och kontrollerat efter en tids nykterhet. Du kanske skulle vara nykter i 3-6 månader och sedan försöka börja dricka måttligt igen?
skrev Se klart i Långsiktig förändring
Och hejar på! Mer lyster på in och utsidan håller jag verkligen med om.
Jag ”firar” 6 månader om ett par veckor ock lystringare blir det! Framtiden är ljus med andra ord. ?
skrev Ångestmoln i Långsiktig förändring
Skriver idag igen, vet inte om någon orkar läsa men ändå. Hade varit trevligt med lite mer kommentarer...men men... fungerar bra hittills att inte dricka men har inte utsatta för några direkt riskfyllda situationer heller. Har inte druckit dagligen innan utan Max 3 ggr per vecka så jag kanske inte ska klappa mig själv på axeln allt för mycket än. Positivt hittills är att jag redan känner mig mindre ångestfylld och trött. Ser även piggare och fräschare ut. Alkohol gör mig helt ”utan lyster” liksom, både fysiskt och psykiskt. Man ser helt matt och grå ut.
skrev Ångestmoln i 29 år, tror det är för sent
Håller tummarna för dig! Jazzen symtomen är ju vanliga när man har druckit regelbundet, men om De försvinner efter några dagars nykterhet lär det ju inte bero på alkoholhepatit, då lär det ju sitta i flera veckor trots nykterhet. Att känna sig öm i levern är ju inte heller så konstigt om man druckit mycket dagligen. Levern ska ju vara ett väldigt tåligt organ som återhämtar sig. Jag har läst att levern Oftast återhämtar sig helt efter 3 månader utan alkohol. Försök äta nyttig mat (utan att överdriva hur nyttigt det ska vara) och vitaminer så ska du se att det blir bra. Jag är själv orolig för min lever men har inte fått sådana symtom som du men en lätt ömhet över levern efter sista tidens drickande (ca 1,5 flaska vin 2 ggr på vecka i en månads tid). Hoppas att kunna sluta dricka helt och att min kropp ska återhämta sig från eventuella skador.
skrev Andrahalvlek i Knyttets sång
Det är så spännande att läsa om hur din nykterhetsresa också innebär att du får träna på att släppa ditt kontrollbehov.
Jag tror att det väcker enorm igenkänning hos många - och du gör riktigt bra framsteg på det området ?
Själv gjorde jag just den resan i samband med mina utmattningsdepressioner. Det var nödvändigt för att överleva.
Jag har ett tänk jag tar till när det skaver lite: ”Vad spelar det för roll?” Kan jag svara ”ingen roll alls” så släpper jag det helt direkt.
Som med min yngsta dotter. Det är väldigt mycket hon inte får bestämma i sitt liv av naturliga skäl. Men jag låter henne bestämma hur hon ska klä sig, inom rimliga ramar beroende på väder förstås.
Vi kallar henne ”Queen of missmatch”, så du förstår nog hur resultatet blir många gånger. Men hon är supernöjd - och det är huvudsaken. Inget annat spelar någon roll.
Äldsta dottern ryser av obehag ibland när hon ser lillasysters klädkombinationer, men hon börjar samtidigt förstå tänket.
När äldsta dottern numer coachar sin lillasyster i att laga mat eller baka så är hon inte längre lika ”korrigerande”. Det får bli lite som det blir - och det är bra ?
Kram ?
skrev Vjlo i Behöver all hjälp jag kan få
> Precis så är det med vanan att dricka alkohol på olika sorters känslor också. Vi är så vana att dricka alkohol när vi är stressade, trötta, arga, ledsna - och när vi mår bra, vill belöna oss eller fira.
det känner jag ju igen. Även liknande argument jag har för andra missbruk, t.ex. snus.. Men A är den fiende som vi stretar emot här...
Njut av din spontana semesterdag! :)
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
Sen 1,5 vecka tillbaka kör jag yngsta dottern till ett annat ställe på morgonen. Hon har inte morgonfritids längre utan ska köras direkt till sin dagliga verksamhet.
Just nu är jag väldigt sliten och trött. Upploppet inför semestern och varje dag känns som en arbetsseger. Då är det helt naturligt att man kopplar på autopiloten. Jag gör saker utan att tänka efter.
Varje morgon har jag kört åt fel håll, per automatik. Min trötta hjärna lotsar mig till det gamla stället. Varje morgon skriker dottern ”Nej, fel håll!” Och jag landar brutalt i verkligheten igen.
I morse körde jag åt rätt håll. Inte per automatik, men ändå åt rätt håll eftersom jag verkligen tänkte på att jag skulle köra åt rätt håll. Inom några veckor vet jag att den nya morgonresrutten blir det nya ”normala”, den rutten som jag kör per automatik.
Precis så är det med vanan att dricka alkohol på olika sorters känslor också. Vi är så vana att dricka alkohol när vi är stressade, trötta, arga, ledsna - och när vi mår bra, vill belöna oss eller fira.
I alla dessa situationer finns risken att vi ”kör fel” och då måste vi ha en inre dotter som skriker ”Nej, fel håll!” Så vi får möjlighet att köra rätt. Först med hjälp av medvetna tankar och handlingar, för att sedan köra rätt med automatik.
Tack för alla fina hälsningar ❤️ Jag ska verkligen njuta av min spontana semesterdag. Nu är yngsta dottern lämnad på ”sitt jobb”, så nu ska jag sova några timmar till innan det blir strandhäng med äldsta dottern ?
Kram ?
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
I början på den nyktra resan är varje dag en seger och värd att fira för att boosta självkänslan!
Efter 30-40 dagar började jag räkna och fira veckor och jämna tiotal dagar. Efter 100 dagar övergick jag till att fira nyktra månader och jämnt hundratal dagar.
Jag har en väggkalender i köket och inför varje ny månad skriver jag på den antal dagar på lördagar och antal veckor på söndagar, och jag ritar en stjärna runt datumet då jag firar jämn månad.
För juli står det redan:
Lör 4/7: 147 dagar
Sön 5/7: 21 veckor
Tor 9/7: 5 mån ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
Lör 11/7: 154 dagar
Sön 12/7: 22 veckor
Och så vidare.
Jag började med detta inför den tredje nyktra månaden maj. Det kändes nästan lite skrockfullt olämpligt först att liksom ”ta ut vinsten i förskott”.
Men sen tänkte jag om. Nu känns det snarare helt rätt - jag är ju hundra procent bestämd i mitt beslut att vara fortsatt nykter. Jag tar en dag i taget, men jag siktar en månad framåt hela tiden.
En månad anser jag vara ”inom överskådlig tid” och det är det jag har lovat mig själv. Jag är nykter idag och inom överskådlig tid.
Kram ?
....det är ju mkt komik i det där.
Dricka i smyg och gömma glas och vara verkligt noga med estetiska.
Jag har hela livet egentligen brottats med mitt hem....haft svårt att stå ut med damm och förfall samtidigt som jag inte gillar räta rader och inte är ett dugg naturligt ordningssam - tvärtom.
Stökar till på nolltid och ägnar sedan väldigt mkt tid åt att städa upp. Min särbo är fascinerad av detta - min kaotiska/ordningssamma kamp.
Själv håller han en jämn nivå...ungefär lika halvrent och undanplockat jämt.
Alkoholhumor kan vara så tröttsamt men jag tycker att vi som själva är alkisar ( ja - jag kallar mig det med stor respekt för att vi väljer olika) får lov att skämta ....med lite värme och självironi.
Det är ngt mkt komiskt i att göra samma sak om och om igen fast det inte leder framåt.
Och att skratta åt det betyder ju inte att man blundar för allvaret.