Senaste kommentarerna i forumet

Åh, så glädjefylld läsning! Heja dig!
Jag kämpar på med mitt eget "beroende". Idag hittade jag äntligen en bok som jag fått rekommenderad. "Kvinnor som älskar för mycket" av Robin Norwood. Fanns i bibliotekets magasin... Sen lånade jag även "Mera självkänsla" av Mia Törnblom. I helgen ska jag läsa och lära mig spela golf :-). Gäller att hålla sig sysselsatt.
Trevlig helg!

Du måste göra på ditt sätt, du måste vilja göra en förändring. En har du redan gjort genom att börja skriva här. Ingen dömer dig. Alla har sin resa. ? Jag ger dig inte klartecken att dricka genom att skriva såhär utan medkänsla. Kram

Tog med vovven upp till min skog. Men den fanns inte kvar. Lite ledsamt. Skördare hade lämnat stora fula märken efter sig. Det har ju regnat här hela veckan så gissa om voffsan blev lerig :) Trevlig fredag ☺

.

Efter en dag i 190 är det helg och tänkte på det idag när jag körde hem att kopplingen med vin och helg har nästan försvunnit.
Känner nu en viss frihet i detta även om tanken kan sväva förbi en kort stund.
Denna veckan händer det saker, snart fyra månader och skulle så gärna skicka den känslan till er som tvivlar.
Och tack Sysifos för dina ord.
Önskar er alla en bra fredag med kloka val för er själva

Hej! Vad fint ni stöttar varandra. Vill bara flika in att det är viktigt att påminna sig om att det inte finns några tydliga rätt/fel gällande hur man bestämmer sig för att dricka när man vill nå en förändring, det som passar en person är nödvändigtvis inte rätt för en annan. Bäst är ofta att prova sig fram med ett utforskande förhållningssätt och genom det till slut kunna landa i funktionella strategier och "lagom mängd".

Fredagshälsningar,
Miriam

Tack så mycket Jas, jag vet att du har rätt. Är så skönt att man inte är ensam, och att det finns folk som förstår ?

Hej jas75 och ni andra. Det går inte bra för mig. Jag är inne och läser mycket på Forumet och kan se mönster jag känner igen i andras berättelser om sin kamp mot A. Jag tog bilen till stan och träffade min vän. Det var fantastiskt sommarväder den dagen och vi satt på en uteservering. Hon tog en mellanöl och då tog jag det med, efter att ha sagt jag har ju bilen, men hon sade ja, men vi kommer ju inte åka hem nu. Det är ingen fara. Och då tog jag förstås tillfället. Men efter det drack jag inget annat än vatten och kaffe under vår trevliga kväll. Däremot hällde jag direkt upp vin när jag kom hem och på den vägen är det. Jag har huvudvärk idag och är dålig i magen. Jag tror att jag dricker mellan 1 till 1,5 flaska vin per kväll. Sjukt mycket. Jag brukar inte ställa till så mycket men däremot kommer jag inte ihåg vad jag sett på tv eller läst eller allt jag sagt morgonen efter. Mitt sug börjar på eftermiddagen, längtar efter att vi ska börja laga middag så jag kan ta "ett" glas vin under tiden. Om jag inte dricker blir jag rastlös och otålig. Men jag ska skriva här oavsett om jag lyckas avstå eller inte. Tror när jag läst andras trådar att det ger kraft på sikt. Det finns mycket skam och skuld i detta med att vara missbrukare. Jag mår dåligt när jag tänker på att "alla" i omgivningen säkert har sett det de senaste åren utan att jag insett det. Men sedan tänker jag att jag kan inte förändra det som hänt, bara försöka att inte upprepa det. Jag vill inte sluta riktigt ännu fast jag förstår inte varför jag inte vill det. Allting pekar ju på att jag behöver det. Det är inte sunt att dricka så mycket vin dagligen. Jag kommer bli sjuk. Jag har ofta magont och blir svettig jättesnabbt numera av sådant som jag med lätthet gjorde förr som att städa hemma. På nätterna kan jag vakna genomsvettig, vilket i och för sig också kan ha med hormoner att göra, mina naglar är väldigt sköra. Jag krisade i och med min skilsmässa och då tog mitt drickande fart på allvar. Det fanns ingen där som kunder säga nej, lägg av. Mitt ex tyckte att jag drack för mycket och försökte få mig att dra ned men det triggade bara mig. Vi hade ett dåligt förhållande i flera år och drickandet blev mitt sätt att hantera min outtryckta ilska och besvikelse. Inget bra sätt förstås. För när jag drack kunde jag med tiden uttrycka mina känslor. Han tyckte det var jobbigt och menade att hela problemet med vårt äktenskap var att jag blev arg på honom när jag drack. Om jag inte drack skulle jag inte vara arg...men så enkelt var det inte.Att han försökte få mig att inte dricka triggade mig ännu mer. Jag hade levt nedtryckt av honom i många år men vad jag önskar att jag inte låtit vinet fått mig att visa känslor utan att jag hade kunnat hantera det på ett vuxet sätt. Jag är säker på att vi hade skilt oss ändå men då skulle jag inte behöva känna mig så underlägsen fortfarande gentemot honom. På ett barnsligt plan tycker jag att det är orättvist. Han var minsann dum mot mig men nu berättar han för alla vänner att skälet till skilsmässan var mitt fel, att jag drack för mycket vin. Det är inte skälet till att vi skildes men det ställer honom i ett bättre ljus och jag får skulden. Jag ville skilja mig och initierade skilsmässan eftersom jag inte älskade honom och var olycklig. Men jag hoppas att jag kommit över vår skilsmässa och sorgen i att familjen upplöstes. För även om jag vill skilja mig från mannen ville jag ju inte bli ensam och det blev jag. Mina stora barn bor inte hemma och min yngste åkte kort efter att vi flyttat in i mitt nya hus iväg på utlandsstudier. Mitt ex träffade direkt en ny kvinna och jag blev galen av sorg. Jag ville inte ha honom men jag kände det som om jag inte hade betytt någonting alls eftersom han så snabbt kunde ersätta mig. Det blev ett svårt år där jag drack varje kväll, uppförde mig knäppt, skrev elaka sms till honom och betedde mig som en fjortonåring. Samtidigt jobbade jag hårt, renoverade det nya huset jag flyttat till efter skilsmässan som låg i ett nytt och okänt område, gick med i en nätdejtingsite, blev besatt av en ungdomsvän som varit kär i mig för länge sedan. Det var många tokigheter. Jag började gå terapi vilket vara bra men en vacker dag kraschade jag på jobbet. Var utom mig av sorg, bara grät och grät. Fick diagnosen utmattningsdepression och det var bra för mig att bli sjukskriven. Jag vilade, gjorde yoga, drack inte alls vin och började återhämta mig. Träffade en ny man, vi blev mycket kära och han är en helt annan typ än mitt ex, mycket mjukare och vi delar på alla sysslor på ett jämställt sätt , vi köpte hus en bit från stan ihop kort efter att min pappa dött och då blev det problem med mina barn, framför allt min vuxna dotter som ville hindra mig från att köpa huset. Av oro för mig, att det gick för fort och att jag skulle klappa ihop igen men hon uttryckte sig inte så. Min yngste, då 18 år, ville inte flytta med utan valde att bo hos sin pappa i stan. Det smärtade oerhört att barnen tog avstånd från mig. Jag är väldigt fäst vid mina barn och det var hemskt att vara utan dem. Men de hade i färskt minne tiden innan jag gick in i väggen då jag hade sagt elaka saker till dem om deras pappa och även till dem. SKAM!
Nu har vi försonats och jag har lärt mig mycket under de år jag gått i terapi, men alkoholen tog jag tillbaka i samband med att barnen tog avstånd från mig för ett år sedan drygt. Först var det någon gång ute med vänner, på en middag, en fest men på semestern blev det varje dag och så har jag fortsatt. Det finns alltid något att skylla på. Först var det sorgen över barnens avståndstagande och nu sorgen över att jag sålt mitt företag fast jag ville det och det var en bra lösning för medarbetarna och mig själv. Mitt företag var en ytterligare familj för mig. Jag var nära mina medarbetare och en bra och omtyckt chef tills jag började må dåligt och sista åren var de nog rätt trötta på att jag var så frånvarande mentalt och uppe i mina egna problem. Men vem är jag om jag inte är mamma/vd/dotter vem är jag då? Vad ska jag göra med resten av mitt liv? Jag klarar mig ekonomiskt över sommaren men sedan måste jag förstås komma igång med att jobba. Men jag är så trött och känner inte den där inre glöden jag hade när jag startade mitt företag och under många år när jag drev det. Alkoholen gör inte saken bättre förstås. Jag hoppas komma till en punkt där jag känner att det får vara nog. Nu lägger jag av, men jag är inte där riktigt än. Jag hoppas att mitt läsande och skrivande i Forumet ska hjälpa mig att komma till "the point of no return" och under tiden ber jag er som läser min tråd om tålamod och pepp.

På tv4 fakta. Är ett väldigt intressant program. Det jag såg idag handlade om en ung tjej. När hon åkte till behandlingshemmet var hon riktigt illa däran. Skakade så hon knappt kunde gå personalen fick lov att stötta henne. Tre månader senare, kände knappt igen henne, vilken förvandling! De har kommit långt i USA iaf inom alkoholbehandling. Verkar inte vara lika skamligt att ha alkoholproblem där som det är här. Bara en reflektion. Nu ska jag ut i skogen!

Måste man må dåligt (utan a)& stå ut med det, det är inte farligt men fruktansvärt jobbigt, innan man kan må bättre. Det gör en starkare, visar att visst det var skitjobbigt men jag klarade det! Lycka till med dina nya val :)

Hej,
Jag har läst igenom hela din tråd och beundrar dig för att du inte ger upp. För varje gång blir du klokare och jag hoppas att du får kraft och glädje på din hälsovecka. Jag har hållit upp flera gånger men trillat dit igen, ofta eter 3-4 månader när jag tyckt att jag varit duktig och börjar hitta skäl tillv arför jag kan "unna" mig ett glas vin och övertygar mig om att jag kan dricka måttligt.. Men det kan jag inte. Efter några månader är jag tillbaka på ruta ett och dricker vin varje kväll. Jag dricker inte som du som verkar ha perioder av intensivt drickande utan det har smugit sig på genom åren och idag tål jag mycket mer än förr. Jag tror att jag dricker 1 till 1,5 flaska vin per kväll. Hemskt. Jag tänkte på det du skrev tidigare om hur lite normala människor dricker. Det är något jag är fascinerad och avundsjuk på. Varför kan jag inte vara sådan? Jag är inne och läser på Forumet då och då och hade bestämt mig för att sluta dricka i måndags. Men det har jag inte hållit. Istället har jag druckit vin varenda kväll. Tror inte jag haft en nykter dag sedan i augusti förra året. Ska försöka gå in och skriva här varje dag för det blir tydligt för mig hur galet det är och din berättelse ger mig mod att gå in och skriva fast jag misslyckas gång på gång och skäms. Mönstren blir tydligare när man uttrycker vad som sker och hur man mår. Till sist kan det ge kraften att hålla emot hjärnans starka belöningssystem som bara vill ha A. Tack för att du skriver och jag önskar dig allt gott.

Senaste tiden har jag mått väldigt dåligt, en del dagar önskar man bara att man inte fanns. Då blir det A för att slippa känna. Hur som helst så är jag nu på dag två, ännu en gång, men nu tror jag att jag kommer må bättre. En ny del av mitt liv startar på måndag så i samband med det ska de bli ordning och jag ska må bra! En alkoholfri helg väntar här, har mycket inplanerat så det kommer gå bra. Skönt att ha någonstans där man bara kan få skriva av sig. Ta hand om er och fortsätt kämpa!

?

Hur går det för dig? Pratade du med sambon? Du behöver inte svara om du inte vill. Nu ska jag gå ut i skogen med lånad hund =) Äntligen lite bra väder, har regnat hela veckan! Kramar om ?

Gulligaste du ? Ha en skön helg du med ☺

Bra att du lyssnar på dina egna behov och tar hand om dig själv. Känner igen mig i detta med exet. Tror jag äntligen blivit fri från att ta illa vid mig av hans sätt mot mig, som du skriver du delar inte ditt liv med honom längre och samma gäller mig. Ha en avkopplande och skön helg!

Tack för de orden! Jag blir så glad!
Har läst i din tråd och det kommer ordna upp sig för dig för att du väljer det son nu är bra för dig!
Kram

Det har inte med dålig karaktär att göra! Det är ett missbruk och ligger djupare än bara "jag borde inte"

Kram

Men att dra öron åt mej det har jag gjort! Jag får stöd, hjälp både hemma o hos proffs men att dra öron åt sig och bli nykter för alltid är för mej inte samma sak.

Det jag menar också är att om man alltid blir för full och gör bort sig som du skriver hade jag rätt snabbt nått min personliga botten men så är inte fallet för mig.
Igår drack jag 4 glas (tänkte 2) men det var mysigt att sitta lite "go" i solen.... Alltså inget fuldrickande och därför är det så svårt att bli nykterist när man tycker det är trevligt och gott.
Träningstanten du får det att låta så enkelt.... Så är det inte för mej tyvärr! Jag brottas mellan den härliga känslan av att ta ett par glas till dåligt samvete. Inget är svart eller vitt utan jag personligen ligger o pendlar i min egna personliga gråskala. Iblan väldigt ljusgrått och ibland närmare svart tyvärr....

Lycka till o kämpa! Trevlig helg!

Två glas Vin och en öl under em och kvällen igår. Perfekt och lagom! Njöt av vinet på ett sätt jag inte brukar. God mat till.

Underbart att du mår så bra ☺ Det gör jag med även om det finns omständigheter runt om kring som är jobbiga. Vad skönt att du ser det negativa hos personer som dricker & inte glorifierar drickandet längre. Tror inte du kommer trilla dit ?

Alla barnen pratar & umgås med mig. Men tilliten hos de två äldre har fått sig en ordentlig törn. Exet tänker att jaja du säger så idag men imorgon då? Nu delar jag inte livet med exet. Jag har erbjudit honom att få ta del av mina leverprover som jag kommer ta samt att han kan ringa kärleken om han vill för att kolla läget. Men det var inget han ville. Jag har gjort det jag kan. Jag kan ta mina barns tvivel ilska & misstro. Hans ilska & misstro får han jobba med. Som sagt jag delar inte mitt liv med honom längre. Jag delar det med mina barn & kärleken det är dem som räknas. Har haft en tuff natt med många funderingar angående alla besked från igår. Jag blir hemma idag för vila & återhämtning. Måste lyssna på kroppens signaler. Väl mött denna fredag ?

Det hjälper verkligen, precis som att ta en dag i taget hjälper. Det börjar gå lättare nu. Har lite distans och 33 nyktra dagar att luta mig emot.
Känner mig piggare och mentalt starkare!
Vågar stå på mig!
Dock får jag nu lite ont i magen när andra runt mig dricker. Ser tröttheten i deras ögon, tänker vad djävligt det är för dom om morgonen, dålig tolerans nivå skit!

Konstigt att jag funderar på just det!
Kan nästan inte fatta att jag får må så här bra!
Är livrädd att trilla dit!!!!

Du ska känna förtroende & bli bemött med respekt. Hur ska hen annars kunna hjälpa dig! Du har rätt till att byta. Så ring imorgon. Det kommer fixa sig =)

Nä, menar att du super dåligt och det är jättebra :) Heja