skrev SuzyQ i Jag vill, jag kan, jag måste
vad man känner igen sig överallt nästan...snarlika historier men ändå så olika. Du verkar älska din man ännu och jag hoppas vid gud att han hittar lusten att gå genom livet vid din sida, nykter och kärleksfull.
Jag och min man har också överkonsumerat ofta, framförallt han som alltid blivit fullast av alla och betett sig illa. Vi har rest utomlands till olika städer och partajat som dårar, blivit mycket trevliga diskussioner men också bråk och tråkigheter.Jag har i många år anklagat honom för att vara alkoholist och bönat och bett att dra ner på drickandet, dottern har hört när jag sagt att jag inte vill ha men han krusar och håller på tills jag tar det där jävla glaset. Han har säkert fattat nånstans att han gjort fel och i princip tvingat mig för att själv framstå som normal.
Hur som helst så har hans drickande eskalerat något otroligt sista året och han blir helt utslagen i flera dagar, bara super dygnet runt.
Nu är det dock sista gången, jag funderar att lämna honom utan att han får en chans till men det lär ju inte bli på två röda att sälja en villa och hitta lägenhet så det blir ju ändå som en sista chans för honom. Han ska göra de 12 stegen, gå på AA-möten flera gånger i veckan och han ska börja läsa här inne. Vi får se hur det går med det. Hatar att han ljuger så lättvindigt. Vill känna mig trygg. Vill kunna lita på honom i alla väder. KOmmer det nånsin att bli så?
Önskar dig en fin helg.
Kram
skrev Annasofia i Ångest och självhat
Gitanni.... Vad bra att du hällde ut allt vinet! Jag har också gått på Campral men tyckte inte att det hjälpte tyvärr annars verkar det ju som en supermedicin. Ta 2-3 glas och sen räcker det... Nja tyvärr funkade inte det för mig iaf. Hoppas ni har en fin fredagskväll därute. har precis satt mig i soffan helt slut efter att ha köpt lite nya inredningssaker i hemmet och storstädat. Nu blir det serier och pizza innan jag slocknar. Och inte vin till pizzan utan citrondricka. Kämpa på i fredagsmyset.
Kram
skrev Adde i Jag vill, jag kan, jag måste
aktiv i min alkoholism när båda mina föräldrar dog.
Jag jobbade, bakfull nåt så otroligt, när mamma dog. En död som var efterlängtad pga sjukdom men ändå en död. Jag åkte direkt hem efter jobbet och söp mig till medvetslöshet, där fanns inte en enda tanke på att åka hem till pappa för att stötta honom. Ett val som jag ångrat många, många, gånger.
Jag satt med pappa vid dödsögonblicket och det var tufft för en alkis som inte hade kontakt med sina känslor, jag hade ju inte en susning om hur jag skulle göra. När så en av sjuksyrrorna ställde sig framför mig, tittade mig i ögonen, och frågade : Hur mår DU ? Då gick det inte längre. Jag gjorde precis som en riktig alkis och flydde från det svåra och rusade ut och åkte hem till pappas hus. Varför ? Tja, självklart till hans vin/spritförråd.
Alltid denna flykt, lägg ansvaret på nån annan, håll det borta från mig.
Det tog några år till innan jag valde nykterheten och jag kunde inte hantera sorgen på annat sätt än att supa bort den. Hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag bett om hjälp med sorgbearbetning i början av min nykterhet för det hade sparat mig många elaka tankar. Jag har försökt att få ur mig min skam och ångest men det finns fortfarande rester som kryper fram ibland. Jag kan inte besöka graven utan att fälla en tår fast det gått så pass lång tid.
Du har så rätt att minnena gör ont men att hantera det på ett annat sätt då var inte möjligt för mig med den kunskapen jag hade då. Sjukdomen överskuggar allt och för mig är det viktigt att komma ihåg det.
Idag har jag möjlighet att själv välja hur mitt liv ska se ut och den möjligheten har jag bara om jag inte tar det första glaset.
skrev SuzyQ i RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE
Hur svårt kan det va liksom. Jag är också oändligt trött på mig själv som så ofta bara fortsätter dricka utan att känna efter och kunna säga att nej tack, det är bra nu. Det kommer en dag i morgon också. Men så tänker jag aldrig...varför?
skrev Adde i Div åsikter eller...?
tack för den kramen !
Sköt om dig fina du !
Kram ♥
skrev SuzyQ i Tar livet slut utan vin?
Men jag har inte hamnat där än även fast jag överkonsumerar ibland så har jag inga problem - än - att sluta efter ett par glas. Så gör jag för det mesta. Ett glas på en lunch med kompis utan att jag behöver ta mer. Jag har i alla år haft minst en vit månad om året. Ja det låter inte så mycket men förra året hade vi bägge en vit period på tre månader. Inga problem förutom att det kändes lite visset mellan varven.
Jag njuter av ett glas champagne eller ett glas vin. Mitt max-intag är 6 glas, då är det inga problem att kliva upp på morgonen och köra bil, jobba eller träna. Men tyvärr blir det ofta fler glas och det irriterar mig så fruktansvärt. Det får jag ångest av. SÅ nu blir det ett långt uppehåll igen, min man är nu också äntligen odrucken även fast han inte är frisk än på minst ett dygn. Han inser iaf att han inte ska dricka alls mer. Vi får se hur det går med det.
Min lyckligaste tid med honom senaste året har varit när han haft lång vit period och jag har fått druckit några glas och så har vi varit ute och dansat, han har kört bil och det har varit helt underbart! Jag blir så kåt av vin också och det gillar han ju förstås.
Men lång vit period nu för att rensa kroppen och lära om. Håller sig min man ifrån alkohol helt så har inte jag några problem heller.
Men jag är också sugen på att hålla mig helt ren, för det är jobbigt med bakisdagarna, ångesten och självföraktet fast jag aldrig blir stupfull eller utslagen så gillar jag inte att tappa kontrollen. Fan vad svårt det är. Tänk om man kunde börja om...
Kram till dig iaf, du är så gullig och verkar stark och övertygad.
skrev SuzyQ i Vad gör jag?
när det blir så överväldigande mycket. Jag kan utan problem ta ett glas eller två utan att för den skulden dricka tills allt är slut. Jag har massor med fina viner hemma, whisky, rom, vodka mm. Inga problem. Min man har inte heller några problem med för det mesta MEN när han druckit en fredag och lördag kväll så kan han gå upp en söndag morgon, utan att tänka, och dricka sprit redan före frukost. Sen är han igång. Nu har han hållit på i 16 dagar i streck. Det har varit fruktansvärt jobbigt, stressande och smärtsamt.
Idag äntligen är det över. För den här gången. Igår snodde han småflaskor med whisky som jag gömt undan för att ha till vänner eller gäster. Men mer blev det inte. Han rör inte mina dyra viner som tur är men ett stor förråd som jag gömt i garaget hade han hittat tidigare i veckan och det är nu tomt. Så tråkigt.
Han fick två insomningstabletter igår kväll och sov faktiskt nästan hela natten och idag har han spytt och mått skit. "Nu har till och med jag fått nog" sa han i morse när jag gick till jobbet. Jag har köpt Resorb och blåbärsdryck åt honom och fast han är likblek, snurrig och helt matt så är han på väg att bli nykter, till slut.
När han är nykter så är han världens bästa. Så hur ska jag göra med livet? Har det gått för långt den här gången? Kommer jag att vekna? Vill jag? VAD vill jag?
Suck, vad du kämpar och jag kämpar och alla andra stackars kvinnor där ute. Det är för svårt det här. Gud hjälpe oss.
Skickar stora varma kramar till dig!
skrev Weekend i Anhöriga
Efter snart 8 månader som vit kan jag bara konstatera att man ifrågasätter nykterheten mer än en brakfylla.
Stå på dig, vill du inte berätta så säg att du kör mot mål....som du sedan hela tiden ökar på.
Ha det - Kämpa på!
skrev SuzyQ i Ångest och självhat
Jag håller alla tummar och tår för dig!
Kram
skrev anonyMu i Vägs ände.
Hej Lillper!
Har läst din tråd och känner med dig. Hoppas att antabus hjälper dig och att det nu kommer att fungera.
Känner att det verkar handla mycket om prestation och vara duktig i din värld när man läser det du skriver. Att inte känna att man räcker till och duger. Det kanske är något som du skulle kunna försöka att jobba med? Om du mådde bättre med dig själv, kanske du inte behöver alkoholen för att kunna slappna av? Sedan är det nog också det omvända förhållandet. Om du inte dricker alkohol kanske du känner dig med tillfreds och nöjd med dig själv. Alltså lättar ångesten. Eller har jag fel? Är själv naturligtvis "expert" på området efter 13 dagars nykterhet... ha ha ha
Du skriver att så mycket i samhället är uppbyggt kring alkohol. Det är något som jag också verkligen har funderat på! Så fort man ska göra något roligt ska det drickas! Men det är kanske för att människor med alkoholproblem hittar på spännande aktiviteter för oss andra med alkoholproblem...? Eller så är det ett bra sätt att dra in pengar. Tänk bara:
* Restauranger - all dricka till maten
* Konsert, opera, teater - bubbel före och efter och i pausen
* After work ... say no more
* Avslutningar, jubileum, kick-off, konferens, avtackningar, julpresenter, påskpresenter, kundbesök osv. - ja, allt festligt i jobbsammanhang
* Tjejkväll, grabbkväll, parmiddag, fest ...
OSV. OSV. OSV. OSV. OSV. Listan kan göras hur lång som helst...
Tänker på dig! Kram
skrev anonyMu i Anhöriga
Hej Fisken,
Det är lurigt med anhöriga... Jag känner lika inför min man till exempel. Jag har inte sagt rakt ut till honom att mitt beslut "att inte dricka på ett tag" sannolikt måste bli för alltid. Har varit nykter i 13 dagar nu och han tror nog att jag håller upp tills semestern.
Jag tror att omgivningen är svår för oss, eftersom en person som väljer att vara nykter, automatiskt får andra att tänka på sitt eget drickande. De börjar så att säga syna sitt eget drickande i sömmarna. Därtill:
1. Obehagligt om någon slutar - då kanske jag också borde det.
2. Missriktad välvilja - ja, men så farligt är det väl inte?
Tror också att omgivningens förlåtande och medgivande inställning medfört att vi utnyttjat situationen och druckit ännu mer. Hade omgivningen vågat/velat prata med oss, så hade man kanske börjat fundera tidigare.
Försök att strunta i omgivningen. Alla får bära sina egna beslut själva. Det gäller även dig. Låt inte omgivningen bli en anledning till hur du väljer att leva ditt liv.
Styrkekramar till dig!
skrev Gitanni i Ångest och självhat
Precis sådär känner jag idag. Har supit två dagar, däckat på soffan och visste inte om det var morgon, natt eller kväll när jag vaknade och trodde att jag låg i sängen. Steg upp och hällde ut resten av vinet, nu får det vara nog! Jag förstör mitt liv som jag håller på!! Har klarat att vara nykter förut men drack igen efter mer än ett halvårs total nykterhet. Det är nu ett år sedan. Återfall som kommer tätare och tätare och tillslut så är det fler dagar med drickande än utan.. Gick till läkare och fick Campral utskriven men jag dricker ändå.. MEN nu är det slut på det! Hittade detta forum och ska ta mig igenom en dag i taget, en timma i taget och en minut i taget om det så ska behövas.
skrev anonyMu i Ska testa hur länge jag kan vara nykter
Härligt att du inte är sugen! Och vad f-n gör det dig nu om du tar en kaka för mycket. DET är faktiskt inte hela världen! ;-)
Man borde ju faktiskt spara en del pengar på att inte springa på systemet. Kanske så illa att bolagets ekonomi kommer i svajning nu när jag inte springer där längre! ;-)
Kan nog vara en bra idé att satsa på endorfiner istället. Jag tror att vi med beroendepersonlighet reagerar starkt på olika rus/lyckomedel. Det borde innebära att vi kan bli beroende av endorfiner - härliga tanke. Beroende av något som är bra...! Själv springer jag sedan en tid tillbaka. Kan ju säga att tiderna har blivit bättre när man inte springer bakis och skakis och hoppas att man inte ska på hjärtinfarkt!
KRAM
skrev anonyMu i Ångest och självhat
Jag blir så själaglad och varm i hjärtat när jag läser vad du skriver! Heja dig! Stor kram
skrev Weekend i Ska testa hur länge jag kan vara nykter
Är riktigt goda efter ett par veckor!
Clausthaler , en kall god törstsläckare
Maristad lite fylligare mat öl
Nanny State (bolaget) Mörk super god mat öl.
Kämpa på - Ha det!
skrev traxxy i Ska testa hur länge jag kan vara nykter
Har inte haft något alkosug denna vecka. Däremot har jag varit lite rebell vad beträffar att tillåta mig slarv med godsaker. Jag skiter i om jag tar en kaka eller två, eller äter godis vardagar. Om det är bra eller inte vet jag inte men det verkar stämma att summan av alla laster är KONSTANT! Jag funderar också på att unna mig en dyr cykel. Godis är inte lika dyrt som alkohol och jag sparar nog in ett par hundra i månaden för att ha råd med cykeln. Jag är frälst av motion så om jag kan byta ut alkohol mot endorfiner så vore det ju bra.
skrev Weekend i Jag är bara lycklig när jag dricker!
Hej
Vad kul att mitt skrivande kan vara till Er fördel.
Problemet med alkoholproblem är att förstå när firande och festande är en ursäkt att bli full.
När är det ett problem? Helgfylla... rätt normalt. Alltid dela en flaska rött till kvällsmaten....normalt i vissa kretsar.
Det är väl så att när man själv sätter ett mål om att inte dricka ett glas och det misslyckas å det grövsta.
DÅ är det dags att verkligen ta tag i det. Efter den punkten eskalerar supandet till smygande och en konstant längtan efter alkohol.
Ångest, svettningar, hjärtklappning, ljugande. HEMSKT!
Men, det är din man som måste inse problemet och vilja ha en förändring.
Ha det - kämpa på
skrev Sorgsen i Div åsikter eller...?
...tack för du finns!
Kram
skrev Annasofia i Ångest och självhat
Efter en lång natt vaknar jag utvilad och ångesten har släppt. Nu är jag inte sjukskriven utan det är mina lediga dagar den här veckan. Vaknar upp med den skönaste känslan att jag äntligen har bestämt mig för att sluta med vinet. Har varit deppig för allt i mitt liv dessa dágar och inser att det beror på alkoholen. A ger mig ångest därför tål jag inte det och kan inte dricka. Jag är social och trevlig person utan och ska inte behöva det i mitt liv. Jag kommer heller aldrig träffa någon om jag ständig är aspackad när jag är ute. Det är en ond cirkel! Denna morgon känns härlig, vilket coolt beslut jag har tagit. Det är mitt liv och det är jag som bestämmer över det. Idag ska jag fixa i min lägenhet, städa och få det fint. Pepp pepp till alla er därute! Det är så skönt att ha denna sidan och få läsa om alla era historier och få skriva av sig själv. Skönt att veta att man inte är ensam.
Stor kram
skrev konstnären i Jag vill, jag kan, jag måste
vid den här tiden bestod mitt liv enbart av alkohol. Det var planeringar till ve och förbannelse.
Var på bolaget var och varannan dag. Just idag inga tankar på alkohol. Känns så himla skönt.
Min mamma dog för ett år sedan och allt var kaos, sorg och smärta gick hand i hand. Sorg över mamma,
sorg över mitt liv för jag visst ju att jag gjorde fel som levde ett så destruktivt liv.
Var inte hos henne i dödsögonblicket låg och rullade i sängen på fyllan. Hoppas hon har förlåtit mig
i sin himmel. Hon blev 90 år men var kristallklar i huvudet, så gammal än ändå begrep att jag drack för mycket.
Jag bara viftade bort hennes kommentarer. Ångrar det bittert idag, men till mitt försvar jag var så sjuk av
alkohol så det var bara jag och mitt förhållande till alkohol som gällde. Dom där tråkiga minnena har jag tagit
fram i nyktert tillstånd och det gör ont. Men det rätta.
Just idag vet jag inget hur det ska gå för oss här hemma. Efter 22 dagars, dagligt intag av A, är han en bruten man.
Önskar så att han fann Gud eller vad faan som helst som skulle kunna hjälpa honom att bli nykter.
Denna dagen ska bli en fin dag har jag bestämt.
Kan inte tacka nog för att ni finns.
Konstnären
skrev konstnären i Vad gör jag?
himla stark kastellen. Sitta ute med vänner och äta och dricka vatten. Fasen alltså vad starkt.
Nej inte ids man ta flera diskussioner under påverkan av A. Mannen skulle börja någon form av samtal
sent i går kväll. Orkade inte lyssna stängde av all ilska och tog en bok och försvann in i sovrummet.
Hörde hur han suckade i köket. Men jag har bannlyst diskussioner när han är full.
Men jag saknar så den han egentligen är, min goda snälla generösa man som är borta just nu. Han går på
nedtrappning nu och det innebär 3 liter rosevin i går. Anser att då är man inte klar i huvudet för reda i problem.
Gud eller vem det än är, jag är atetist har jag ingen hjälp av. Man får göra jobbet själv med sig själv.
Men jag är så himla glad över min egen nykterhet den är guld värd.
Bra ord du skrivit, nej han får inte min energi idag heller för han har inte förtjänat det.
Idag blir det lite jobb
Kram till dig Konstnären
skrev konstnären i Vad gör jag?
Jag kan oxså börja gråta när jag tänker på att sitta och handskriva ett brev till min man. Men jag måste
vara stark. I går ville han prata om det och sa att han inte hade nått sin botten. Jag förstod ingenting
för jag anser att den är passerad för länge sedan. Jag var nog själv, eller jag var så förljugen i mitt missbruk.
Det där starka går upp och ner men ingen ska få knäcka mitt beslut att inte dricka A. I går kväll höll jag på
att bli sinnes, då min s.k. väninna idkade telefonterror mot mig på fyllan. Ville bara försvinna bort från allt
som handlar om A. A står i centrum både hemma och överallt där man ska umgås. Nej nu låter jag så negativ. Upp-
ryckning konstnären. Mannen går på nedtrappning som han kallar det är rädd för att bryta tvärt med abstinens och
andra farligheter.
Roligt att det går så bra för dig, man kan väl säga att jag har gått från heltid och mer där till, till att jobba
halvtid med Alkoholen. Och det gör jag dag för dag för det är det värt.
Fin fredag önskar jag dig
Konstnären
skrev anonyMu i Kvinna och alkoholist
Hej Fjällfina! Vill bara kolla hur du mår och hur det går för dig? Skickar kramar till dig och önskar dig en härlig fredag
skrev anonyMu i Vad gör jag?
Heja dig! Heja starka, fina, du! Härligt att kunna gå ut och äta middag och känna sig bra och fin - nykter. Önskar dig nu en lugn och härligt nykter fredag!
Ja, medicinen verkade så bra och jag trodde verkligen att det skulle hjälpa men sen fick jag ett återfall och ett till och ett till och... men nu vågar jag inte sluta ta dem för tänk om det blir ännu värre då? Får se hur jag gör. Nu ska jag i alla fall hålla mig nykter och logga in här varje dag. Pizza var en av de saker som jag aldrig åt utan en flaska rött vin till. När jag slutade dricka första gången så klarade jag inte av att äta pizza för då satte suget igång. Så härligt med ett nystädat hem! :)