Senaste kommentarerna i forumet

Jag satte kryss i kalendern när han var full... många kryss blev det. Helger & ledigheter var värst...

Kram kram...

Hej min vän

Oj, vad jag känner igen mig i det du skriver. Jag har ju skrivit dagbok under hela tiden, sparat alla mail och ibland när jag sitter och läser igenom allt så ser jag ju i backspegeln hur han har manipulerat och kränkt mig, ljugit om alkoholen. Men jag ser också hur jag gång på gång har kämpat att få till en försoning, låtit mitt livsutrymme krympas om och om igen.

Han går än i dag med sina systempåsar men nu är han inte längre på väg hem till mig. Och du, hellre ensam i ensamhet än ensam i tvåsamhet.

Sen ska du veta och känna att du verkligen är ett stort stöd för många av oss här på forumet.

Kramar i massor/ Märta

Hej Gunnar

Oavsett vad du skrev i början så har du såväl insikt som styrka/envishet. Och dessutom tar du ansvar för din egen problematik, det är trots allt grundförutsättningen för att kunna förändra sitt liv. Att be om hjälp är bra och som du skriver, det finns mycket hjälp och stöd att ta till.

Kan bara hålla med dig om att det är ohyggligt svårt att försöka ta sig ur på egen hand, det gäller både beroende och medberoende. Det är mycket man ska konforontera och bearbeta, skräp som skvalpar i kropp och minne.

Grattis till ytterligare en dag i nykterhet i ditt liv. Jag tycker du är beundransvärd Gunnar som kan stå emot när suget kommer. Det kan vara ohyggligt starkt och lömskt.

Kram Märta

Märta,
Visst har det gott fort. Det kanske inte var så illa som jag ville påskina i början. Jag tog i ordentligt i alla fall för jag upplevde det som att det går åt helvete snart. Jag har min far i tankarna och jag vill inte gå samma öde som han gjorde. Jag började känna att jag betedde mig precis som han, som en alkoholist gör.

Att det gått snabbt för mig att komma så här lång kanske beror på att precis som när jag slutade röka har jag gett mig fan på det, att jag ska klara det, att jag inte ska misslyckas. Jag känner ett stor sug ibland och jag har gått in på flera pubar i stan men vänt och gått ut igen med tankarna "nää, jag ska inte ta den där ölen, jag ska fan inte misslyckas".

Jag sökte mig till vården och jag fick hjälp, kanske inte hade behövt det men varför inte ta all den hjälp man kan få. Att göra det själv är jäkligt svårt tror jag. Och utan det här forumet så hade jag absolut inte klarat det. Det ger mig styrka med era peppande ord ibland, att läsa om era svårigheter och även glädjeämnen. Det känns som att Ni är mina bästa vänner.

Jag var ganska sugen i går kväll igen, hade sån lust med ett glas vin. Jag tog aldrig vinet, jag satte på en film och hela min koncentration gick åt till filmen. När filmen var slut var det dags att gå och lägga sig. Puh, jag klarade ytterligare en dag med sug efter alkohol.

Idag ska jag vara nykter!

/Gunnar

LillaBlå !
Tack för att du fortsätter skriva här och hjälper mig att få kunskap om "den andra sidan".
Du betyder mycket !

Gokväll kära vänner...
Skulle bara kolla schemat för nästa vecka, satt på spårvagnen hem från mormor, och hittade en plus och minuslista jag skrev för knappt ett år sen.
mina plus och minus.
ur hans synvinkel.
så som jag tolkade det han bokstavligen sagt.

behöver jag säga att inte ett enda var på plus?

- jag skämde ut honom (när jag var stolt och glad över att få presentera honom för ett par av mina kollegor på jobbet)
- avbryter
- beter mig som ett barn, alt är ett barn
- vill ha all uppmärksamhet
- överreagerar
- kontrollerar
- förföljer...
etc, etc...

Nu kommer snart julen, för ett år sen pysslade jag hemma hos honom och barnen, fixade små paket till barnen att hänga upp i min gamla adventskalender som mormor broderat åt mig, bakade pepparkakshus, bakade lussekatter och gjorde godis... trodde väl att lyckan var för evigt, att om bara jag blev lite gladare och trevligare så skulle allt bara bli bra... hade inte riktigt fattat hur illa det var, inte förrän julledigheten kom och han drack varje dag, inte alltid så mycket, men alltid mer än att han kunde ta bilen i snöstormen och köra till busstationen i andra änden av samhället för att hämta mig när jag jobbat klart...

Stackars man, stackars barn, men inte stackars mig, för jag må vara ensam, men jag är inte olycklig!

Och till alla underbara som finns här: tack för alla vänliga ord på min långa resa, TACK!!! Jag har sagt det förut, jag säger det igen, det kan hända att jag råkar säga det nästa vecka också: Ni är livbojar att hänga fast vid, ni är de klänypor man kan hänga upp sina dagar i, ni betyder mer än ni anar där på andra sidan skärmen!!!

Kärlek till er alla!!!

Tack Pellepennan. Skönt att den här sidan funkar igen. Ni som finns här och mina planer för framtiden är det som håller mig igång nu. Att dricka är inget för mig, Jag känner mig så dum som har gått på det så länge. Nu får jag se fram emot resten av mitt liv med ett bättre innehåll än tidigare. Och, jag skall bli farmor i januari.

Igår kväll kom även jag i en konstig situation, Var hos familjen till min sambo, och det hör alltid till att - med stor måttlighet - ta lite vin till maten och osten till efterätt. Jag har alldrig tackat nej, utan varit den som önskat mer. Jag tänkte att det är så svårt att tacka nej. Vill absolut inte berätta att jag har problem, utan tänkte att det idag kan vara ett tillfälle att se om jag kan klara ett, max två små glas med vin. Hur som helst, hittade en anledning att tacka nej, vilket lade till ytterligare en vit dag i kalendern :-). Men saken är den att går det längre nu måste jag nog helt enkelt komma på något bra att säga...
Lycka till bm!

Hej Gunnar

Härligt att höra från dig och att du börjar få ordning på allt. Tänker att det ändå gått så himla fort från du började skriva här och var du är i dag. Det är skönt att läsa dina inlägg, det ger hopp till många att försöka ändra sina liv, du visar att det går.

Jodå, jag mår bra, riktigt bra. Jag är inte återhämtad till 100 procent efter mitt förhållande, kan fortfarande bli trött snabbt när jag närmar mig gränsen. Jag saknar det där lilla extra som jag är van att kunna ta till. Men jag lever ett gott liv och jag njuter av lugnet som aldrig fanns då med alkoholen.

I dag är en underbart vacker höstdag här så jag ska passa på att ta en långpromenad, Hoppas att även du får en fin dag

Kram Märta

tar lite tid ibland
bra att man kan se vem som är inne
vänligen denial

det var det jag menade
vänligen denial

har nog inte fattat
man vänjer sig kanske
vänligen denial

större text, datumstilen och lättare att hitta senaste inlägget

Skulle det vara bättre att ändra ordningen så att sista inlägget ligger först?

Ja, nu tar vi nya tag. Jag trillade medvetet dit igår och idag mår jag inte bra. Nu är det fastställt jag kan inte dricka inte ens måttligt. Det var också en test av min sambo. Han tillät det och jag tycker inte det är bra. Det innebär att jag måste var väldigt stark i mig själv och göra detta helt ensam. Jag har tittat på AA men jag är inte övertygad att det är något för mig. Däremot har jag funderingar på Bitten Jonssons kurser. Dyrt men kan vara värt ett försök. Det är inte första gången jag funderat, det rör sig om ett tjugotal år så nu är det väl väldigt mycket dags. Det finns en kurs i januari som jag skall anmäla mig till.

Hej Märta,

Jodå, det går bra. Jag har jobbat ett tag nu och börjar bli varm i kläderna.

Skilsmässan är klar och det känns faktiskt ganska bra. Nästa vecka ska vi skriva förmedlingsavtal med mäklaren om försäljning av huset, trots att ingen av oss har någon ny bostad. Hoppas att det dyker upp nåt snart.

Jag håller mig fortfarande nykter och det är inga större problem. Visst har jag lite sug men jag har kunnat motstå. Jag hade t.ex. stor lust att åka in till stan igår kväll och gå på krogen. Jag gjorde aldrig det men lusten fanns där. När jag står vid spisen har jag lust att ta ett glas vin, det hör liksom till. En ful ovana som måste bort. Jag har väl hållt mig nu i några veckor, vet inte hur länge och det spelar ingen roll för mig. Det är vad jag gör idag som är viktigt. Och idag ska jag vara nykter.

Hur är det själv Märta?

Kram Gunnar

Hur gör jag för att komma direkt till slutet på tråden ? Jag hamnar alltid på första inlägget för att sen få scrolla ner och klicka på "sista ". Dålig överblick över nya inlägg på forumet.

Ja verkligen, long time, no see!
Har saknat dina inlägg på här och på andra trådar.

Vi har alla våra vägar att gå, du din...
Jag min, ibland korsars de, och då möts vi igen.
Som nu...

Jag är också glad att se att du hängde med över den nya förändringen av AH...

Hoppas att livet går bra för dig..
Jag tänker på dig mycket..

Kram Berra

Hej Gunnar

Tänker på dig, hur går det med allt? Håller alla tummar för dig/er och skickar en styrkekram

Märta

Hej min vän

Vad märkligt det känns med den nya profilen, det är verkligen annorlunda. Tog mig en titt innan läggdags nu, hoppas vi alla lär oss att känna oss hemma igen. Jag ska också surfa runt med mer tid, nu ska jag lägga mig och läsa vidare i min roman med kattfröken i min säng. Sov gott du, och alla andra hjältar

Styrkekramar Märta

PS: Gillar inte riktigt den lilla texten men man kanske vänjer sig :-)

Jag har inte varit på den här sidan på väldigt länge.
Bara på anhörig sidan.
Har känt att det varit för mkt för mej under en period.

Nu när forumet ändrat utseende kom jag på att jag nog skulle kika in lite här.
Särskilt här hos dej Berra i din tråd... skrev ju väldigt mkt hos dej under en tid.

Skönt att se att du är här.

Kram från Mie...

Hej, håller med och färgerna är oerhört svaga!!! Sen hittar jag inte dagboken etc men avsnitten verkar inte funka. Dt tar alltid tid innan dessa förändringar fungerar, kram på er!!!
K

Håller med.. väldigt jobbigt om man vill skriva mkt.
Gillar inte att det ser ut som om det är skrivet den 11 maj 2010.

Kram Mie.

jag är jag, fortfarande, och oj vad fint här har blivit! ska bara titta runt och lära mig hitta!
kramkram!

Vicke'n paniiik det blev...

För det första, inte visste jag hur beroende jag var av forumet, 5 hela dagar utan en fast förankring här i livet var på tok alldeles för lång tid, för mig.

Jag satt i måndags och skrev som vanligt en lång avhandling på min tråd, och när jag skulle skicka den ...så ...svopp, borta i tomma intet..

Forumet bara fanns inte längre...
Vad skulle jag göra??

Kunde ju inte gå till IT--ansvarige och klaga precis, man vill ju inte "avslöja sig"..
varken för de dolda talangerna man har haft, eller vad man pysslar med på arbetstid...hmm!

Sedan dess har jag räknat dagarna och timmar...
Men som tur är sparar jag alltid med Ctrl-A och Ctrl-C, och lade in det i ett word dokument så länge...
Så det lär komma så småningom...

Och sedan nu, idag...
Berras inloggning funkade inte längre, WHAT?
Men hann läsa lite om att registrera om sig igen...
Så nu känns det lugnt igen...

Men fint blev det, eller hur?

Tacksam för att det inte står ALKOHOLHJÄLPEN så där fläskigt på bakgrunden när man sitter och smygskriver på jobbet, kör alltid med minimal ruta så att alla inte ska se vad jag pysslar med...

Nu ska jag läsa ikapp allt jag har missat, och
snart iväg och tjacka en krans till farsan, och
fråga om det är kallt där nere ...six feet down...

Känns lite konstigt att man gräver ner dem, när det är till himlen de vill, eller hur...

Sen så blir det helg, äntligen...
Ser fram mot en nykter sådan, utan obehagliga
upplevelser..
Hoppas att ni all får en också..!

Mors Berra

Darling, härligt att vi är back on stage!!!
Hoppas du mår bra, jag har det fint!

Kram K