Senaste kommentarerna i forumet

Hej på er!

Vad jag har förstått har det gått ganska bra för er en längre tid. Tycker det låter härligt hur ni kämpar och tränar. Är just nu en blandning av glädje och besvikelse. Glad för att det ibland går ett par timmar utan alkoholtankar, men samtidigt lite sur för att jag inte kan dricka ett gott rödvin till Lammet som doftar i köket. Jag önskar att det vore möjligt att programera bort överkonsumtionen och bara vara normal när det gäller alkoholen.

Har idag hängt en tusenlapp på anslagstavlan i köket. Får sitta där som en liten påminnelse på att det inte bara är jag och kroppen, mina nära och så mycket mer som tagit stryk av drickandet. Även ekonomin har ju tagit stryk av allt drickande och när jag tänker på allat dagar och timmar jag varit bakis och inte skött om de mina och min omgivning, mitt arbete och mina åtaganden blir jag nästan illamåeende.

Klarar jag det här ska jag förverkliga någon dröm med barnen i framtiden :-)

Bara att återgå till matlagningen, blir nog en fin kväll. Lammsteken kanske struntar i att den får göra sällskap med bubbelvatten istället för rödtjut.....

Ta var på er!

Mamma Mu godmorgon, har det redan gått 6 v. för dig?
Härligt, jag e ju inte lastgammal här, men kommer ihåg alla som kommit sen jag kom hit.
Det e jättekul att läsa om alla kämpar!!
Skönt att din trötthet lagt sig, det har inte min gjort.Men jag går ju fortfarande i behandling så det tar väl oxå ut sin rätt tror jag.
Jag tror som du att tröttheten bl.a beror på alkoholen, stackars kropp o hjärna, hur man behandlat sig själv, inte klokt, helt vansinnigt.
Skönt att du tränar, jag började på gym för 3 v sen, skönt, men ibl. e jag sååå trött o kommer inte iväg, men lite e bättre än inget iaf.

Pellepennan, allt blir bättre, när dag läggs till dag o poff, så e det vecka efter vecka.
Håller tummarna för dig oxå o alla andra!

Kram, Thea

Självklart måste man tillåta sig själv att få känna sig stolt och glad över sig själv - det gör jag med! Man får ju energi för var dag man klarar.. och det jag försöker komma ihåg dom stunder när suget kommer smygande.

Nya rutiner tror jag är väldigt avgörande för hur man klarar detta. Själv har jag tagit upp träningen igen, var på spinning igår kväll och idag på förmiddagen ska jag iväg och köra bodypump. Personligen tycker jag att när man slutar dricka, så blir det ytterligare en morot att leva hälsosamt. Håller på att lägger ner rökningen också. Jag slutade för cirka två år sedan, men började igen i våras i samband att jag gick in i en depression och blev sjukskriven.
Nu är det dock dags att lägga ner det igen. Så nu sitter jag här med min kära prilla i stället! :)

Trött var jag också i början av min nyktra period, men det är väl kroppen som behöver ställa om sig. Den är ju van att få sin dos av alkohol... samma med huvudvärken.
Det har dock släppt för mig nu, och det känns underbart skönt. Blir förvånad själv när jag tänker på att jag imorgon inte tagit en droppe på 6 veckor! :)

Ha en skön helg, med svampplockning eller båttur eller vad det nu blir! :)

Kram
Mamma Mu

Inne i andra helgen av frestelser men lyckas ta en dag i taget. Känner mig fortfarande sliten, trött och har huvudvärk. Annars tycker jag att åtminstone tankeverksamheten börjar fungera bättre. Nu är det dax att börja röra mera på mig, startar kanske lite mjukt med en sjötur, eller svampplock imorgon :-)

Håller tummarna för er alla där ute!

NÄE! Borta:)

God afton alla rara,

Det kanske är det faktum att man känner sig lite tragisk som gör att man måste skoja lite med sig själv. Men det är kanske opassande med tanke på hur alla kämpar här inne?

Idag har jag firat mina 14 dagar med en läcker torsk med äggsås, en klassiker, varför tänker jag allid på mat & belöning :-) i vilket fall till detta rekomenderar jag källvatten, eventuellt med en svätt citron. Det fina med att avstå vin och alkool och ta en och annan promenad är ju att man lättat ett par kilo ändå!

Ta vara på er och kämpa på, jag ska ransaka mig om jag verkligen måste ta till doseringskoppen med medicin i kväll ;-)

När jag går tillbaka i tråden och ser att det står 7 dagar sedan första inlägg måste jag faktiskt dra lite på smilbanden :-) Hoppas ni fattar att man inte är kaxig, lite glad och stolt är jag!

Tror det var 2000 jag sist hade en helt alkoholfri vecka......

Lilla blå,

Om du bara visste hur gärna jag skulle vilja lyckas för alla som oroar sig. Det är ju bara vi som kan göra det, men det är även ni andra som lider. Det är inte lätt men utan viljan går det inte, det måste finnas en morot, för mig i alla fall.

Lycka till med allt, ta vara på dig!/Kram

Hej Jannike,
Du säger att du höll upp en vecka och kände dig bättre. Nu har jag en vecka bakom mig. Känner för varje dag att det går bättre tänker klarare är gladare, men det är svårt. I kroppen känner jag en och annan krämpa, typ att det gör ot på vissa håll men det blir nog bättre hoppas jag. Vill i alla fall se om det går åt rätt håll. Igår utsatte jag mig för den ultimata frestelsen. Barnen önskade sig hemmagjord bearnaisesås och det fanns inget vitt vin hemma. Inte så konstigt med tanke på hur jag svampat i mig.....
Gick in på systembolaget och köpte en liter "matlagningsvin" använde 2,5 deciliter. Med ett flin fyllde jag sedan resten i 3 plastpåsar och la i frysen. En sak är säker jag kände mig både stark och svag på en gång. Tanken att dricka det ljumna vinet fanns men jag lyckades med tanken att "vem faan är det som bestämmer egentligen?"

Jag måste hitta på flera saker att göra för att inte tänka på det här hela tiden. Det handlar så mycket om belöning för mig, kanske kan jag hitta et vettigare sätt att belöna mig.

I eftermiddag tänker jag i alla fall inte dricka!

Jannike, tror inte att jag kan slå mig för bröstet och säga att jag slutat efter en vecka. Redan nu säger den innre rösten att det kanske skulle fungera att bara dricka ett glas eller två, fattar du hur sjuk den tanken är. Efter inte ha varit vit under hea året.....

Testa och se om du inte kan prova et par dagar, det gick ju bra sist....
Tar en dag i taget

Hej

Jag drack "bara" en flaska vin i lördags och fredags, nu har min man åkt iväg och jag öppnar en bag in box. Det är inget liv, jag tycker att du är jätteduktig som erkänner dina problem och uppenbarligen härdar ut o slutar att dricka. På något sätt är det enda negativa jag upplevt att jag fått magkatarr, men det tar jag losec för, jag kan dricka 1-2 flaskor vin och se normal ut och kommer in på alla klubbar osv. Det är jättesvårt. Höll upp en vecka för ett tag sedan och det kändes skönt de två sista dagarna, men sen är det lite som att sluta röka, men måste hitta något annat att göra. Allt jag gör eller mycket iaf handlar om alkohol. Fyller nån år dricker jag, är det midsommar/jul/pingst/bröllop/kalas dricker jag.

Är jätteglad att du kommit så långt och önskar dig all lycka. Kram

Alla behöver nog förändring, ibland lite, ibland mer...
jag håller på, är mitt i, och har en kbt-kontakt till hjälp
för att försöka bli kvitt mitt medberoende som härjar
hej vilt, både i förhållande till vänner och familj, men
också på jobbet... jaja, många steg kvar, men några
har jag tagit!
Kämpa på!
/k

Tack lillablå, det kan jag verkligen behöva! Behöver även du en förändring?

Jag är så glad att ännu en dag är förbi, inte för att dagen är förbi, men att den gick bra. Druckigt har jag gjort oavsett dag, men helgerna har det varit mera "tillåtet" och har alltid blivit ännu mera. Hade idag en fin dag med barnen. Lunch på stan, och det utan öl eller vin. Lite bitter och besviken över vad som skett när man möter folk på gatan med sina lila och blå påsar, krävdes att övervinna den inre rösten.

Har ganska ont i huvudet och lite här och var i kroppen, men inga större skakningar eller så. Det är ju bra. Lycka till ni alla där ute!

Hej,
du skriver på ett sätt som påminner grymt mycket om mitt x...
dock hade han ingen insikt, vilket du har, och jag vill önska dig
ett stort lycka till på den väg du valt!!
/lillablå

Tack så mycket Jannike!

Du kunde kanske ha sagt att matförgiftningen inte var över :-) Ungefär det gjorde ju jag.
Min sambo köper alltid hem ganska sparsamt oftas ett par flaskor bättre vin. De senaste åren har jag - som tidigare hade ett stort vinintresse mer och mer struntat i vad som kommer hem. Bara tillräckligt liksom. Gärna ett par flaskor och både passande matöl blandat med div burköl, och självklart några Bag in Box. Något måste ju finnas till matlagningen. Problemet är ju att om man använder ett par deciliter i maten drar man ju i sig en hel del redan innan middagen. Jag älskar att laga mat och tiden i köket är min tid. Snacka om att ha skapat en anledning och en frison för drickandet! Så trött på att efter några dagar känna på dunkar som lättat enormt.

Läste på nätet att de riktigt svåra tunga symtomen kommer inom 24 - 72 timmar men det är ju säkert individuellt. Förmodligen har jag haft tur. Ikväll är jag fast beslutsam att fortsätta med en nykter dag imorgon med.

Ta vara på dig och gör ett försök, läser ju hos andra att det går!

Kram

Hej!

Jag ringde och pratade med en läkare (helt anonymt) och så mycket som jag drack så var det farligt att sluta tvärt, eller kunde vara det. Fick rådet att söka hjälp eller försöka trappa ner innan man slutar tvärt, men går det bra för dig så är ju det underbart!

Oavsett är det helt säkert inte lätt, men om du känner att du mår jättedåligt är det ju inhumant att plåga sig själv när det finns hjälp att få, utan att lägga in sig osv, t ex antabus i kombination med lugnande el sömntabletter om det behövs. Jag är inte ens där än, berömmer dig!

Lycka till! Kram.

Ännu en dag är över och jag är otrolit glad att den har gått över förväntan. Har varit på annan ort efter att jag bestämmde mig att göra ett riktigt försök. När jag kom hem till familjen väntade en festmåltid, det är ju fredag kväll. Jag trodde att nu kommer jag åka dit. I viket fall jag berättade helt enkelt att jag kännde mig lite dålig och inte tänkte dricka något på grund av min förkylning, och appropå - det var länge sedan jag hade en vit helg. Så vinflaskan vin sambo ställt fram stod oöppnad och hon var nog glad för det.

Det konstiga är att jag inte vill berätta för min sambo att jag erkännt för mig själv att jag har problem. Lite en ängsla av att om jag misslyckas vill jag inte att det ska vara uttalat att jag har ett beroende, som att hålla bakdörren öppen...

Kroppsligt är jag överraskad att abstinensen inte är värre, det som jag oroat mig så för. Kanske för tidigt att säga, men jag vågar att hoppas på en nykter dag även imorgom.

I mitt yrke konfronteras jag ofta med alkohol. Därför har jag bestämmt mig för att de flaskor som finns hemma helt enkelt får stå kvar. Jag måste klara av att se en flaska utan att dricka av den. Känner mig osäker om jag ska försöka få tag på antabus, kanske vore bra den närmaste tiden?

Och tack ni alla därute som stöttar. Jag tänker på att det finns fler som jag och det känns bra att inte vara helt ensam. Ta vara på er, jag ska göra mitt bästa!

Har klarat ytterligare nästan en hel dag. Känner att något händer, men har beslutat för att fortsätta kämpa. Kanske en konstig frågeställning från början men jag har så länge tänkt försöka. Har väl använt som ursäkt att jag inte kan eftersom jag intalat mig att omgivningen kommer att lägga märke till symtomen. Länge har man ju försökt dölja problemen och uppenbarligen lyckats ganska väl. Några personer i min omgivning har sagt att jag ser sliten ut. För kanske 10 år sedan när jag redan drack mycket så tänkte jag ibland på personer jag mötte att dom såg ut som alkisar. Pluffsiga och mosiga i nyllet, även om dom var pråpert klädda och hade "ordnade" liv. a det handlar ju inte om att fåfänga är en anledning att försöka bli nykter.

För mig har det blivit så att jag inte klarar av tillvaron längre. Missköter i princip allt, och väljer bort livet, barnen, relationen och mina intressen. Lyckas jag inte är risken stor att det går snabbt utför nu. När man börjar en vardagsmorgon med att blåsa för att se om jag ska våga ta mig till jobbet är det dags att ta sig ikragen och göra något åt det jag för länge sedan innerst inne vet. Det gick åt helvete, du blev alkis!

Välkommen hit!
Jag kan inte heller svara på din fråga , vet bara att jag slutat utan nån avgiftning, vet däremot att blandmissbrukare o tablettmissbrukare brukar avgiftas på sjukhus.

Men alkoholen e ju ett nervgift så ångesten o sömnproblemen hör ihop med den, men släpper succesivt med avhållsamheten, men ring anonymt om du inte vågar säga vem du e till nåt ställe o fråga.
Vi nog många som har fått våndas några dar, innan det lättar.
Men fråga nåt proffs.

Lycka till hur som helst!

Kram, Thea

Vet inte.... men här finns stöd och värme i överflöd!

Tack för det, jag har den sista veckan "smygläst" andras trådar. Oftast tidigt på morgonen när jag i vanlig ordning vaknar med ångesten. Är övertygad att sömnproblemen kommer från drickandet.

Kanske finns det någon som svarar som har gjort detta själv? Har även läst om att man "bör" göra en avgiftning med läkarhjälp, men jag skulle så gärna vilja slippa. Vi får se hur det går, nu är det ett dygn sedan det senaste glaset...

Välkommen in i värmen, jag har inga svar, men du är stark som vågat dig hit!!!

Lysistrate

Hej alla,

Efter många herrans år av missbruk vill jag nu göra ett ärligt försök. Den sista tiden har det blivit dagligen och i stora mängder. Jag undrar om någon har erfarenhet av att, från höga dagliga mängder, sluta tvärt och utan medicinsk hjälp. Hur stor är risken att det blir ohållbart jobbigt eller farligt?

I vilket fall, ikväll har det inte blivit någon alkohol. Det känns i kroppen och tankarna om alkoholen dyker upp nästan varje minut.

En annan sak jag funderar på är om man kommer att märka abstinensen på mig den närmaste tiden, förutsatt att jag lyckas?

Ja, tack!

Vill du/jag inte så e det kört, tror jag...

Kram tbx

Oki jaa det verkar finnas två olika "sluta" ett som man bara säger förtillfället för att man mår skit, Jag slutar varje dag och börjar igen nästa dag ungefär.
Men känner att jag börjar komma till nån sorts vägsjäl där jag måste göra ett val.
Har varit på några behandlingar tidigare men aldrig för att jag själv viljat.
Då har jag ju vart nykter och ren och när jag minns hur bra man mår trotts allt, så vill man ju dit igen.

2,5 mån är ju en bra start, hoppas det håller sig
kram