Senaste kommentarerna i forumet

tråd efter dagens spam-attack. Kram / mt

Mitt i all reklam då blev min tråd framlyft av den väna trygga ängeln Tilde.
Tack, detta fick mig att läsa bakåt i min tråd.
Du är en räddande ängel!
Ha det bäst nu!
Kramar/A

Precis som Tilde, passar jag på och lyfter fram lite trådar som förvunnit i röran denna morgon.
Ha en bra dag/ trollis

Precis som Tilde, passar jag på och lyfter fram lite trådar som förvunnit i röran denna morgon.
Ha en bra dag/ trollis

Precis som Tilde, passar jag på och lyfter fram lite trådar som förvunnit i röran denna morgon.
Ha en bra dag/ trollis

Precis som Tilde, passar jag på och lyfter fram lite trådar som förvunnit i röran denna morgon.
Ha en bra dag/ trollis

Precis som Tilde, passar jag på och lyfter fram lite trådar som förvunnit i röran denna morgon.
Ha en bra dag/ trollis

Tar en snabbtitt medans gubben är och handlar..
Bra initiativ Tilde!
Vi lyfter varandras trådar ;-)

kram /trollis

Läste om Lusekattens historia i tråden bredvid. Där hade hon tur det lilla livet som träffade den långe stilige mannen och jag fick låna henne den natten då min misse inte fanns mer. Det var tur för mig... Det finns så mycket katter vid medelhavet och människorna där ser ju inte på dem som vi gör... tyvärr.

Läste ditt senaste inlägg hos Stigsdotter och där skrev du allt det jag inte vågade skriva. Jag måste bara skriva att jag känner en oerhört stor respekt för dig och jag gillar att du är så rak. Själv är jag ofta rädd att klampa på och såra. Men du är rak på ett bra sätt. Det behövs.
Så fortsätt så!
...vad du har fixat det bra för dig och din familj! Var stolt över dig själv Dompa.
Kram Tilde

Ser ut att bli ordning på torpet.
Mao kvinnan tar befälet.
Låt gå, go with the flow.....
Lev i nuet!
Way to go bro......
/A

Detta var en god start på dagen... fina katt-öden gör mig varm i sinnet. Tänk att vi är så förtjusta i katter här. Undrar när en ny liten en ska komma in i mitt liv?
En skön dag önskar jag er.

Lyfter fram din tråd i denna röra som blivit under morgonen. Ha det fint!

Som fått ett lyckligt slut.
Underbar start denna fantastiska lördag!
Godmorgon ALLA, och ja!
Jag heter Andreas.
Det är JAG som är PERSSON!
INTE personliga persson.
Bara PERSSON!
Godmorgon!
/A

Vi får väl ta fram varandras trådar nu när det blivit sådan röra på forumet.
Önskar dig en skön dag!

Och din omtanke att kommentera just min tråd ;-)
Jag gillar dig, för du tar dig och verkar besluten att vända på steken..
Kanske är mitt sätt att bemöta "desperation" av den mörkaste sorten som en örfil .. Men jag ville verkligen ruska om, för vi är så många som i våra mörkaste stunder haft tankarna..
Efteråt, har man begripit, hur egoistiskt det hade varit, om man följt tanken fullt ut.

Hoppas att du mår bättre nu, även om jag vet att det varken är en quick fix eller pice of cake, första veckorna..

kram / trollis

Morron Dompa! Se till att du inte blir degraderad som ett av "barnen" bara...*skratt*

Skönt att det verkar flyta på från första stund..

Rotmos gillar vi, fast ännu mer, den finska varianten "lanttu laatikko".. Gärna med hemgjord korv..
Ha det, nu ska jag fixa frukost åt oss.. Kaffe å cigg för mig.. Mackor åt gubben och det som blir kvar av pålägget till katt-a-strofen.. ;-D
morgonkram /trollis

Jag har anmält så många kommentarer jag orkar..
Hoppas att vi kan få ett effektivare spamfilter så småningom..Tyvärr kan det innebära att vi själva får svårare att kommentera../trollis

i fel ordning pga av att nån idiot måste in här och spamma! Knappast köper vi nåt av en sån:(

Älskar lyckliga katthistorier. Nu får du en; Historien om hur Lusekatten hittade hem.

Lusekatten föddes på Kefalonia...pappa okänd. Mamma en strövare...när L blev tillräckligt gammal fick hon klara sig själv. L hade hittat en strandbar...där fick hon rester och kärlek. Även ägaren en surgubbe, var snäll. Men nätterna...ja, de tillbringades under bargolvet.

En kväll kliver en stilig mörk främling in...med tre snorongar och en krokig dam i släptåg. L gör som brukar. Bäddar mitt i baren...med en servett som huvudkudde. Man vet aldrig vad som trampat detta golv. Alla ler. L sover djupt. Efter några timmar börjar hon sin runda. Hoppar upp i varje knä som medger detta. Folk är mer eller mindre roade. Men katten har ju löss!!! Dessutom har hon inte utseendet för sig. Varje färg som kan tänkas på kattpaletten har hon prickat in...i oväna kombinatoner.

Till slut hamnar hon i främlingens knä. Han skiter i lössen. En blodigel (?) plockas bort. Det gör ont. Men som den godtrogna tjej hon är så vet hon att denne främling vill henne inget illa. Hon stannar, somnar om. Sen går de!!! Men hon är van...alla går alltid i slutändan.

Nästa dag står han där. Främlingen! Med en burk tonfisk i näven. Han frågar - Är det du som är min katt? Hon tittar, undrar och bestämmer sig för att - Joho, det är jag nog.

/R

Åh så fint Mulletant! Kunde inte startat min morgon på bättre sätt än att läsa om detta. Vilket varmt och gott liv den nya kissen får nu. Många kramar

Ägnat natten/morgonen åt din tråd.

Tack för dina kommentarer när jag skrev i all desperation!

Du är klarsynt. Jag känner dig inte men jag känner av dej. Din styrka, Dina svagheter. Du hjälper mej. Tack för att du öppnar dej.

Ny morgon.

Kramar/Putte

Stövlar ut i köket...här luktar kaffe och en kopp står på bordet. Bara sekunder efter trillar Rivjärnet in. Visar sig att hon också är morgonmänniska. Konstigt för att jag är så van att sitta själv med Lusekatten och er på datorn. Men ok! För hon säger - På mornarna tycker jag att vi hälsar...men sen ska vi inte prata. Ta din kopp och dator och sätt dig på balokngen. Det är skönt om man får bajsa!

Så nu sitter jag här...väntar på att få dumpa. Hade jag varit religös så hade jag tackat GUD för denna kvinna. Nu är hon inte Rivjärnet längre...nu är hon en vän. Nu är hon R...hon med.

Tack för värmande ord Maria och Andreas. Nix...jag är ingen hjälte...men jag kämpar på. Har inte aning om hur länge detta varar. Bara att jag kör en dag till. Ingen whisky, inget vin...ska bara leva och ta in allt.

VV; Ja, du fläskkorven! Som nybliven köttätare efter drygt tio års veggoliv...så tyckte jag det var lite halvsnuskigt. Inte smakmässigt men innehållet? Har bara ätit rent kött. Blev så jobbigt att grilla kött till ongar och grönt till mig. Men ongar gillar korv och jag älskade moset!

Idag ska vi visa R Firenze från sina bästa sidor. Försöka få henne att tycka om oss och staden...att stanna! Ta hand om er! /R

Två dagar efter att kisse dött promenerade mannen förbi by-kiosken och där satt en katt som han då tyckte var en kopia av finaste katten R ... katten skrek högt när han passerade. Mannen tyckte det var nästan kusligt och noterade till och med händesen på fb: "Vad vet vi egentligen om någonting..."

Det visade sig att katten levt vid grillkiosken hela sommaren, många kände till den och hade försökt hitta ett hem åt den. Det fanns också tankar om i vilket hus den hörde hemma. Vår andra katt kom aldrig överens med den som dog så vi avskrev tanken om att efterforska mer om kiosk-katten... Men - mannen som rör sig mycket bland folk fick fler påstötar om att katten var övergiven och dåligt skött men att inte djurskyddet sökte hem åt den då den ansågs ha ett hem. Han var och tittade på den och tyckte den såg välskött ut.

I förrgår knackade det på dörren - där stod mannen med katten i famnen... den familj som ansågs vara kattens var inte "ägare"... "kan vi inte pröva och se om det går?" sa han. Katten var ingen kopia av den som dog annat än att den är helsvart... men vadå:) Den var vrålhungrig, väldigt på sin vakt men somnade på kvällen i ett soffhörn. Gammelkatten uppskattade inte nykomlingen, de hade ett starkt och mycket intressant möte men inget "handgemäng".

Redan igår var den nya lugnare, tryggare och mycket sällskaplig. I morse när jag vaknade låg nykomlingen utsträckt bredvid mig i sängen... Han har hittat sitt hem som han saknat hela sommaren. Otroligt! Vi har aldrig sett honom förr fast "hela byn" kände till honom som ett problem. Gammelkatten accepterar motvilligt - men vi har stort hus och gård så han får ha sitt revir...

Kanske det här är 6:tte devisen "Endast genom Guds försyn" - för att blanda in lite AA också här på livsforumet. Idag ska vi gå ut och upptäcka näromgivningen.

En helt underbar liten berättelse, visst är det? / mt

Allvarligt talat! Hur ofta dricker vi TILL maten? Kanske en klunk när vi tagit en för stor tugga? Eller kaske tre vinglas till en varmrätt? Inget av dryckessätten har ett skit med törst att göra. Det första är för överlevnad...vem vill dö av att sätta i halsen. Det andra är för att vii är alkies.

Se på eventuella husdjur, se på riktigt små barn som precis har lärt sig att äta. Hur många där låter varje tugga följas av en klunk? Att dricka till maten är ett invant beteende. Inget naturligt! Att ha ett glas stående vid sidan om är smart...ifall den där tuggan blir för stor.

Nu förstår jag att detta ovan inte är ditt problem. Men det är kanske dags att vi alla börjar kalla saker vid dess rätta namn? Häng kvar här hos oss och du kommer att få massor av gott-till-maten-alkoholfria-tips. För de finns.

Sallad och kött är sunt! Före/efter det så dricker du vatten. På vägen hem från jobbet visualiserar du fyllePutte. Jaha...men var han mysig? Kanske igen vända på systembolaget behövs? Lycka till /R

och en fredagskväll som gick utan vin. Så skönt att det känns naturligt. Att det kan få vara lite trist utan att det behöver dövas. Maken var på jobb och inget kul i TV tyckte jag så jag gick och la mej! Uppe tidigt istället. Läste nyss Marias tråd om maken som blev borta och drack öl. Och tänker att det har nog blivit en rejäl omställning för våra partners också. På både gott och ont. Glada är dom nog att vi slutat dricka för mycket, slockna och bära oss åt. Inget kul sällskap. Men balansen har ändrats. När vi drack tillsammans hemma brydde jag mej inte så mycket om hur han blev, märkte det inte så lätt. Hade "fullt" upp med mitt. Nu blir jag irriterad på honom i ett tidigt stadium. Det har lett till att han själv dricker betydligt mindre och det är ju bra. Han är själv i farozonen för alkoholism även om han har ett annat beteende än jag. Han har inte den där besattheten som vi här beskriver. Han är inte fixerad eller vad man ska säga. Vad jag försöker komma till här i min morgonbetraktelse är att det är en lång process. Det kan säkert också leda till att förhållanden tar slut när balansen ändras. Nu är jag plötsligt mer på anhörigsidan till en som dricker för mycket. För det har min man nog gjort länge, faktiskt. Jag är nog en medberoende också.

Nå nu börjar det se bättre ut här. Maken köper hem vin istället för starksprit och mindre mängd. Jag tror vi klarar det. Jag har sagt att han får dricka vad han vill men att han då får acceptera att sova på bäddsoffan och att jag blir förbannad och inte tål honom. Hårt men det är fakta. Och jag ser en tydlig nedtrappning av hans helgdrickande. Jag har gott hopp om att det ska gå bra. Ha en trevlig lördag!