Senaste kommentarerna i forumet

Ville bara berätta att jag ringt och fått en tid hos en öppenvårdsmottagning för missbrukare och anhöriga. Han jag pratade med kändes så bra och det känns som att jag äntligen hamnat rätt. En person som vet vad jag pratar om och som inte bara är psykolog/psykoterapeut. Det känns som att detta blir bra. De hade något anhörig-program som man fick gå.....
Känns så lugnt på något vis. Jag hoppas att detta är början på mitt friska, trygga och lyckliga liv. Jag har fått tiden den 1/8 vilket innebär att våran semestertripp då är avklarade och då känns det skönt att jag har ett samtal inbokat strax efter.
Kram

11 veckor - gud så skönt! Jag tänkte skriva duktig men ångrade mig lika snabbt. Det är så lätt att detta med att hålla sig nykter blir ytterligare en prestation att lägga på högen. Jag själv tog ett beslut att dricka nu i helgen. Var på en långweekendresa i en Europeisk storstad och ville inte hålla mig nykter. Jag har bestämt mig att inte använda ordet "kan" utan "vill" istället, för att för mig är det vad det handlar om - att vilja. Jag kan hålla mig från alkoholen större delan av min vakna tid men i vissa situationer är det fortfarande svårt att bara vara. De största insikten jag har gjort efter denna resan är att jag måste lyssna på min magkänsla mer. Göra det som känns rätt för mig samtidigt som det känns tråkigt att säga nej till saker. Min kompis som var med på resan gillar att festa, vi har festat mycket ihop, och det känns ovant att inte vara den partytjejen jag alltid varit tillsammans med de som vart med länge. Dessutom som du skriver MissH att många tycker att det inte är så farligt, "du var ju inte så full igår". Men det är ju skit samma eftersom de är inte dem som tar smällen dagen efter. De tycker mest det är kul. Jag har diskuterat med flera nära kompisar som inte tycker det spelar någon roll om jag inte dricker. De vill ju att jag ska vara med. Det sitter mest i mitt eget huvudet. Jag tänker bara; när ska jag känna mig klar? När är botten nådd? Jag mådde hemskt dåligt dagen efter vi va ute och festade, men tar mig igenom det. Samtidigt hade vi ju väldigt roligt. Det är väldigt tudelat detta här...

Förra gången jag var nykter en längre tid var det en period på 5 mån. Jag kom ihåg att jag mådde ganska bra men inte överdrivet mycket bättre. Funderar på hur jag mår egentligen - med eller utan alkohol? Ska ta upp kontakten med min coach igen som jag gick hos tidigare. Känner att det finns mycket att prata om.

Det är riktigt att vi är väldigt ensamma i detta. De som inte varit i det kan ju liksom inte veta. Nu ska jag iväg på en tjejresa till solen nästa vecka. Har pratat ganska ingående men en av vännerna som står mig närmast så hon vet om det. Jag har förvarnat att jag ska ta det lugnt och bara njuta av solen. Kan vara skönt att komma ihåg HELA veckan :-)

Ja, det är en långgående process med den här relationen = Jag & alkohol

MissH, har också erfarenhet av att vara den där glada, roliga tjejen som ser till att alla skrattar och mår bra. Ibland tänker jag att ser ingen att jag inte mår så bra idag? Är de helt blinda? Men då förstår jag att det är ju den bilden som jag visar upp. Att vara låg och tyst i grupp för mig är lika med tråkig. Det innebär att jag tycker själv jag är tråkig när jag mår lite sämre. Ibland har jag stannat hemma från vissa tillställningar just för att jag inte orkar vara "rolig". Jag blir lite nyfiken på vad du menar med att du äntligen börjar lära känna dig själv? Vad är det du har hittat? Gillar du den tjejen bättre?

"Du har instruerat Firefox att ansluta till www.alkoholhjalpen.se på ett säkert sätt, men det går inte att bekräfta att anslutningen verkligen är säker.

När du i normala fall försöker ansluta på ett säkert sätt
kommer webbplatser att presentera tillförlitlig identifikation som bevisar att
du kommit till rätt plats. Den här webbplatsens identitet kan däremot inte verifieras.

Vad bör jag gör
Om du vanligtvis utan problem ansluter till den här webbplatsen kan det här felet tyda på att någon annan försöker utge sig för att vara rätt webbplats och du bör därför inte fortsätta.
www.alkoholhjalpen.se använder ett ogiltigt säkerhetscertifikat.

Certifikatet förföll 8.7.2012 15:50. Aktuellt datum är 18.7.2012 10:41.

(Felkod: sec_error_expired_certificate)

Om du förstår vad som har hänt kan du instruera Firefox att börja lita på den här webbplatsens identitet. Även om du litar på den här webbplatsen kan det här felet vara ett tecken på att någon manipulerar din internetanslutning.
Lägg inte till ett undantag om du inte vet att det finns en bra anledning till varför webbplatsen inte använder en betrodd identifieringsmetod."

********************

Hos mig lyser Eudoran rött för den här sidan, jag loggar in ibland men sällan. Antagligen ingen fara men trist att säkerhetscertifikatet inte uppdateras.

Du kan göra ett nick-name-konto på Alkoholhjälpens facebook-grupp. Där finns fler av oss.

Annars allt väl, kram till dig och familjen! / mtA

Min dator avråder mig också från att öppna den här sidan. Fattar inte varför? Vad kan hända, någon som vet? Nu gjorde jag det ändå...Tack alla för lyckönskningar och gratulationer. Varma tankar tänker även jag på dig Mt/A: ) Alkoholtankar finns ingen plats för just nu, och jag slipper ju andras drickande runt mig av naturliga skäl antar jag. Förutom väninnan jag tidigare berättat om, hon som drack vin då jag var där för en fika, och blev otrevlig. Hon kom hit för att välkomna lilla R, och jag märkte att hon tagit ett par glas innan, snarstucken och med bristande förmåga att känna för andra. Trött på henne nu! Nu ska jag läsa ikapp i några trådar när jag ändå är här. Kram

Nu kommer jag sova gott i natt, känns som att så mycket i mig kommer fram under den här resan.

Det är svårt att märka förändring, speciellt om den går långsamt. Men nu ser jag. Vännen (som inte sagt ett ljud mer om min nykterhet) stressar och planerar, under dagens lunch planerade han redan morgondagens, det är aktivitet på aktivitet, allt ska schemaläggas och struktureras. Och jag ser att exakt så var jag. Alltid, varenda resa har jag planerat, det har kliat i kroppen om jag inte kunnat se dagen klart framför mig. Tills nu. Säger ungefär femton gånger om dagen att jag inte tänker planera min tid, vi får se, kanske det. Drar mig undan, stänger ute. Måste få vara själv. Så härligt! Jag kan äntligen ta det som det kommer, göra som jag känner. Och lika viktigt, jag säger nej. Vägrar låta min tid ägas av någon annan. Låter tjurskalligt kanske? Inte alls, jag är bra mycket trevligare att umgås med, inga undantryckta känslor eller åsikter som sipprar ut. Imorgon hoppas jag att jag vaknar först så att jag kan cykla iväg själv, tidigt innan ön fyllts med folk och bara få sitta vid havet och dricka mitt kaffe. Ifred. Ja förutom trutarna då.

Alkoholen förresten, det går bättre än jag trodde. Inget sug alls, jag sippar på mitt alkoholfria vin eller cider eller vad det är, resten dricker öl och vin. Och det gör mej inget alls. Ser fram emot mornarna nu, är något nytt. Vakna utsövd av solen som skiner in genom gardinerna. Känna att hela dagen ligger framför mej. Tycker det är så skönt. Har egentligen alltid varit morgonmänniska men det har jag vägrat låtsas om såklart. Tryckt undan det precis som många andra egenskaper.

Jag och vännen pratade om just egenskaper förut, han tycker att jag har blivit mer seriös (underförstått tråkig) de senaste åren. Förr var jag den tokiga, partysessan, den friska fläkten, dramaqueen, ja ni fattar. Jag sa att jag tröttnat på det där, att jag inte orkar vara ett excentriskt inslag i folks liv. Jag är en seriös person, har alltid varit, men det passade inte då, i det umgänget, i den tiden. Och jag, som har haft så svårt att ta kritik och alltid tagit det så hårt bryr mig inte. Är förvånad själv. Men hellre att jag inte blir omtyckt för den jag är än att jag blir omtyckt för den roll jag spelar. Klurig formulering :-) Men så känns det iallafall.

Jag är så glad att jag tog det här beslutet, det är så skönt att äntligen få börja lära känna mig själv.

Tack Kalla!

Kramar J

Du ÄR normal, du är bara inte som du tror att alla andra är. Och du är alldeles perfekt i dig själv. Gå inte på alla Facebook-ideal som folk försöker skryta med, ingen lever så på riktigt. Tänk på att de som har svårast att leva med våra sämre sidor är oftast vi själva... Vet ju inte varför du äter anti-depp men jag vet många "normala" som gjort det. Jag också.

har nog innerst inne vetat det länge, jag minns för några år sedan utomlands hur jag kände att ett monster kom så fort jag tog en öl till lunchen. Beställde in en till, och hade sedan bråttom till rummet där jag kunde ta med mig en öl ut till solstolen. Sedan dusch, några glas vin och middag med mer vin och sedan en konjak på altanen före läggdags.Vet att jag pratade med min sambo om monstret som slukar mig, men han förstod inte. Det är samma monster som gör att jag trycket i mig flera liter glass om jag inte dricker, för något måste monstret ha. Det gör så ont att inse att jag har problem. har haft svårt att accetera mina depressioner och att jag ätit SSRI preparat länge. Tror inte det handlar om alkoholen utan kanske att erkänna att jag inte är normal, perfekt och klarar att hantera detta. Man tycker ju att jag borde inse detta när jag nästan varje gång jag dricker får en minneslucka. Trist och jobbigt, känner att all min energi går åt till detta just nu. Mannen jobbar och jag är hemma i två veckor med ungarna och orkar/vill inte göra något med dom, vilket i sin tur ger dåligt samvete och så går det runt runt runt...

ju vara så att du har beroendesjukdomen och inte kan säga nej när du väl tagit första glaset ?

Sa en massa saker som jag inte minns.... Varför just jag? Varför kan inte jag sluta när jag börjar? Ledsen.

igår på e.m uppehåll vid "station golvsil". Tema: kommunikationens metanivå./ mt

har jag gjort många gånger med samma upplevelse; vilken resa!
Och vilka fina vänner jag har här!
God morgon alla fina! / mt

Precis såna små uppmuntrande inlägg som dina gör att jag fortsätter orka skriva vidare...
Vet inte varför jag överhuvudtaget finns kvar här, mitt drickande känns så avlägset, snart typ fyra år...

Har idag fått besök av våra tidigare bästa vänner som flyttade utomlands för ca 10 år sedan,
Han var alltid tung på fina dyra konjaker för helst tusen spänn flaskan, idag nykterist och delar på mitt förråd av "nollbira".
Ofrivilligt pga av en svår sjukdom med cellgifter som inte funkar ihop med alkoholen, men han verkar inte alls må dåligt av detta,
Däremot saknar han rödvinerna som han hade fått smak på till maten, men inget han sörjer över idag...

Vi kikade på gamla hemvideos när våra barn var små, och återupplevde den samvaron vi hade då, mysigt.
Visst drack vi då, men inte lika mycket för att just barnen var små, nedbajsade blöjor var viktigare än fyllan...
Idag sitter vi här som medelålders män med en viss större livserfarenhet, något klokare och har vett att avsluta kvällen vid tolv,
För vi vet att vi har en diger morgondag med ett tungt turistande....

Vet inte vad som är bättre, det medvetna planerandet, eller det helt oplanerade livet förr som skulle ha resulterat i ett segt slitande med solglasögon, gemensamt beklagande över hur illa vi mådde under morgondagen för att vi tömde förrådet av all alkoholhaltiga drycker inklusive mehkongwhiskyn från senaste Thailandsresan
Fram till klockan blev ljust....
Jo jag saknar det lite, för at det just var så oansvarigt, så ungt....
Idag lite vuxet och medvetet, kanske tråkigt, men mycket behagligare i längden...
Svaret är ja, jag mår mycket bättre odrucken, och måste få bort glamouriseringen av alkoholromansen, allt var inte bättre förr...
Så mycket äldre, så mycket klokare, så mycket tråkigare...eller?

Står man på en fot för länge, så gör det mycket ondare med den foten i marken, än lättare än för den foten i luften....

Berra

Jag har just backat tillbaka och läst igenom min tråd (den här alltså, jag har ju flera trådar som jag har startat vid olika tidpunkter - de finns uppradade i början av den här tråden någonstans om någon av er vill hitta länkarna till dem...).

Vilken resa! Det känns nästan overkligt att jag och maken har varit med om allt detta. Mycket är ju såklart obehagligt att minnas, men sedan jag startade den här tråden har livet successivt blivit bättre och många av mina inlägg präglas av lycka och skratt. Tänk.

Och under vägen har ni varit viktiga för mig - lillablå, Mie, Märta, mt och mm, Anonymt, Alin, Adde och många andra. Tänk vilka fina vänner jag har här!

Godnatt, alla ni fina!
/H.

du fascinerar mig ännu för ditt sätta att orka sitta och skriva ned ditt tänkande. Nu handlar det om år, och du pendlar precis som August Strindberg och alla oss andra, mellan mörka tankar och sprudlande energi. Men den röda tråden är att alkohol är sämsta tänkbara lösning på våra funderingar. För oss som inte fungerar som "normala" drinkare alltså. Blir alltid inspirerad av att du sitter och tänker och förmedlar det på att både roligt och intressant sätt.
/Fenix

beskrivet Nynykter om tomrum och sug. Kanske är det just vemod och längtan, som är känslor som kan vara bra att känna utan att förstärka/alternativt stänga av med alkohol. Just nu inser jag att det är musik jag vill använda för att hantera den här typen av känslor.
/Fenix

Hej Adde!
Tänkte bara titta in här hos dig och säga hej.

Kram kram!
/H.

Många kamper på en gång, men du fixar det här. Ta din tid nu när killarna är på semester, vila och lägg upp en strategi mot drakar och spöket. Vi tror på dig//Kram Kalla

Annars kommer du få den på hjärnan under veckan och måste slåss med drakar, troll och spöket.Kram Kalla

Jag lät bli att gå på en fest en gång, för att maken var onykter. Vi skulle ha gått båda två, och det var kompisar på hans sida. Så jag lät bli.

Och så skrev jag om det här på forumet. Och fick svar av en av de som var mest aktiva här då. Hon skrev "du börjar skära ner på ditt eget levnadsutrymme nu, det är inget bra tecken" och tyckte att jag borde ha gått själv. Det tog skruv i mig, det där, och jag minns det ju uppenbarligen.

När jag läste att du gick på dansen tänkte jag att du gör som jag borde ha gjort. :-)

Apropå hjälp - glöm inte att Al-Anon finns och att de inte tar semester.

/H.

Fortsatt nykter men måste säga att jag har funderat mycket på alkohol de sista dagarna.
Har känt ett sug trots ett helnyktert halvår, kan det vara sommaren ?
Har bl a. tänkt på det här med känslan av att sätta mig med ett glas rosévin och njuta.
Det är en sak som många nämner här att de vill kunna sitta med ett glas och koppla av.
Men jag kommer bara fram till att för mig blir det ingen avkoppling, det är hela tiden ett glas för lite.
För mig gäller bara total avhållsamhet.
Trevlig sommmar och lycka till med er nykterhet.

Ni ska bara veta hur glad jag är över att ha hittat till forumet, ni ger mig en sådan kraft och styrka!
Tack för att du, Lelas, hittar positvit i mina inlägg och tack för att du tycker att det var bra att jag gick på dansen. Jag känner lika, att detta var en markering att jag faktiskt inte gör som han egentligen vill...Men jag har haft lite dåligt samvete över att jag gick...Men inte nu längre.

Jag blir nästan rörd över att ni är inne på min sida och undrar hur jag mår. Ni är ett STOR stöd för mig.
Försökte söka en annan kontakt..Semester- åtekommr i augusti. Verkar vara svårt just nu..

KRAM

Fröken snusförnuftig här ;-) Tycker du ska hälla ut den, det är värre att du frestas än att någon blir av med lite sprit. I värsta fall får du köpa en ny men troligtvis har dom ni hyr av glömt den. Låt inte spöket lura dig och göra flaskan viktigare än den är. Hoppas du får en skön semester!

Hej igen vännen!
Precis som mt så känner jag riktigt hur du våndas.

Det är lätt att anklaga sig själv för att man misslyckas med en massa saker när livet ser ut som ditt gör (eller hur?). Därför tänkte jag tala om vad jag ser som positivt i det du skriver. :-)

Heja dig för att
- du skriver av dig så att du kan få lite ordning på dina tankar! Det är en stor hjälp, vet jag av erfarenhet.
- du gick på dansen! Det är ett litet med väldigt betydelsefullt sätt att visa att du har kontrollen över ditt eget liv.
- du ringde anhörigstödjaren! Synd att det inte gav utdelning, men ge inte upp. Du behöver och har rätt till bra hjälp.
- du sätter dina barn främst! De behöver en klok förälder nu när den andra har spårat ur.
- du inser att du är maktlös! Det är första steget av de tolv och det är lika viktigt för oss som för alkoholisten.

Heja! :-)
/H.