skrev Sårad... i Sårad
Det som får mej att stå emot att ta kontakt är övertygelsen att vi bara hamnar i ännu ett ekorrhjul som slutar med att han lämnar mej när han känner att jag inte tycker det är ok med all alkohol och tråkiga fyllor för att försvara sej själv. Han har blivit sjukare med åren och mindre den man jag träffade. Som nån annan skrev, ett tomt skal som bara gör mej illa. Om din alkoholist inte tar behandling och blir helnykter kommer du att få uppleva en nedåtspiral som du inte kan påverka. Önskar dej ett bättre liv än det.
skrev wasgij i Nyseparerad partner
@Mariamia
Det finns så mycket klokt i det du skriver.
Förstår på ett annat vis.
Önskar inget hellre än detsamma till min. Synnerhet med 4 barn han skapat till världen.
Det är väl förnuftet som måste slå kraft här.
Valde att bryta kontakt igår helt. Jobbigt att tampas med. Många märkliga tankar kring det.
skrev EttNyttLiv i Vill sluta dricka
@Fjärilen81 @Andrahalvlek tack för era reflektioner och förslag🙏 betyder mycket.
Idag känner jag mig tillfreds med att jag inte drack igår. Är inne på min åttonde dag utan alkohol. Ett tag tänkte jag att det är dag 15 idag eftersom jag ”bara” drack 1,5 glas förra helgen men det intaget bör ju räknas även om det var litet.
Tänker att tiden får utvisa hur umgänget med mannen blir. Förhoppningsvis minskar han sitt drickande om jag inte dricker. Men man kan ju som sagt bara ändra på sig själv och sitt mindset.
Ett tag framöver behöver jag nog undvika att ses om han dricker. I allafall om det går över till att bli jobbigt för mig, då är det till att åka hem igen.
Det @Andrahalvlek skrev tar jag till mig: man känner sig som en tråkmåns även om det är den som dricker som är tråkig på riktigt. Glad att jag åkte hem även om det samtidigt är en liten sorg att det blev så.
Ha en fin påskdag🤗
skrev Varafrisk i Tillsvidare
@Ny dag Vad bra att du berättar! Det är ju vanligt att man dricker större mängder ju mer missbruket eskalerar. Du skriver att du är 50 och något…grejen är ju också att man tål mindre och mindre med årens gång. Jag vet inte men har du barn? Men i ditt hushåll nu så är det du och din man?
Du vet att du kan och har klarat av att vara nykter runt sju månader och det finns inget som säger att du inte skulle kunna vara nykter lika länge igen, längre tid och för alltid. Den psykolog som du har kontakt med är hen inriktad på beroende? Om jag förstod det hela rätt så har din läkare inriktning beroende?
För mig känns det som att du behöver kapitulera du kan läsa böcker, få råd osv men det har ju inte hjälpt. Det handlar ju inte om att du inte att du har kunskapen. Det är så lätt att hänga upp det på olika saker …göra si el så…men ta inte första glaset! Så lätt att säga men så svårt att göra! Men ta inte första glaset, ta en dag i taget och gör det enkelt🥰❤️🌺
skrev Kärringen i Är tillbaka
@Snödroppen Tack snödroppen ❤️ känns bra att få bekräftelse på mina insikter!
Går ju i livsstegen via kyrkan och känner det ger enormt mycken
skrev Ny dag i Tillsvidare
@Varafrisk ❤️🙏 Tack! Vad skönt att läsa din text, känner så igen mig! Tack för att du delar. Att lugnet kom redan när du köpt. Att du drack för att du inte stod ut med förhandlandet.
Så här ser det ut för mig… tänker att då ska jag dricka (ett par dagar fram i tiden, typ när det uppstår möjlighet som kan vara ledighet, lugnt på jobbet så att jag kan jobba hemma dagen efter). Åker till systemet, tar ut innehållet ur den dyra boxen, åker förbi återvinningen med kartongen som ju tar mycket plats (ja, jag har förberett mig väl genom att ha annat som också ska återvinnas för tänk om jag möter någon). Börjar dricka på typ utsatt tid, dricker i min ensamhet tills jag äntligen får sova/däcka. Dagen efter skriker kroppen mera vin fort. Har ingen fysisk abstinens bara psykisk. Börjar dricka så snart det bara går, vill inte bli påverkad så det märks, skyller på huvudvärk och går och lägger mig tidigt så att jag kan dricka min mängd i fred. Bor i ganska stort hus och maken snarkar så ibland ”måste/behöver” jag sova i gästrum. Senaste årets återfall har sett ut så, jag har det senaste året förändrat mitt sätt att missbruka. Jag har börjat dricka större mängder, återfallen har alltså varit djupa, destruktiva och korta. Sedan följer dagar med fruktansvärd kemisk ångest. Då är det skönt att jobba hårt för distrahera mig. Och detta händer efter flera veckors nykterhet. Så skönt att skriva detta här, tankarna kommer komma igen och igen. Jag kommer beskriva detta här och vet att jag kommer få stöttning i detta fantastiska forum. Om alla människor i världen skulle vara som oss hade vi nog haft mindre krig var en tanke som poppade upp nu. Jag är färdig nu, jag är urless. Jag är värd bättre och det kan jag bara få så länge jag är brutalt ärlig i det som är min största skam i livet. Stor 🐣🥰 till dig forumet🥰
skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
@Sattva Ännu ett klokt inlägg fr dig❤️Ja, det är precis så det är! Jag blir ledsen både som medarbetare och privatperson! Och, allt är så otydligt och rörigt!
@Tombor Så är det jag jobbar som kurator. Och alkoholen är demokratisk, jämställd….alla kan drabbas oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, utbildning, jobb mm. Jag förstod ganska tidigt att sättet som jag drack alkohol på var fel. När jag ville söka hjälp så var det svårt eftersom jag bor i en liten stad och därmed kände många av dem som jobbade på rådgivningscentrum både i min kommun och grannkommuner. Så det drog ut på tiden …helt klart!
Ofta går jag över min gräns under veckorna vilket innebär att jag blir så trött på helgen. Igår var jag illamående, ont i huvudet och mage.. trodde jag skulle bli magsjuk men det var nog stress över min situation. På kvällen kom barnen några timmar. Känner stark oro inför veckan som kommer. Jag blir sämre av situationen på jobbet. Avstämning m chefen på onsdag, telefonsamtal m läkaren på torsdag. Känner viss skam att jag inte följt hans rekommendationer fullt ut men så är det.
Kram🌺
skrev Varafrisk i 1år och framåt🙏
@Himmelellerhelvette Det är inte så ofta jag känner att jag saknar alkoholen. Ibland kan det vara vid ett sådant tillfälle då ett glas vin kunde skänka mig snabbt avslappning. Har inte arbetat fram ngt annat som ersätter den känslan. Kan sakna kanske ett glas gott rött vin. Fast känslan är snabbt övergående eftersom jag inte dricker. Om jag går tillbaka i tiden ca tio, femton år hade jag varit i oftare i miljöer m människor som dricker numera är jag inte det. Jag skulle ha svårt för att vara bland människor som blir berusade. Och jag vill inte ha det så i mitt hem. Vi dricker aldrig alkohol med barnen hemma h oss men när vår son bjuder bestämmer han fast det brukar vara ett par öl. Så jag är så tacksam över att befinna mig i miljöer som är alkoholfria🙏🏻
Önskar dig en fortsatt fin Påsk🐣🐔❤️
skrev Varafrisk i Tillsvidare
@Ny dag Önskar så för din skull att du ska lyckas och att du inte kommer dricka igen. När jag läser din berättelse och tänker på min så undrar jag vad var det som gjorde att jag slutade?? Jag har ju skrivit att jag var ”där” och på något vis kan jag inte förklara det bättre. Råden som jag fick både här och av kuratorn hjälpte mig inte alls. Jag hade bestämt mig för att sluta dricka, var urless på alkoholen men likväl drack jag. Jag behövde inte tänka på om det var någon speciell situation som jag drack i. Den sista tiden började förhandlandet redan före förmiddagsfikat och sedan fortsatte det så tills jag hade köpt då kom lugnet. Ibland kunde det kännas som jag drack för jag stod inte ut med förhandlandet. Skammen var det största hindret för jag förstod att jag behövde behandling i grupp och då måste jag berätta för chefen. Skammen att jag inte var sann mot mig själv var nog den värsta.
Nu när jag inte dricker försöker jag definiera jobbiga känslor…och är medveten om att dessa känslor drack jag på men jag dricker ju inte nu. Tyvärr så blir det för mycket tröstmat det är bättre än alkohol men inte bra. Vinsten m att vara nykter är friheten och att vara sann.
Heja heja dig❤️Kram🥰
skrev Ny dag i Tillsvidare
@vår2022 🙏 för dina funderingar. Jag har höga krav på mig själv, alldeles för höga. Dålig självkänsla men hyfsat gott självförtroende ibland. När jag druckit börjar jag tycka om mig själv lite mer, jag blir inte så hård och dömande. Min hjärna går ständigt på högvarv och a blev ett sätt att få ro. Jag måste verkligen finna andra sätt att få ro. Jag har så många goda föresatser men det blir oftast inget av det. Jag ska prata om skammen, bena i den och dess orsaker för detta drickandet är över. Finito. Om jag gått på AA hade jag önskat du vore min sponsor. Du hjälper mig mer än du anar. 🙏 tacksam över att du fortsätter hjälpa mig att bena ut vad som är vad. Jag är en person som vågar djupa i mig själv för helt krasst är det alkoholen som är roten till allt mitt onda. Jag är allergisk mot alkohol och dess effekter därför dricker jag inte längre. Jag blir sjuk om jag dricker, jag blir sjuk i ångest och skam/självhat. Jag är frisk och bra så länge jag inte dricker. Det är ett mindset jag känner bekväm med. Och som jag ska arbeta vidare med. Denna gång kommer det gå vägen. Senaste årets återfall har varit katastrofer, jag har druckit på ett självdestruktivt sätt i min ensamhet. Kanske behövde min hjärna detta för att inse att nu är det banne mig NOG. Jag börjat läsa din första tråd igen för du har gjort det så bra och känner att vi har många likheter och den värderade riktningen är något jag krampaktigt kommer hålla fast vid som ett mantra tills den blir ett med mig. ❤️
skrev Lilith i Kaffestugan
@Natalia det har gått snett för mig måååånga gånger må du tro. Efter mitt senaste ras med alla känslor av skam kändes det bara rätt att göra ett seriöst försök.....Börjar dagen med att fylla i noll alkohol i dagboken så har jag det att leva upp till. Mitt drickande har till största delen styrts av känslor arg ledsen glad deppig ja allt egentligen som rättfärdigat att öppna vinet. Bestämde mig för 6 veckor helnyktert o har haft många diskussioner med mig själv om att gå till systemet eller inte för den där flaskan drar ju....speciellt när det närmar sig stängningsdags. Ser hur andra sitter o dricker på serveringar o vet att mina vänner gärna dricker när de vill utan att behöva tänka till. Då känns många gånger livet meningslöst o det händer att jag gråter o förbannar att jag inte kan vara o bete mig som en vanlig människa. Men tiden har rullat på och är så jäkla stolt över varje nollad vecka. Vill ju ha tillbaka mitt körkort som jag förlorade pga dåligt mående o tokiga beslut i vindimman. Inte kört onykter dock. Får se hur länge jag orkar vara duktig att ett bakslag kommer är jag säker på
skrev Flarran i Promillebikt
Hej! @Andrahalvlek, Du har helt rätt i att jag väl handlar alldeles för mycket på en gång när jag väl kommer utanför dörren. Borde väl egentligen inte handla mer än vad som lätt går ned i ryggsäcken. Men när jag väl kommer till nån butik bortanför kvarteret så är det ofta så mycket som jag vill ha med mig rent spontant som jag ser vid butiksbesöket liksom.
Det kan vara en stor, god och billig fryspizza och en sån eller tre får man ju inte ner i ryggsäcken. Då blir det till att ta fram en påse som man har med sig, och då tänker man ju ofta att, har man ett par påsar med sig kan man ju passa på att fylla dem med något man gillar, och på den vägen är det.
Brukade ju förr jämt åka moppe när den var igång, så då blev det ju lätt att man handlade lite mer än vad som bara gick ned i väskan. Påsar som dinglade på styret och så. Borde väl egentligen ta taxi ibland och göra mer strukturerade storköp.
Men jag är ganska så spontan av mig, hade egentligen inte ens tänkt att gå nån långpromenad igår. För det hela började med att jag kastade ett par soppåsar. Då liksom kom jag på att det var rätt fint promenadväder och att det kändes att det var dags för en kort liten nöjespromenad. Men efter några meter började jag att tänka på salladsburkarna nån kilometer bort, och på den vägen var det.
Det här att släpa på kassar så långt det är ju rena rama tokerier alltså, men en rätt bra styrketräning, som väl annars aldrig skulle bli av då jag inte är mycket för träning utan oftast vill förena nytta med nöje, och då blir det ju lätt som det blir alltså. Kommer ihåg en vinter för flera år sen att jag skulle till en loppis med siktet helt inställt på att bara köpa nån DVD eller CD-skiva till samlingen.
Då såg man att det fanns tillfälle att köpa en rejäl stereoförstärkare och CD-spelare för nästan ingenting, och envis som man kan vara, så skulle ju allt även bäras hem utan att kosta på sig att åka taxi alltså. Den gången fick man då bära kan jag säga. Prylarna måste ha vägt minst en trettio kilo tror jag. Borde som sagt nog bli lite mer strukturerad kanske...
Ha det gott kompis!
skrev vår2022 i Tillsvidare
@Ny dag Skönt att ångesten lagt sig lite. Bra att du öppnat upp för din man och kan ta stöd av honom. Om jag minns rätt har du berättat att du tagit återfall för att få försvinna bort ett tag från allt. Det du vill försvinna bort ifrån är väl en slags orsak till att du vill dricka, vad är det du vill komma bort från? Har du koll på det? Är det höga krav, att du inte duger? Jag tänker att det kan vara viktigt att komma åt det som kan vara en orsak och att det ofta finns en skam i det. Jag ville inte riktigt kännas vid min skam, det var för jobbiga känslor som dök upp och då var vin ett sätt att få fly bort ett tag, med ännu värre efterverkningar. En skam som bara blev större och större då skammen från drickandet även blandades in i allt. För mig blev en räddning att prata om skammen med en psykolog, jag vågade ta i det och när jag satte ord på det var det inte längre lika läskigt. Jobbigt ett tag men även det lättade upp. Skammen som alkoholen orsakade försvann och jag kunde börja bearbeta skammen som fanns inuti mig, lite i taget tills jag fick en klar bild över hur det påverkade mig. Jag förstod hur olika relationer påverkat mig och att mycket av skammen jag känt inte tillhörde mig och som jag tagit på mig. Så att bena upp lite med en psykolog kan vara ett bra stöd.
Ha en fin påskdag!🐣❤️
skrev Adde i Div åsikter eller...?
Av nån knepig anledning kom jag att tänka på hur mitt drickande såg ut genom livet.
Från absolut första början var det nog smaken som avgjorde hur/var/när jag drack. God whiskey och konjak var den absoluta favoriten från början. Sen blev det godare, smakrika, viner till maten med konjak efter. Alltefter som livet knallade på så ökade konsumtionen utan nån tanke på det. Visst funderade jag på om jag verkligen skulle ta nån whiskey på onsdagen eller vin till maten på söndagen men det var ju en tanke jag sköt bort.
Med åren försvann vinet och whiskeyn ökade för att under den senare halvan av mitt fylleliv ersättas av Explorer. Och skammen som gjorde att jag började gömma spriten och starkölen.
Från att först ha uppskattat en god dryck blev drickandet ett svårt tvång som gjorde att jag mådde fruktansvärt dåligt både psykiskt och fysiskt. Jag insåg nog långt innan jag hamnade på min personliga botten att jag drack alldeles för mycket. Men jag kunde inte kontrollera mitt drickande hur mycket jag än försökte. Min basföda då var Explorer och 10,2 starköl. Inte så vidare vitaminrikt. Men underligt nog var jag aldrig förkyld under den tiden ??
Nu när jag lever ett liv i nykterhet så kan jag inte förstå hur jag orkade med det livet ???
Så otroligt skönt att slippa giftet !
skrev Ny dag i Nu var det nära
@Detblirbättre 🙏 Kämpe är jag nog inte. Känner mig som en lögnare 🤥 som ljugit för min man, mig själv genom att leva ett dubbelliv. Men för att kunna förlåta mig själv finns det bara en sak att göra och det är att aldrig glömma vad alkoholen gör med mig samt fokusera på positiv sak som kommer med att ryta NEJ din djävul, nu är det banne mig SLUT för jag ljuger inte längre. Idag fortsätter vi vara nyktra tillsammans igen🥰
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
@Geggan Visst är det det vuxet och moget 🥰
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
@Se klart Önskar dig detsamma ❤️
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
@Smillans Glad påsk! 🐣🐣🐣
skrev Ny dag i Tillsvidare
Påskdagen och sommartid. Tröttheten är enorm, en natt med konstiga drömmar. Sovit som en stock men är ändå väldigt trött. Det hör nog till, ska ta en lugn fm så att jag i em kan göra lite saker. Sug efter a = 0. Känner mig trygg nu kommer jag vara nykter ett tag igen. Vad ska jag få göra annorlunda? Jag är liksom färdig med alkohol, det känns alltmer i hela kroppen. Och nu har jag öppnat upp min skam för maken på riktigt känner jag att nu är det nog. Han kommer kunna hjälpa mig likt vad jag tänker mig att en sponsor på AA dvs att jag kan ventilera mina tankar. Ansvaret är dock helt och hållet mitt, det är jag helt medveten om.
Det här med att kapitulera upptar mina tankar dessa dagar. Är det nu som jag kapitulerat inför alkoholen eller jag kapitulerar inte inför alkoholen för jag väljer bort den. Av egen fri vilja för alkoholen skadar mig. Den skadar min omgivning när jag dricker den för jag blir inte jag längre. Jag ska verkligen fokusera på varje liten positiv effekt som jag vinner om jag inte dricker. Börjar nu och ska försöka gå djupare än att kaffet smakar gott. Oj, det var lite svårt…. Jag får fortsätta tänka…. Men känner lite hoppfullhet inför framtiden för jag, Ny dag, vill inte dricka mer, jag vill verkligen inte utsätta mig för långsam förgiftning mot en säker död. Jag är ingen ungdom utan 50-något. Fysiskt frisk som en nötkärna och det vill jag ta vara på. Skammen jag känner i mig över att vara missbrukare är enorm och det finns bara ett sätt att lindra den och det är att inte dricka mer. Aldrig någonsin känns inte skrämmande utan bara skönt. Vill vakna varje morgon bredvid min man och kunna ge honom en kyss utan att vara rädd för att jag luktar gammal unken fylla. Kram alla kämpar, nu när vi har ny tideräkning börjar jag med att säga detta är min dag 1 (eg dag 4 men först idag känner jag mig lite mindre ångestladdad=kemiska ångesten nog borta så det ör mer min vanliga ångest kvar).
skrev vår2022 i Min värderade riktning
@Smillans Glad påsk!🐣 Det är så härligt att läsa om hur bra du mår och hur du står i❤️. Min påsk är riktigt skön och vilsam. Det är mest jag och min man och våra hundar, ingen större bjudning och det passar mig bra. Det har varit så mycket senaste tiden och njuter av lite lediga dagar. Det blir lååånga promenader med fika i skogen, lite städning inne och i trädgården, löpturer med maken, god enkel mat och serie eller film på kvällen. Såg en serie om Moses i gamla testamentet på Netflix, och varför judar firar påsk, intressant och bra! Ska se om jag kan hitta något om nya testamentet om Jesus och varför vi firar påsk. Har bara fragment om bibeln och det är spännande historier. Det berikar min kunskap. Idag mest vila och lite mer vårstädning i trädgården och ladda för en lång löptur imorgon och barn som kommer på middag.
Ha en fin fortsatt påsk!🐣❤️
skrev vår2022 i Att hitta tillbaka till sig själv
@Ljusmorgon Hej och grattis till dina 2 år som nykter!🥳. Jag har varit nykter i 2 år och 5 månader och det har verkligen förändrat mitt liv och jag är så tacksam. Min man och jag drack tillsammans men han kunde sluta i tid vilket jag inte kunde. När jag hade fått nog bad jag om att vi inte skulle köpa hem alkohol mer annars skulle jag inte klara av att sluta. Han gick med på det men ville kunna dricka 3,5 öl, vilket jag tycket var ok. Jag tänkte inte då på att en 3,5 öl motsvarar en enhet vin. Han har slutat helt med starkare drycker. Det har istället blivit att han kan dricka många 3,5 öl, men det syns aldrig att han skulle vara påverkad. Det började smått att irritera mig, att höra hur han knäpper upp sina öl, så onödigt och en oro på om han är beroende och att det ska påverka hans hälsa. Jag har tagit upp det flera gånger, men han vill göra som han vill och bestämma själv över det. Det är en sak som skaver hos mig. Inser också att han själv måste besluta, att det måste komma från honom själv. Som sagt, det märks ingen påverkan och han sköter allt som han ska och är inte otrevlig på något sätt. Jag har tänkt att tjat inte hjälper från min sida så jag bidar min tid. Så fick han högt blodtryck, lade då in att ölen kan vara en orsak och det fick honom att dra ned mycket, mest troligt för att läkaren sade det. På ett sätt är jag glad över att det fick honom att tänka till och det är så skönt att knäpps det så mycket mindre😁. Jag sade, häng på mig! Vi har det så otroligt bra tillsammans för övrig, bästa kompisar och delar intressen, men skavet har hängt med flera år, tills nu, så förstår ditt bekymmer. Nu går det lättare att prata om det och jag hoppas att han till slut lägger av helt.
Vad gäller pensionen, är något äldre än dig, så var det en av orsakerna till mina tankar om att vilja sluta dricka. Jag ville inte se mig som en panschis som pimplar vin och går ut med mina hundar vinglandes. Att jag skulle ha helt fritt fram att dricka när jag vill. Såg en bild över hur jag till slut börjar dricka vin ur mugg på morgonen och håller mig lagom påverkad tills jag går i säng. Vaknar med ångest och skam, och fyller på. Drar mig undan allt och alla för att dricka mitt jävla vin. Dåliga relationer med mina barn, make och alla. Pluffsig med dålig kondition och värk i kroppen. Usch!
Min bild över min pension när jag slutade dricka var en pigg, fräsch, glad kvinna som motionerar regelbundet med sina hundar. Som har god fysik och klart huvud. Med goda relationer till sina barn, ev barnbarn, make och övriga. Som man alltid kan ringa och be om råd eller som bara lyssnar och hjälper till. En fin förebild för mina barn. Som är aktiv och engagerad i något jag tycker om. Som orkar gå på långa skogs- och fjällturer. En nykter pensionär som vaknar tidigt på morgonen och dricker sitt kaffe och funderar på vad den här dagen har med sig😁. Det var en stor motivator till att sluta dricka och det är det fortfarande efter 2,5 år! Varför fördärva sig och sitt liv med alkohol som pensionär, istället för att skapa sig en fin ålderdom, fylla den med glädje och ta vara på sitt liv. Det gör man verkligen inte med alkohol. Det förstör och förgör.
Oj, det blev lite långt! En sak till, varför inte berätta för dina närma vänner om ditt liv, våga vara ärlig om hur det egentligen är. Om en öppnar upp sig brukar andra följa efter. Vi har alla oftast något som vi döljer för vi känner skam. Det kan öppna upp för en djupare relation och samhörighet. När jag får någons förtroende känner jag mig tacksam för att ha fått ta del av det, att denne har känt en tillit till mig och berättar. Det är en häftig känsla.
Ha en fin påskdag!🐣❤️
skrev Varafrisk i Slutat dricka utan nedtrappning.
@Onkel F Jag går ju på NA eftersom det inte har funnits AA i min stad fast finns nu. Enligt en av mina behandlare, som fortfarande går på möten även om han har 26 års nykterhet, är det mer ordning på AA och besökarna lite äldre. På NA där jag går är väl jag typ äldst fast vi är några i 50-65-årsåldern men för övrigt fr 20 år och uppåt. Många av dem har kanske börjat m droger runt tonåren. Ordet harm hade jag inte direkt stött på före jag började på behandlingen men desto mer nu. Många har ett bagage med sig med strul med myndigheter mm så man kan störa sig över saker som det är bara att släppa. Då tänker jag inte på möten utan tex rökförbud på en speciell plats.
Jag har inte läst allas trådar från början i vilka jag läser och skriver därför vet jag inte riktigt hur den aktiva perioden sett ut fast lite inblick ändå. Jag upplever att i dessa trådar har personerna inklusive jag själv levt mer ett dubbelliv döljt missbruket.
Önskar dig en fortsatt nykter och fin påsk🐣🥰
skrev Geggan i Framåt
Tack detsamma @vår2022! Ja, vi pratar och det är bra. Hon är lessen för att våra bröder undviker henne, vilket de gör. Jag hamnar ofta mittemellan, vilket ibland är stressande. Skulle faktiskt vara skönt om det fanns en riktig diagnos med i spelet.
skrev Se klart i Andra halvlek har inletts
Åh vad fint det låter @andrahalvlek, önskar dig fortsatt sköna dagar, kram 🤗
@Varafrisk Läkare och terapeut inriktning beroende, men orsaken till beroendet behöver jag nog bearbeta på annat håll och har gjort olika försök men aldrig fullföljt utan typ kämpat mig fram för att klara av vardagen och livet och jag har levt ett gott liv men ett dubbelliv med mycket inombords skamkänslor.. Jag kan bara försöka förlåta mig själv genom att vara nykter. Och det är ingen skrämmande tanke, tvärtom. Jag dricker ju bara i smyg, vid middagar/fester är jag alkoholfri sedan hyfsat länge så mitt umgänge vet redan om att jag mår så mycket bättre utan plus att jag äter medicin mot ångest och då är rekommenderat att vara försiktig med a. Så den biten är avklarad och jag känner mig trygg i vad och hur jag uttrycker mig när frågorna kommit. Vad jag inte förstår är det här med att kapitulera. Jag vill aldrig mer dricka, aldrig mer leva i en lögn/dubbelliv. Jag har aldrig känt detta så starkt som efter denna gång. Jag har heller aldrig berättat här hur mina återfall sett ut, jag har i min anonymitet skämta för att skriva ut detta vidriga beteende. Jag väljer inte bara livet utan det goda livet. Och jag behöver i princip bara göra en sak och det är att aldrig lyfta första glaset. Beroendet är lömskt men jag har blivit en värdig motståndare.