Senaste kommentarerna i forumet

Men du behöver ju hjälp och du gör rätt om du söker hjälp. Så är det, du ska inte skämmas - det är starkt.
Och kom ihåg.. din situation är inte unik, de har erfarenhet av att möta utsatta barn och partners.

Att söka hjälp är starkt, det värsta är att inte barnen får skydd, inte att alkoholisten avslöjas.

Ring till alkoholhjälpen imorgon för rådgivning.

Jag talar av egen erfarenhet- min chef vet, jag fick stöd av FHV.
Flera runt mig och oss informerades.

Hemkommen från en lång och trevlig arbetsdag. Ska varva av för sömn. Då jag aldrig längre har vin lagrat hemma är det inte svårt att undvika sånt efter jobbet så här sent. Nu vill jag bara komma ner i trötthet och sova.

Kram ❤

Företagshälsovård har jag men jag skulle aldrig våga berätta…

Jag vågar absolut inte prata med skolan. Tänk om någon gör en orosanmälan eller att socialen blir inkopplad…
Jag har ingen relation med min pappa men min mamma har jag en bra relation med. Tyvärr bor hon för litet för att vi skulle kunna bo där.

Jag har som sagt inte berättat för någon hur allvarligt det är. Har väl förnekat det in i det sista och tänkt att det nog går över men han slutar ju inte dricka….även om han har ångest och förstår problemet ibland så är han tillbaka där igen.. Jag har förstått nu att det verkligen är en sjukdom.
Jag tycker det är jobbigt att berätta för andra eftersom han förnekar problemet, han kommer bara säga att jag överdriver och skylla ifrån sig… jag vet inte ens om jag orkar ta den fighten…

PS har du bra kontakt med dina föräldrar? Kan ni bo där ett tag?

Har du en företagshälsovård?
Annars kontakta kommun, vårdcentralen?

Så klokt tänkt om barnen - bra om du talar med skolan/kurator även där så det vet att barnen kan behöva stöd?

@Himmelellerhelvette exakt så känner jag med – nu räcker det med återfall jag har inga fler att plocka ut.

Vet inte var jag ska börja men känner bara att jag måste få ventilera mig.
Lever ihop med en man , vi har två barn i yngre skolåldern.
Min sambo har alkoholproblem, han dricker flera ggr i veckan. I smyg oftast men man märker ju såklart direkt när han druckit.
Ibland blir han otrevlig, det är inte alls kul.
Jag kan inte förstå hur man kan gå hemma bland barnen och bara berusad/full. Det är så obehagligt,
Han har alkolism i släkten, så att han har problem känns inte som en överraskning,
Han lovar gång på gång att han inte ska dricka men ändå häller han i sig öl. Det har gått så långt att han även dricker kvällen innan han ska jobba.
Ofta blir det 3.5 % öl, för det tycker han ju inte är en grej. Men häller man i sig många så påverkas man ändå,

Jag vill lämna honom. Han kommer inte ändras och jag orkar inte ha det såhär mer.
Mitt problem är att jag inte kan få någon bostad så jag tyvärr har betalningsanmärkningar. Jag kommer inte härifrån, jag har verkligen försökt hitta boende men det är svårt. Min sambo kommer aldrig flytta.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag går sönder. Och jag tänker så mycket på mina barn som får leva i denna skiten. Vårt äldsta barn som är 12 år förstår ju mer och mer.
Jag har ingen att prata med. Ingen i min närhet vet hur vi har det. Jag skäms och vet inte var jag ska börja med allt.
Jag går sönder, jag orkar inte gå igenom detta ensam.

@has
Ja, det är ju viktigast.
🩷

@sliten61
Förstår - ja man blir grymt utlämnad till den beroendes nycker.. ångesten och oron.
Gick som på äggskal ibland och var lättad när besöket åkte, typ nu för det inget om han dricker.
Galet, men så var det iaf innan jag högljutt gick ut med hur det stod till och satte mina gränser.

@Åsa M & @Tröttiz ”att själv ha ansvar för det egna måendet!”

Visst är det överraskande hur ofta man satt det ansvaret som sist på listan. När det behöver komma först❤️

@bella70 ❤️

@Lilla Gumman Usch, det låter hemskt. Jag tycker dock att du ska se till att bollen ligger hos dig. En sjuk person kan inte fatta beslut. Det kan du, som är frisk. Fatta beslut medan du fortfarande orkar.

@Letlive Ja jag var helt chockad!Han har mist körkortet en gång innan på grund av rattfylla.

@Himmelellerhelvette Håller helt med 👍🏻

@bella70 Ja jag är jätteorolig för att han ska vara onykter när dom kommer.Vi har ju inte haft så mycket kontakt med våra barn o barnbarn på grund av hans drickande.Vi har några barn som är tonåringar och dom vet ju om hur det ligger till.Sonen ska hämta ett bord här så vi måste ju vara här hemma när han kommer.

Bra det letlive säger!!
Jag polisanmälde min tre gånger under pågående körning. Viktigt!!

Kraftigt berusad skulle det stå - vet inte hur det blev så🤦‍♀️

@Lilla Gumman
Bra att du dragit din gräns nu.
Innebär det att ni flyttar isär o bor så tills han har jobbat med sin problematik?

Detta med aldrig .. jag blev knuffad o det kunde absolut smält ordentligt vid ett tf.
Han är världens fredligaste men..

Jag tänker som så att en kraftigt 🤲 dag alkis är som en psykiskt sjuk person.

Du han aldrig lita på att det inte händer något värre.

Jag klarade mig genom att sänka blicken och vika undan och inte säga något.

Inte min normala personlighet men annars hade det gått illa den gången.

Var rädd om DIG!!

Låter verkligen helt fruktansvärt. Jag känner med dig och hoppas du mår OK. Men: Att köra rattfull är OERHÖRT allvarligt. Kan du prata med hans läkare så de kan dra in körkortet? Med det bristande omdömet bör han inte befinna sig i trafiken bland andra.

Jag behöver skriva av mig för nu är det återigen dags för ett varv till i alkoholkarusellen... Min man har haft problem med alkohol i många år men igår gick han över ännu en gräns då han var så berusad att han ramlade både på mig och på hunden på golvet och att han knuffade mig flera gånger. Sommaren är värst då han lovar att "dricka lite" men det blir mer och mer för "det är ju så varm och fint ute". Det blir en öl när han börjar laga mat (tidigt på em), och därefter ungefär en flaska vin nästan varenda dag. När jag säger något blir han irriterad och svarar att han inte har några problem och nuförtiden tar han ju två vita månader per år. Så kommer till slut den dagen då han dricker som om det inte fanns någon morgondag och blir svart i ögonen, skriker, gapar och kallar mig ibland för fula saker. Å morgonen efter är han full av ångest och lovar vad som helst - utom att sluta dricka. Varje gång är han helt säker på att han klarar av att dricka måttligt. Han har provat medicin men säger att han mår så illa av tabletterna att det inte går att ta dem, och jag kan inte låta bli att undra om det verkligen är sant eller om han inte gillar att effekten av alkoholen uteblir.
Han har alltid sagt att han inte är en person som jag behöver vara rädd för, dvs även om han ser arg ut och skriker åt mig så behöver jag aldrig, aldrig fundera över om han skulle fysiskt ge sig på mig. Han har också sagt vid flera tillfällen att om det otänkbara skulle hända så skulle han sluta dricka direkt. Tja, det ska han ju inte utan ur hans mun kommer samma visa ungefär att nu vet han att det blev för mycket, jag kan vara trygg i att det aldrig kommer att hända igen, nu vet han hur han ska kunna dricka mindre. Bla, bla, bla... Inte längre något tal om att han ska sluta dricka, inte ens en kommentar om en vit period som ska starta direkt.
Här går min gräns så nu ligger bollen hos honom om hur vår eventuella framtid ska bli. Vi har varit tillsammans många år och det finns inga barn hemma.

@aeromagnus Jag finns med dig i tanken imorgon! Försök att se på det nya jobbet som ett äventyr 🤩 I början är du helt slut av alla nya intryck och nya vanor. Inom två månader lägger det sig, vissa delar halvautomatiseras. Jobbet, att undervisa, kan du 🤩

Kram 🐘

@sliten61
Håller tummarna för att han är iväg så du kan få en fin stund med sonen ❤️
Sen är man ju alltid rädd att personen ska komma hem under besöket.
Är han hemma så ring dem strax innan de kommer o möt på café eller liknande istället!

Hemma igen. Direkt ner i badkaret 🤩 Helgen har varit arbetsam och påfrestande så till vida att jag, barnens pappa, äldsta dotter, hennes sambo och hans föräldrar har jobbat och bott i samma hus i tre dagar och två nätter. Plus min hund, som hade fullt sjå att hålla ihop den utökade flocken i en helt ny miljö. Vet inte vem som är tröttast, jag eller hunden 🤣

Samtidigt har det varit så roligt att hjälpa dem komma på plats, och att packa upp allt på det nya stället. Allt är flyttat och 90 procent är uppackat innan vi åkte därifrån i eftermiddags. Vi har verkligen lärt känna huset och dess egenheter, tagit del av deras drömmar och planer för renovering. Att inkluderas i det fullt ut är magiskt häftigt. Den känslan lever jag på länge.

Vi har fått grillad korv och pizza, med delicatobollar, hembakta gula rutor och godis som mellanmål. Plus frukt, nötter och dadlar. Trots tröttheten i skallen, värken i benen och frestande godisskålar på bordet så valde jag frukt, nötter och dadlar som mellanmål.

Inte ens på bilresan dit och hem eller nu när jag kom hem ikväll föll jag till föga. Heja mig! Dag 41 som sockerfri och klockan fortsätter ticka på 🤩

Kram 🐘

@B.Å Jag räknar alla tusen återfall jag hade innan jag slutade dricka. För hur många gånger har vi inte lovat oss själva att:
-Idag ska jag inte dricka!
Och ändå har vi druckit! Så var det alla fall för mig! När jag kom hem från jobbet hade jag förträngt känslan jag hade på morgonen och att jag hade lovat mig själv att inte dricka denna dagen! Så återfall har jag haft tusen gånger om! Behöver inte fler! Tänker också alla vita perioder jag bestämde mig för men började dricka innan perioden var slut. Skulle jag vara nykter i en månad, drack jag efter 14 dagar! Då hade jag varit tillräckligt duktig tyckte jag men egentligen var även alla de tillfällena återfall, ellerhur? Kram