skrev Tombor i Ängslan

@Varafrisk Det går bra fast än det blev AW igår och lite för många öl. Ingen katastrof men nu vill jag bara upp på banan igen. Då mår jag som bäst! Ha en fin helg😊


skrev Abaddon i Ångest

Vad gör ni för att stå ut med ångesten? Det är ångesten som fått mig att dricka för mycket och ofta från början. Det är också ångesten som kommer pga abstinensen som fått mig att börja igen när jag försökt att sluta för gott.

Vad har ni för metoder? Vad funkar för er? Jag tränar. Men ett problem för mig är att svår träningsvärk och tröttheten som uppstår efter hård träning påminner för mycket om symtomen på ångest och då kommer ångesten. Det blir alltså ibland ett ekorrhjul. Ångest - träning - träningsvärk - ångest. Och så rullar det på…


skrev Sisyfos i Nykter livet ut

Åh så roligt, SeKlart! Grattis 🌷
Apropå friska barn lyssnade jag på Sanna Sundqvist sommarprat. Det var bra och tänkvärt.
Jag tänker att Det Vidare Livet ska handla om det som ingår. Lycka, stress, oro och tankar om livet. Och om Dahlior förstås. Jag har en - den har övervintrat. Den har en (1) blomma. Skulle gärna göra en bukett. Det är så vackert. Lite lätt avis både på dahlior och barnbarn faktiskt. Men det kanske kommer.
Ha det fint!


skrev Sattva i Framåt

Geggan, säger också, oj har det redan gått ett år?
Du utstrålar ett fint lugn🌸❣️🌷


skrev Sattva i Min värderade riktning

Tittar in såhär på lördagen igen.
Jag tror också att ACT har många bra delar!
🌸❣️🌷


skrev Sattva i 1år och framåt🙏

Ett något sent grattis från mig!!🌸❣️🌷


skrev Sattva i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

Grattis på 4-årsdagen någon dag försent!!🌸🌸🌸


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

Phu, ja att flytta tar på krafterna, även om man "bara" är bärhjälp! Hoppas allt gått bra! Så fint att se sin dotter ta större o större steg fram i livet. Att köpa hus är stort! 🌼🌸❣️


skrev Sattva i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk
Tittar in här på lördagen!

Många saker som pratats om här i din tråd. Försök att inte känna skam o en impuls att fly (min tolkning bara). Jag tror du hade en annan förväntan på utfallet, och blev överrumplad av responsen.

Angående vara den som tar kontakt o inte, vad bra att du säger till dina vänner att det är ett gemensamt ansvar. Då är ju dina önskemål uttalade. Men samtidigt hamnar du lite i ett hörn, för om de då inte hör av sig, ska du eller ska du inte? Fokus hamnar nån annanstans än på det viktiga, att ses?

I mina vänskapsrelationer är det så olika. Jag har en väninna som är så himla bra på att skicka sms med hälsning. Jag får lite dåligt samvete varje gång-för jag kommer inte ens på iden liksom. Men jag svarar alltid hur mycket jag uppskattar hennes sms.
I en annan relation vet jag faktiskt inte vem som tar initiativet. Den som känner lusten att ses tror jag.
Jag tror att din terapeut kan hjälpa dig med detta, för det handlar ju med all sannolikhet om känslor djupt ner. Självkänsla, självkärlek, egenvärde...allt det där.
🌸❣️🌼


skrev Sisyfos i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Hej VaraFrisk, Har läst ikapp lite i tråden. Där jag bor finns ett ställe som erbjuder medicinsk yoga. Det går lite långsammare, innehåller mycket andning och avslappning. Går att googla fram. För mig som var/är stel var det mycket bra. Om det finns nåt liknande där du bor rekommenderar jag dig att testa.
Har tänkt mycket på det där med att fråga/inte fråga vänner om att ses. Har en kompis som ofta frågar. Jag gillar hennes inställning som verkar vara att hon inte tar det personligt om man tackar nej och att hon inte verkar hålla räkningen. Hon gör det hon känner för. På så sätt träffar hon också rätt många människor. Jag är inte riktigt så, men jobbar på att bli det. Jag tror att många är såna så att de inte kommer sig för med att ta kontakt, även om de vill. Jag bjöd in mig hos nån jag inte sett på flera år nu i somras. Jag vet att hen tyckte det var bra. Jag vet att det kan kännas tungt när man upplever att det är lite ensidigt, men om det är trevligt när man träffas så spelar det egentligen inte så stor roll vem som tog initiativ. Men som sagt, det är lätt att säga - men kan vara knepigare att känna.
Hoppas dina jobbdagar har gått bra! Ha det fint i helgen!


skrev Sattva i Nykter livet ut

Men åh, GRATTIS Se klart!!! Ett nytt litet liv! Så härligt❤️🌸❣️🌷


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Har semester nu ett par veckor. Är just nu sedan i torsdags hos maken i hans nya lägenhet. Stannar några dagar, sedan hem en vända o så på yogafördjupning sista semesterveckan.

Jag bara känner in mer eller mindre dessa dagar hos maken. Första kvällen kände jag mig som en främling. Nu har jag landat lite. Har med mig verktygen från min kurs i anknytningsmönster, och det är så himla intressant vilken skillnad den kunskapen och verktygen gör för mig. Lägger märke till när anknytningssystemet triggas, hejdar mina impulser, lyssnar istället inåt. Tar hand om mig på riktigt. Det är så skönt att inte dras iväg i känslorna. För jag får många tillfällen att öva...
Önskar er alla en fin lördag!🌸🌸🌸


skrev Lobster i Dygn 1 - mår så otroligt dåligt

@Tuwa Hej! Hur går det för dig? Första dagarna är jobbigast men sen blir det lättare!
Så bra av dig att du ändå försöker ha små delmål, som när du skrev att detta var första nyktra dygnet. Ta en dag i taget och uppdatera gärna här på forumet för du är ju långt ifrån ensam❤️


skrev Chrij i Trillade dit...

@TappadIgen
Tack för ditt stöd🌹🌺!!


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

@Flarran Hoppas att det känns lite ljusare nu. Det är så fint att läsa dina inlägg, och du är alltid så positiv. Jag uppskattar verkligen det !


skrev B.Å i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

Dag 18

Tänker inte skriva så mycket nu ikväll. Har haft fullt upp hela dagen, lek och matlagning, godnattsaga och väldigt roligt umgänge. Känner mig lyckligt lottad och väldigt trött.

Älskar känslan av denna härliga nyktra kvällströtthet och har pirr inför att få vakna till en härlig och nykter morgon.

Kram 🤗


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

@Carisie Men här borta är jag ju, i segelbåten. Skepp-ohoj ⛵ Har fixat och donat och packat och planerat och jobbat och åkt tåg och nu är det ledigt igen. Hurraaaaa! Hoppas att du får en lugn och skön helg i skogen ❤️


skrev B.Å i På den femte dagen

@MärtaMaria grattis till 23 dagar i FRIHET. Riktigt bra jobbat!

Den känslan du beskriver, sorgen, att lämna sin ”trogna vän” (alkoholen) den känner jag så väl igen. Exakt samma känsla har jag haft så många gånger!

Precis den känslan kommer jag också ihåg från tiden när jag blev tvungen att avsluta ett väldigt destruktivt förhållande. Det tog mig så lång tid komma över sorgen. Helt sjukt när jag tänker efter, tyckte jag om att vara levande död!?

Ibland måste man rädda sig själv och med tiden går sorgen över. Det tar bara lite tid.

Tack för att finns här ❤️


skrev Tröttiz i Villrådig!

@sliten61
Så du kämpar, men att du tappar orken är lätt att förstå.

Det där med att oroa sig gör ju inte att han tar tag i saker, det hjälper inte. Kan du försöka ha det som mantra? ...

Ja, man saknar den del som inte hör till "beroendedelen", man VET ju hur en person kan vara. Men det är ju något man inte själv kan styra, det är upp till den andra att bli mer den icke beroendedelen.

KRAM.


skrev Flarran i Dygn 1 - mår så otroligt dåligt

Hej! @Tuwa, Varje resa börjar med ett första steg och vägen till nykterhet och frihet ifrån alkohol är inget undantag. Tycker att det är bra att du har hittat hit till detta forum. Försök att ta dig igenom helgen nykter och har du alkohol hemma så lås in den i nåt skåp eller förråd långt bort från din närhet så du slipper frestas i början så att säga.

När jag kände att det var dags att fokusera på att försöka vara nykter så bar jag ned den alkohol som fanns i huset i källaren. Sedan efter några dagar tog jag mod till mig och hällde ur de ölburkar jag hade. Det tog emot, och kändes lite konstigt, men det var nog en rätt viktig symbolhandling som jag har haft nytta av. Något som jag även gjorde var att köpa hem lite goda alkoholfria alternativa drycker som jag inte förknippade med drickande.

Detta för att man skulle känna att det fanns nåt annat än bara vanlig läsk och vatten att dricka så att säga. Motivationen den går då lite upp och ned fast man nu har varit nykter och alkoholfri i flera månader kan jag då säga. Det viktigaste är då att inte ta det första glaset eller burken som sedan lätt bara blir till fler och fler. Man bryr ju sig inte så värst mycket när man väl har halkat in i alkoholdimman alltså.

Kämpa på kompis!


skrev Självomhändertagande i Villrådig!

Du dansar ännu i djävulsdansen. Jag minns när någon skrev det till mig här. Det var då som jag tog till mig orden. Och jag känner igen mönstret som du är i. Det är vad medberoendet är.


skrev Självomhändertagande i Villrådig!

@sliten61
För att du ska få vila upp dig, så behöver du sätta en gräns. Det är väldigt svårt, men det går om du vill och jag tror att det skulle vara hjälpsamt om du tog professionellt stöd, i den processen.
Önskar dig all kraft att ta hand om dig!


skrev Tröttiz i Även vi anhöriga är maktlösa inför alkoholen

@has
Insikter ja ... Jag har kommit rätt långt tycker jag i min resa gällande medberoende, jag har varit riktigt i träsket. Det jag lärt mig är dock att det finns stunder som jag så att säga drar iväg och hinner tänka, vad gör han nu, bara han inte dricker och inre rumba drar igång. "Stopp, stopp" tänker jag efter några sekunder och snurrar tillbaka bandet och tänker - hans liv, hans val, en vuxen människa.

Insikt genom att i olika kanaler ta del av beroendesjukdom, hur den funkar, genom nyktra alkoholister, poddar, vad som funkar och inte. Det funkar inte att säga vad någon ska göra.
Hot, vädjan, ultimatum m.m. funkar inte.

Insikt att det i vissa situationer är beroendesidan som resonerar, den "normala" har alkoholen fått att stiga åt sidan.

Att förstå att det inte är bara så där att sluta med alkohol. Beroendet är stort. Att välja om man vill vara i det eller inte, att kunna välja sig själv och sitt eget mående utan att få skuldkänslor.

Att man själv har ansvar över sitt eget mående, det har inte en person med beroende ansvaret över. Den har fullt sjå med sig själv.


skrev sliten61 i Villrådig!

Min man har åkte till vår husvagn i morse efter ett bråk i går kväll.Han drack sig redlös och ramlade igen och kissade ner sig.Jag tyckte det skulle bli så skönt att få vila upp mig lite i helgen.Men så fort han åkt blev jag rastlös o började oroa mig för honom.Jag saknar den han är innerst inne.Vi har varit tillsammans i 47 år,sen vi var tonåringar.Jag vet inte hur jag ska leva utan honom.Jag vet hur bra vi kunnat ha det.Han har börjat med antabus och går på samtal hos en läkare.Men så nu ikväll så ringde han och jag hörde direkt att han druckit.Så ledsen o besviken man blir.Hur blir det nu när han kommer hem?Hur ska man orka?


skrev User37399 i Erfarenheter av antabus

@Letlive
Du är maktlös mot hennes alkohol men aldrig i ditt egna liv - där har du total makt. Glöm inte det, att du har valmöjligheter
Ha en fin kväll 🤗