Anonym26613

Du förklarar det så bra! 🙏🦋
Det tog tid för mig också att släppa taget. Det är nog mänskligt 💚

Du nämnde igen det där med att inte ersätta A med A-fritt. Jag hade inte fattat det tidigare utan det blev mer slumpen som gjorde att jag slutade med A-fritt. Det har verkligen gjort skillnad. Nu åker jag inte och handlar "fredagsdryck" och har inte framme fina glas. Det har nog varit avgörande med att lyckas denna gång. Tack att du delade med dig 🦋💚🦋💚🦋

@Varafrisk Jag känner igen mycket av det du beskriver. Den första tiden var verkligen ingen dans på rosor och jag hade jättesvårt för att hitta motivation till saker och ting. Jag var ju van att alkohol skulle vara belöning eller tändvätska för allt och inget. Efter ett tag, ungefär där du är nu så började jag sova bättre, det gjorde mycket. Då såg jag till att göra saker som jag visste jag tyckte var roligt. Typ fisketurer och renoveringar. De första gångerna var verkligen jobbiga, trodde ju inte det gick att ha kul utan alkohol, men det gick ju.😅 Och det var ju faktiskt lite kul ändå, vad konstigt!😂 Så mitt tips är att gör saker som du vet att du gillar, ganska snart så börjar du vänja dig. Det handlar otroligt mycket om vanor. Och när man har gjort något som förr innefattade alkohol och märker att det gick ju bra, det var ju kul, så mår man ytterligare ett snäpp bättre.

Det där med att dom säger att du inte ska dricka substitut ställer jag mig lite tveksam till. Ok, det är säkert de allra bästa men det är ju jättemånga här som har druckit diverse alkoholfria alternativ och inte fått sug efter alkohol pga det. Det har snarare varit till en hjälp för att inte dricka alkohol.

Hur går det med sömnmaskinen förresten? Måste du använda den varje natt?

Jag avslutar med en väldigt viktig sak, oroa dig inte för framtiden. Det är totalt onödigt, du kan omöjligt veta hur du tänker då.

Kram. 🤗

@Torn Tack för ditt inlägg, det kändes gott🙏🏻

Vad kuratorn sa till mig var att det handlade om att bryta mönster. Att risken för återfall är större om man har kvar vanorna fastän man dricker alkoholfritt. Jag vågar inte dricka alkoholfritt om det inte är det till 100% pga antabusen.

Sömnmaskinen använder jag. Funkar relativt bra👍🏻

Nu är det dax att släcka lampan😴

Kram🤗

Jag menar mest att jag tror det är lättare om man hittar något att glädja sig åt i vardagen/helgen. Att träna på det helt enkelt. Nåt som får en att stanna upp en stund och bli nöjd. Kan vara vad som helst, nya tofflor. Eller lägga upp maten fint på tallriken när man äter. De små små detaljerna som ger viss tillfredsställelse. Det har varit svårt för mig att se dem, men jag tror att det är viktigt.
Nu är du trött och det är kanske det du faktiskt också ska tillåta dig att vara. Trött och vila.
Jag har också lite svårt att hitta intressen. Jag kan vara riktigt avundsjuk på sådana som har ett starkt intresse för något. Men jag har väl insett att jag tröttnar på saker också och vill ha nya utmaningar ibland. Och det kanske är så att man inte måste ha ett svar även om man passerat 50? Det finns människor runt omkring mig som inte heller har bestämt sig för något specifikt men som prövar nytt. Du verkar vara sådan och det beundrar jag hos folk. Man måste kanske inte ha en intressetillhörighet heller. Och man måste kanske inte ha svaret på vem man är, men istället svara på vilka egenskaper hos sig själv som man tycker om. Man blir ju också i sitt sammanhang. Inte så att man behöver skylla på andra, utan snarare så att man kanske inte kommer till sin rätt i alla sammanhang. Men det är kanske till hjälp att se sina goda egenskaper lite tydligare. Jag tänker att man är de sidor som man gillar. De andra blir i sitt sammanhang. Där kan man försöka förstå sig själv.

Godmorgon☀️

Jag vet att jag egentligen inte ska skriva här på forumet på morgonen. Det tar alltid längre tid att skriva än vad jag tänkt mig. Och jag måste verkligen vara i tid på jobbet idag. En kollega och jag ska ha ett digitalt möte med en förälder där vi ska informera om att vi kommer göra en anmälan gällande vår oro t Socialtjänsten. De samtalen är alltid svåra att göra. För det är så tufft för föräldern men vi måste inga barnets perspektiv. Vi vill även att föräldern ska få veta det först av oss inte fr Socialtjänsten. Det är endast om det är Våld inblandat som vi inte ska ringa föräldern utan då är det direkt t Socialtjänsten och först muntligt. Därefter kommer jag hålla en del i en föräldrainformation gällande CP tillsammans med några andra kollegor. Min del handlar om bla om känslor , sorg, reaktioner och vikten av att berätta, prata om diagnosen. Efter förmiddagen kommer jag nog vara ganska trött...det här är energikrävande men intressant och viktiga delar i mitt arbete.

Och som jag skrev igår så är det så bra för mig att skriva inlägg som bidrar till att jag får en del respons från er. Det innebär att jag får känna medkänsla, förståelse men även att jag får tänka till...att det öppnar upp mina vyer ...men även att jag får vila.

Så idag på den 18:e dagen som nykter och med antabusen redan intagen tar jag med mig följande....
....det får lov att kännas tungt...men försök att få en liten ljusglimt varje dag...tillåt dig att inte behöva hitta nya intressen...men få till att göra något som du tycker om...som är lätt att ta till...naturen...kanske den där lättlästa boken... plantera om tomaterna i nya krukor. Tycker om att ha blommor och lite grönt...men gör det enkelt. Enkla maträtter.

Försök att få in hjärnan på rätt spår... landa i kroppen...känn andningen...

Jag ska försöka njuta av dagen idag🙏🏻☀️

Kram❣️

Godmorgon Varafrisk ☀️💚
Kan inte få nog av dina fina och kloka inlägg👏🙏
Du går från klarhet till klarhet och även om det är en tröttsam resa just nu så sitter du kvar för du vet att du är på väg till något bra👍😊

Kram🧡🌷🧡

@Varafrisk God morgon😊
Jag följer din tråd och det käns nästan som att det du skriver hade kunnat vara jag som skrev. Vi är lika långt i nykterheten och kämpar med ungefär samma tankar.
Jag orkar just nu inte skriva i en egen tråd men läser svaren du får och det hjälper även mig 😊.
Nu kämpar vi på med en nykter långhelg du och jag.
Kram

Godmiddag,
För mig gick det bra och jag uppskattade a-fria alternativ de första månaderna. Sen fick jag lite nog-nu händer det då och då.
Tänker att det är så jädra stort kliv nu med din medicinering och vad det innebär-du är nykter, många dagar! Wow, och försjunk om du kan lite i den storheten som det innebär. Dina egna kliv. För dig. Det berör mig starkt, du är bra! Kram 🤗

Go’ kväll vänner❤️

Kom hem strax före 16.30. Pratat m min terapeut nästan i en timma. Druckit kaffe och käkat knäckemacka, läst den lokala tidningen. La mig i sängen sen. Småslumrat. Så trött....helt energilös. Lite lite lätt illamående. Lite huvudvärk. Inte deppig. Inte heller uppåt. Ganska neutral. Har beställlt mat på Pinchos. Fyra lediga dagar framför mig. En trädgård som behöver tas hand om. Ett hus som behöver bara städas lite lätt. Växter inomhus som behöver bytas ut. Men....om inget av detta blir gjort så får det vara så ...för jag behöver vänta in mig själv...jag behöver verkligen göra det. Fokus för de lediga dagarna får vara återhämtning. Blunda för vad jag tycker behöver göras. Möjligtvis åka och handla mat. Ta ett bad. Min man kommer vara h sonen och måla på dagarna. Ta en promenad. Vem vet kanske ta med termosen t vattnet eller bara ut i trädgården. För jag behöver vila...så är det...varken mer eller mindre.
Så ska jag försöka ta in den positiva bekräftelse som jag fick av mina kollegor i morse att jag gjorde ett grymt bra jobb💪🏻Och att jag har 18 nyktra dagar med mig..och att även om jag har antabus till min hjälp och står här med väldigt svajiga ben så är det ändå jag som har tagit beslutet...och det är en styrka som är svår att förstå att jag bär...men jag gör det!

Tillsammans är vår styrka enorm...vi som finns här på forumet🙏🏻

❤️🦋❤️🦋❤️

Kram

@Varafrisk skrev:"Så ska jag försöka ta in den positiva bekräftelse som jag fick av mina kollegor i morse att jag gjorde ett grymt bra jobb💪🏻"
Instämmer med dina kollegor. Du gör ett grymt bra jobb.
Vila upp dig nu. Du behöver kanske just det.

God förmiddag!

Sedan jag började skriva här i februari förra året har jag i princip skrivit varje dag ibland flera gånger under en dag. Och nu när jag är där jag är så känns det än mer viktigt..betydelsefullt för mig att skriva. Det känns som om det lättar inom mig när jag får skriva. Och som jag skrev här om dagen...att även om alla inte tycker som jag (och det är ju himla tur..så tråkigt det skulle bli annars!) eller kanske förstår mig...så har jag satt mina tankar på pränt...och ibland får jag ett eller flera svar som jag begrundar...och som på något vis blir behjälpliga för mig...även om jag inte håller med de tankarna...men det blir liksom en tankerunda till.

Igår när jag skrev kände jag mig helt utmattad....och det kändes som om jag skulle inte orka lyfta min kropp på hela helgen...och är det någon gång som jag har druckit alkohol så är det ju på dessa känslor för då blir jag oftast lite piggare för stunden. Hur som helst...jag var SÅ trött...kände mig lite illamående...inte direkt hjärtklappning men ändå lite knepig...så där som jag kan känna mig om jag känner en starkare stress. Så även om jag inte behöver förhandla eftersom jag inte varken ska eller kan dricka alkohol..så finns det liksom ändå en stress inom mig...jag håller ju på att försöka hitta någon väg....till ett liv med nya vanor. Sov ganska bra inatt...första gången som jag drömde på länge...två sekvenser...dels var jag någonstans .. vet inte om det var någon konsert men iaf så satt Ola Salo brevdvid mig och jag blev dödligt lycklig...men han stannade tyvärr inte så länge...i den andra sekvensen drömde jag om en fd kollega en manlig rektor som jag arbetade tillsammans med när jag var skolkurator vilket är nästan tio år sedan som jag arbetade på den skolan...alltså hur ska jag tolka dessa drömmar? Men något som jag allt som oftast gör när jag vaknar är att jag blundar stenhårt...och då har lite huvudvärk...och jag tar inte hand om detta. Skulle nog behöva mer aktivt göra avslappningsövningar, meditera eller ngt liknande..

Hur som helst så är jag fortfarande mycket trött...men har ändå lite mer energi än vad jag hade igår...och tankarna är lite mer positiva. Jag har lätt för att stressa upp mig när värmen, solen kommer...måste ut i trädgården..måste fixa rabatter...måste måste måste...och så har jag tänkt under så många år...för att till slut inse att jag har inte den energin eller lusten eller motivationen just då...utan försöker att hitta en nivå som passar mig...men ändå får jag inte min trädgård att se ut som jag önskar. Vid frukost satt min man och jag och pratade om detta. Om trädgården. Och jag har nog kommit till insikt med att jag vill gärna att det ska se ut på ett visst sätt men jag har inte det rätta intresset för då krävs det mycket mer förarbete intresse för att odla osv. Jag tänker även att detta är starkt förknippat till min uppväxt ...alla dessa måsten...min mamma hade inte en köksträdgård, fruktträdgård och blommor mm för att hon älskade detta...utan det var ju en del av livet som lantbrukarhustru....det var ju inte ett val utan det föll ju på hennes lott. Min bror har en fantastisk trädgård vilket även min syster hade...och jag tänker att för de var det först ett arv..något som man bör göra men skillnaden fortsättningsvis var att de tyckte om det. Fast jag tror inte min svägerska är lika förtjust i att ta hand om allt som odlas..för det är ju inte min bror som kokar saften, gör sylten osv.

Så under nästan hela tiden som vi har bott i huset dryga 20 år har vi haft rabarber..en gång per år...kanske vi gör rabarberpaj. Vi har haft vinbär, hallon och jordgubbar för "att det är så himla mysigt" att gå och plocka och äta...hur mycket har vi gjort det?? Nej, så numera har jag tagit bort dessa bär även om det givetvis är jättegott att äta färska bär. När jag började sätta fröer för några månader sedan för att odla så var det inte genomtänkt...och det blev för stort och det blev ett måste....så det blev inget med det. Jag har i alla fall fyra tomatplantor som jag inte själv har drivit upp men som jag idag ska plantera om. Så efter frukost...så har jag mer en plan om hur det kan komma se ut i trädgården denna sommar. Jag ska försöka ta det i min takt...men det är nog den största utmaningen. För det ligger så starkt inom mig att jag ska bli färdig...allt ska blir färdigt för sen kan jag koppla av...har så svårt att koppla av mitt i...för att sen fortsätta. Det är ju ofta då när man är så trött som man blir så lätt irriterad och inte tänker klart....

Nu på förmiddagen har jag flyttat om växter inomhus för det blir för varmt för vissa växter att stå i söderfönstret så jag ska åka och köpa lite nytt att ställa i dessa fönster. Ska även köpa lite jord samt fylla på kyl och frys. Kanske är energin slut efter det...vi får se!

Ha en fin Kristi Himmelfärsdag!

Kram:)

Hej Vara frisk,
Jag tycker det är så spännande med dina föräldrars historia kring odling och som ett villkor för att klara sig snarare än nån mindulness som det nästan har blivit nu.
Jag tycker också det är helt förståeligt att du spjärnar emot något som för dig blir ett måste, till och med lite ”konkurrens” med syskon. Ofta pratar man ju om hur synd det är att så mycket gammal inredning mm som nästan helt försummats k gammal bebyggelse. Men även om jag håller med så finns också en stor förståelse för att bli trött på det gamla och önska, se en ljusning i det nya, som vi numera ofta betraktar som ”trist”.
Vi måste gå våra egna vägar. Önskar dig en fin dsg med alldeles lagom energi-nivå. Jag ska sova middag. Kram 🤗

Tack för ditt inlägg @Se klart❣️Det är så kul att du uppskattar mina föräldrars historia kring odling. Ja..deras odling var verkligen något annat än den odling som pågår i många olika hem nu för tiden. Och vad jag hört har väl den ökat nu i Coronatider. Och, efter vad jag skrev tidigare och ditt inlägg så blev det ännu mer tydligt för mig varför jag är lite avog mot att odla själv. Men när jag lyckas, när jag får det växa och ser resultatet så blir jag givetvis jätteglad. Fast jag lär mig mer för varje år hur jag vill att mitt odlande ska se ut...att jag kan begränsa mig. Men jag är dock otroligt tacksam att jag har fått uppleva detta...jag var det inte då men nu kan jag se och förstå innebörden av deras arbete. Det var deras arbete och det var deras lott🙏🏻❤️ Förra veckan köpte jag småkakor och bjöd mina kollegor på. Det var drömmar, finska pinnar och bondkakor. Kakor som alltid fanns i mitt föräldrahem. Kanske inte något jag heller uppskattade så mycket då men nu så mycket minnen🙏🏻 Igår var det tio år sedan min mamma dog och jag önskade att hon funnits längre i mitt liv och mina barns liv. Fast ändå tacksam för all tid vi fick tillsammans även med min pappas. Var inte redo heller att vid 48-årsålder bli äldsta generationen.

Dagen idag blev bättre än vad jag trodde igår att den skulle bli. Har planterat om mina tomatplantor. Köpte en slanggurkeplanta samt några nya växter inomhus.

Min dotter har varit hemma i eftermiddag och jag skjutsade hem henne för stund sedan. Jag sa t henne att så skönt det är att jag inte dricker alkohol så jag kan skjutsa hem dig. Och hon svarade ja...så skönt❤️

Nu sitter jag på altanen, dricker te, skriver här och lyssnar på Karlavagnen som idag handlar alkohol. Det är ju folknykterhetens dag idag...visste inte det men läste på Facebook.

Snart är dag 19 som nykter till ända🦋

Kram❣️

Lyssnar på P4 Karlavagnen nu..man pratar om alkohol. Det är tydligen Folknykterhetens dag idag. Intressant att lyssna på👍🏻

Kram🦋❤️

Dina senaste inlägg utstrålar mer lugn än tidigare, önskar så att du ska få känna lite frid. Så många måsten och borden vi ärver från tidigare generationer. Hur man gör saker, kakbak och städning och i ditt fall odling. Vet inte om du har läst Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj. Jag rekommenderar den varmt. Bra med långläsning som man längtar till. Önskar dig en skön helg💚kram💚🌷🌷🌷

@knickan Hej!

Skriver mer sedan. Tack för tipset på bok/trilogi. Har sökt på Kristina Sandberg. Vad är titeln? Hittar inget om jag söker på Maj?

Kram❣️

Varafrisk 💗
Kan verkligen rekommendera denna fantastiska trilogi! Att föda ett barn heter en av dem iallafall.
Jag levde med Maj i flera veckor, sträckläste hela hennes liv😘 Tror att det är perfekt läsning att distansera sig med för dig i nu läget.
Kram och
Ha en fin helg 🧡🌷🧡

Trilogin om hemmafrun Maj från Örnsköldsvik (Att föda ett barn, 2010; Sörja för de sina, 2012 och Liv till varje pris, 2014) Den är verkligen fantastisk. @Finalisa, jag gjorde som du, levde i Majs värld en hel sommar. Den har så många dimensioner, en verklig läsupplevelse💚

Blev nyfiken och sparade ner den första boken på Storytel. 17 timmar! Då har man att göra ett tag om det är tre böcker. Tack för tipset!

Kram 🐘