Hej allihopa! Ny här, så får väl börja med att skrapa fram en liten introduktion.

Min alkoholfria resa började för snart 4 veckor sedan. Före det var det säkert över 25 år sen jag haft en så lång torr period. Inte så att jag "druckit" i 25 år, men alltid har det funnits åtminstone en bastuöl, eller ett par avslappnande på fredagskvällen med i bilden. Ofta betydligt mera, bl.a. studenttidens fester kunde bli nog så våta. De senaste åren har det däremot blivit allt klarare att supen fått ett allt starkare grepp om mej och jag allt mindre kontroll över den. Sällan har jag druckit mej packad, men helnyktra kvällar har det varit väldigt tunnsått med under de senaste åren - spriten har mao blivit till något av en jämn plåga.

Jag är inte särskilt mycket för "en dag i sänder", så jag har bestämt att hålla mig torr året ut. Sedan borde jag ha möjlighet att göra ett nyktrare beslut om hur jag vill gå vidare. Inser nog att jag har stor risk att hamna i gruppen "bäst att avstå helt", men vet att det också finns mänskor som klarat av att tygla ett problemdrickande. Kännande mig själv, så tror jag att jag någon dag måste ta reda på vilken grupp jag tillhör. Jepp, jag är en katt (curiosity killed the cat).

Över huvud har det känts lättare att släppa än jag vågade hoppas på. Fysisk abstinens hade jag inte alls, om man inte räknar med några dåligt sovna nätter, men de kan lika bra skyllas på sommarhettan och strul med frun. På plussidan kan räknas att också vakentimmarna om nätterna nu är ångestfria. På det psykiska planet tar spriten (elller nu snarare icke-spriten) upp en hel del av mina tankar. Suget finns också kvar. Det försöker jag lätta bl.a. med att kvällsknapra på färsk chili (som jag odlar själv). Det begränsar godisintaget en del och vikten rasar, vilket definitivt är ett plus.

Nu är jag på min första arbetsresa som torr. Väldigt mycket alkotriggers där... Väntan på fältet, serveringen på planet, den ensamma kvällen på rummet... Jag gjorde min vanliga sväng och inhandlade kvällstugg att ha på rummet, före jag checkade in. Men i stället för hotellrumssats på några öl och, om jag stannar flera nätter, kanske vin och/elller en liten flaska rom eller whisky blev det att köpa två nollöl till mackan och nötterna. Så det här med att resa verkar tillsvidare gå bra. Utbudet i minibarerna har till all lycka aldrig lockat mig särskilt starkt, hoppas det fortsätter så. I morgon ordnas det antagligen helkväll på nån vingård, men det får jag nog avstå från den här gången. Jag är definitivt inte klar att sitta igenom en sådan med vatten i glaset.

Det känns alltid litet melankoliskt att resa från hem och familj, men den här gången föll jag in i en ovanligt djup melankoli på flyget. Vet inte hur mycket det beror på torkan och hur mycket på att jag köpte "Den osynlige mannen från Salem" som reselektyr. Den boken har en hel del melankoliskt mörker i bakgrunden och i sin huvudperson (åtminstone i början, inga spoilers please).

Det där med bore-out förstår jag vad du menar fast jag uttryckte det fel. Jag kopplade in på det andra spåret, tristessen när man slutat dricka. Det kan mycket väl vara så för mej också att jag drack pga att jag var uttråkad på kvällrna. Sen blir det en ond cirkel också, man blir håglös och missnöjd med sej själv för att man dricker och så dövar man det med att dricka ännu mer.

Så bra att du inte är en beroendepersonlighet. Då har du säkert andra möjligheter, det är inget jag kan uttala mej om. Det finns säkert många såna också, som känner att det blivit för mycket och drar ner. Jag minns inte om det var så för mej för ett antal år sen, om jag lyckades med det nån period. Tror inte det. Jag kan ett sockerberoende i botten också. Jag har inte läst hela din historia, ska göra det. Jag hoppas du förstår att jag inte på nåt sätt menar att kritisera eller racka ner på dej, jag tycker resonemanget är intressant.

Fast jag behöver inte förstå den sidan, för mej är det nykter resten av livet som gäller. Det ger mej en sån frihet. Det kändes som en begränsning av mitt liv i början, att aldrig få dricka vin igen, istället ger det mej en oerhörd frihetskänsla. Jag slipper planera, handla, kalkylera hur mycket som finns kvar i boxen och när jag är körklar igen. Jag kan släppa alla tankar på alkoholen. Att jag fortfarande tittar in här på forumet är min enda koppling till missbruket. Det gör jag för att jag har gamla vänner här, för att jag kanske kan göra ett inlägg ibland. Jag är expert på min egen nykterhet och min erfarenhet stämmer in för många andra men inte för alla då.

Det är trevligt för såna som kan dela en flaska vin och njuta av det och vara nöjd så. Men vanligtvis jag saknar inte det. Ibland köper jag alkoholfritt vin och dricker. Det funkar för mej så som "normala" kan dricka vin, dvs två glas och så är det bra. Senast jag kände ett sting av saknad var då vi var i Spanien i vintras och jag såg andra par dela en flaska vin och min man beställde in ett glas vin. Och jag satt med mitt sparkling water. Då hade jag velat vara som andra, kände mej annorlunda. Men om jag tittade mej omkring så var jag knte den enda som drack vatten heller. Och känslan gick fort om för jag vet att drt aldrig varit så. Hade jag fortfarande druckit så skulle jag druckit vin till lunchen, mera på balkongen eller haft med till stranden och jag skulle förmodligen varit berusad vid middagen. Så såg verkligheten ut på tidigare resor. Spela hela filmen till slut, brukade vi säga här ibland.

Nu pladdrar jag. Ha en trevlig lördag!

Stingo

Ingen flaska vin öppnas här inte. Och som du säger, så är ansvaret aldrig ditt, utan till 100% mitt. Jag är dålig på självdisciplin, men bra på att hålla löften. Med "en dag i sänder" skulle jag troligen ha börjat dricka redan och "för evigt" är ett löfte jag inte kan ge fullhjärtat. Därför anser jag att "det här året" har varit, och är, ett väldigt bra löfte för mig - från mig - till mig.

Är jag så lugn som du tror? Jo då, förutsatt att du också läst mina inlägg om behov av avslappningsövningar och helspända käkmuskler ;) Men med att inte dricka nu är jag faktiskt väldigt lugn. Det är något som förvånat mig själv. Just nu känner jag mig nöjd med läget.

Stingo

Pladdra på du bara. Det du skriver är väldigt värdefullt, så det tål nog att upprepas. Det du och andra här har skrivit om lugnet och klarheten med att inte dricka alls är något jag lyssnar väldigt noga till och funderar mycket på. Även om jag inte riktigt själv är där, så har det redan hjälpt mig massor att anpassa mej till min nya situation och i mina funderingar på det vidare livet.

Ebba

TACK Stingo.
Kan hända jag har feber nu pga att jag på riktigt är rädd om dig och bara tanken på att något jag har skrivit till dig - skulle bidra till att du sakta häller vin i dig gör mig febrig.
Jag måste nog på allvar se över
1. Tänka inte 2 eller 3 gånger innan jag postar något utan fyra gånger.
2. Min fallenhet för medberoende.

Ja jag har läst om dina "yoga-funderingar" haha...

Skönt med sansade samtal som får en att utvecklas positivt. Tack igen för lugnet du bidrar med. Känns helt fel att du skulle hälla lite rödvin i din kåsa när vi skålar med kallt klart källvatten i gläntan.

Stingo

...till en träff för gamla alkisar - Haha. Det skulle vara en präktig tavla det.

Jag har en ingift släkting, som slutade dricka långt före vi träffades. Måste vara över 30 år sedan. Han brukar låta vinglaset fyllas på släktträffar, men oftast är det minst halvfullt då middagen är slut. Han brukar säga att han kan, men inte vill, inte behöver dricka. Jag har aldrig riktigt förstått vad han pratar om och det har nog ingen annan i min familj heller. Men med det Santorini och andra skrivit här och via mina egna upplevelser under mina nu 8 nyktra veckor börjar jag förstå vad han menar.

Stingo

Så är jag då på stugan igen. Bastun håller på att bli varm och en varm och stilla kväll skymmer. Havsvattnet är 17 grader i vår lilla vik, vilket är alldeles otroligt. Tror jag aldrig har hänt den här årstiden förut. Hade hoppats på att se och kanske fotografera stjärnhimmel i natt, men det verkar bli natt-dis, så vi får se om kameran alls kommer fram. En fantastiskt fin och lugn kväll i alla fall. Allt är så tyst, jag älskar tystnad.

Jag är ensam här. Fruns tur att vara förkyld och barnen valde att bli i stan med henne. Det är med mycket blandade känslor jag är här. Förra gången jag var här, för precis 8 veckor sedan, satt jag ensam här ute och visste att allt inte var som det skulle, eftersom frun hade varit konstig i telefon. Hon hade då, utan att överhuvudtaget ha varnat att något alls var på tok, hällt ut all sprit därhemma och gjort en del andra saker, som jag inte vill gå närmare in på. Att hon hällde ut spriten är jag mest glad åt och det var jag nästan från första början, men där finns annat, som är svårare.

Nu känner jag mig mest sorgsen och melankolisk. Sorgsen över hur det har varit hemma hos oss i så många år. Sorgsen över att min fru har valt att tiga så länge. Sorgsen och orolig för att det verkar vara så svårt för oss att ta oss vidare.

Sprit finns här förresten på stugan. Riktigt god sprit. Men var inte oroliga, jag har inte kommit hit för att dricka och jag tänker hålla mig till de na öl jag tog med mig när jag kom och kanske en kopp te.

Nu blir bastun snart för het, om jag inte går och badar, så jag får sluta mitt melankolium här.

Ha en trevlig lördagskväll, allesamman.

Ebba

Tack, sjukt nog var det skönt att höra att allt inte bara är lätt som en plätt för dig heller. Ärlighet är en nyckel. Jag menar inte att man ska berätta allt här (som är min melodi) utan förövrigt tror jag. Det är lätt att lura sig själv. Ha en härlig kväll med tystnaden. Själv hör jag sirener och grannar som dricker, grillar och skrattar tillgjort på gården... Stackare. Så lätt att glömma allt och skratta efter några öl eller vin.

Stingo

Av en av världens största fysiker och vetenskapsmän:

The first principle is that you must not fool yourself, and you are the easiest person to fool - Richard Feynman

Stingo

Hällde ut drägget ur ett gammalt lådvin, som någon lämnat i kylskåpet på stugan. Faan vad det luktade vedervärdigt. Det där skulle jag helt säkert ha druckit upp förr, antagligen litet motvilligt, men i all fall "man får ju inte slösa med...". Där fick jag en grej till på min varningslista (om jag nån gång försöker börja dricka moderat).

- Om jag någonsin får för mig att gammalt illaluktande lådvin skall hällas i strupen och inte i vasken (eller kanske såsen), så är jag way over the line.

Vickan69

Ja, visst inser man hur lågt man sjunkit när sådant som är otänkbart för icke-alkoholister är en vana. Trycka ut det sista, dricka fast det smakar skit för att få i sig max med A. Dricka tidigare och tidigare på dagen, köra bil inte helt nykter osv. Passera gräns efter gräns...

Hopppas dina jobbiga minnen ger dig styrka i beslutet och nya insikter om vart du vill med livet

Stingo

Jag har en tid varit fundersam över att så många här talar om att dricka vin. Är det faktiskt så att de flesta av er byggt ert missbruk mest med vin, eller är det mera ett sammelnamn för hela patrasket? Visst inser jag att det här forumet inte är representativt och dessutom kommer jag från en lite annan kultur, men för mig har det alltid varit öl och starkt som kommer först i tankarna då man talar missbruk?

Och därifrån kan jag bekvämt hoppa över till min andra punkt. Vinlådor! Vilket helvetes otyg de är! Jo visst är de praktiska, men hur många har dragits ned i träsket av att bära hem 1,5 - 3 liters lådor och sedan fylla på och fylla på, utan någon naturlig koll på hur mycket som gått åt? Det som en vanlig familj behöver är halvor ( 3dl) inte lådor (3l). En halva är precis lagom om de vuxna i en familj vill dricka ett glas vin till söndagsmiddagen. Jag är för det mesta liberal, men marknadskrafterna är så helvetes ojämlika. Konsumenten är fullkomligt hjälplös då storföretagen tutar ut nya produkter, som har ett enda mål - sälja mera - förtjäna mera.

Här talar jag förresten inte direkt i egen sak. Vi bannlyste vinlådorna i vårt hem i ett mycket tidigt skede, med undantag under stugsemestern.

Vickan69

Att fundera över. Tidigare inlägg när jag började här var ungefär lika mellan vin, sprit, öl eller både öl och sprit. Vet inte om jag har helt belägg, men har för mig jag lästa att kvinnor har mer problem med vin. De dricker nog vin framför annat innan missbruk uppnås. Inte alla dock. Finns flera kvinnor här som varit öl-torskar.
Eftersom många kvinnor dricker vin så har de där boxarna tydligen inneburit många fler kvinnliga alkoholister om jag förstått det hela rätt. Det är ett j-la sattyg med boxar faktiskt. Det fylls på och dricks mycket mer när man kan tappa ur enkelt flera liter. Mängden försvinner liksom. Vet själv och även mannen när han drack. Gick ju åt en hel del då.

Ja, det är några som tjänar mycket på att vi dricker mer och mer och har missbruksproblem. Staten själv tex. Sjuk dubbelmoral, kan jag tycka men nu för tiden inser jag att det faktiskt räddar en del från att dricka ännu mera. Brukar tänka på hur mycket pengar vi sparar nu förutom häksa och relationer. Tänk vad många barn som far och farit illa. Hemskt! Det skiter boxtillverkarna helt i. Vuxna har ju ett eget ansvar, eller hur? Varför säljer man inte brak och liknande på bolag?

Stingo

Funderade om jag skulle lägga in en fundering om lådvinen kanske har del i det att flera kvinnor blir fast numera, men valde att inte spekulera. Intressant att du genast tog upp den tråden. Det ligger nog nära till hands, men är det så? Eller är det mera pga att kvinnor lever så mycket friare liv nuförtiden?

Staten lär väl nog förlora mycket mera på alkoholisternas uteblivna skatter, understöd och sjukvård, än vad de får in på alkoholskatten? Här har vi extra problem i (södra) Finland med att det är så enkelt att ta färjan till Tallinn och bunkra. Om skatten höjs syns det genast på att flera hämtar därifrån. Så dricker de lika mycket (eller mera, för nu har man ju lager) och skattmasen blir utan sitt.

Vickan69

Äh, vi får nog läsa på. Försökte tolka din lite kryptiska fråga men inser att jag inte riktigt vet vad du syftar till eller undrar. Om fler kvinnor dricker mer än årtionde/mön/de som dricker annat? Kvinnor och män dricker. Kvinnor har egna liv och löner i våra länder. Kvinnor tål (till skador och fysisk påverkan) procentuellt mindre jämfört med kroppsvolym pga av andel underhudsfett hormonsammansättning mm. Kvinnor dricker vin för att det är mer vanligt kulturellt och mindre påverkan på mättnad och magstorlek? Kvinnor jobbar och stressar mer som män tidigare gjorde? Kvinnor påverkas som män av att kontinentaldricka lite till vardags och samtidigt behålla Nordens supa-till-mentalitet till helgen?

Ingen expert och vet inte vad du frågar om... ;-)

En egenreflektion. Jag skriver vin, eftersom det företrädesvis var det jag drack. Om man bara räknat den sprit och den öl jag druckit, så hade jag inte häckat på forumet, om man säger så.

Boxar är en katastrofal uppfinning. Det blir så j-kla enkelt och accepterat att bara hälla upp ett glas vin i tid och otid. Min man och jag insåg tidigt att boxar absolut inte funkade för oss och köpte bara hem det om vi skulle ha buffékalas eller liknande. Men fanns box hemma, så drack vi båda för mycket - varje gång. Inga undantag.

Stingo

Har märkt att jag känner dofter bättre än tidigare, trots att jag nu varit snuvig i flera veckor. Blev en märklig upplevelse idag, då jag var på en tillställning där det serverades skumvin. 50 personer med skumvin i glasen i ett rätt litet utrymme avger en förfärande stark doft. Jag har dessutom aldrig gillat skumvin (med mycket få undantag), så upplevelsen var inte särskilt trevlig. Hur månne jag kommer att reagera då jag får dofta på en riktigt rökig Single Malt Whisky nästa gång (en av mina stora favoriter)?

Stingo

Inlägg #100 i min tråd. Tack till all som är med här!

Ebba

100. Tack själv Stingo, du är en härlig prick, ser fram emot 100 till.

/Ebba

Stingo

Beroende på hur man räknar firar jag 2 nyktra månader, eller 9 veckor sedan jag senast drack idag. Sitter dessutom i en litet liknande situation, som då jag skrev mitt första inlägg här. Då satt jag på ett hotellrum i Europa och nu sitter jag hemma i startgroparna till nästa resa. Den här blir lång, två veckor. Det är länge sedan jag varit borta hemifrån så länge. Mycket jobb, kommer det att vara. Jag kommer att få ta kvällarna till hjälp. Coctails och middagar, som jag inte kan vara borta blir det också... Veckoslut, utan andra alternativ än att äta på restaurang... Det känns tryggt med två månader i nacken, men besvärligt kommer det nog att bli.