Förändra sitt drickande

Är själv från ett hem med alkoholiserade föräldrar och sa att jag aldrig skulle hamna där. Har haft ett bra förhållande till alkohol förut. Kunna ha alkohol hemma, men det är bara att glömma. Efter nyår kastade jag ut allt och sa "aldrig en droppe mer". I helgen fanns det i huset igen. Men skam i kroppen, gick jag in på systemet och köpte två dunkar vin. Igår drack jag och sov om vartannat. Idag helt slut i kroppen och ångest utan dess like. Idag hällde jag ut det som fanns kvar i slasken och sa samma mening igen "aldrig en droppe mer"....Ringde alkohollinjen och sjukstugan.

Hej ja har mer eller mindre haft ett dageneftersug i flera år. Druckit mer eller mindre i perioder. Har även tagit återställare för att suget är stort .men nu har de hänt ngt konstigt, då ja nu varit på semester i 2veckor o druckit varje dag , men måttligt o inte haft de där dageneftersuget som ja brukar ha. Hållt i sej en månad nu, tänker heller inte då desperat på alkohol heller. Vad har hänt kan ett sug sluta ? Är även på väg in i klimakteriet , kan de ha med de o göra ? Känner mej lycklig att de är så , eller är de bara tillfälligt ? Mvh Carolina

Jag dricker i stort sett varje dag. Har gjort detta i ca ett år nu och har nyligen kommit under insikt att det jag gör sänker mig.
Tidigare har jag tränat flitigt, varit social, arbetat hårt och försökt få hemmalivet att fungera på ett bra sätt.

Jag har "självmedicinerat" under de senaste fyra- fem åren vilket innebär att jag druckit ca 4 stora stark alt en halv till en hel flaska rödvin varje kväll. Det hela började med svår sjukdom och medföljande sjukdomsångest i ungdomen. Därefter hade jag inga behov av att dricka annat än några glas på helgerna i drygt 25 års tid. Sedan svår sjukdom i 50-års åldern, botat från denna men vanorna fortsatte.

Då var det dags. Insikten. Det är dags att erkänna att alkoholen är ett problem.

Det var inte hänt något speciellt i mitt liv. Det handlar inte om yttre omständigheter. Det är jag. Jag mår dåligt - väldigt dåligt. Jag gör det ibland.

Det finns inte mycket jag kan göra åt att jag mår så här - mer än att vänta tills det går över och jag känner mig gladare igen. Problemet är att jag försöker göra detta nykter nu - vänta ut den långsamma tiden, håglösheten, meningslösheten.

För varje dag som går känns det mindre och mindre meningsfullt att låta bli att dricka sig igenom det. Jag vet att det blir uthärdligt då. Det blir lättare - inte lätt, men lättare.

Jag började en tråd för ett år sedan. Och hade då en hel del att ta itu med.

Nu har jag tagit itu med massor och mycket.

Har insett masdor och mycket.

Men till syvende och sist är min "paus"knapp kvar.
Det är så det känns. Den största anledningen till att svepa ett glas vin, förlåt. En flaska vin.

Att få somna bort. Och vakna till en ny dag.

Jag älskar söndagar.
Ingen alkohol finns. Jag kan vara nykter.
Jag hinner göra tusen och en saker.

Och sover bra. Snurrar ett tag innan jag somnar, Men sover.

Ny här. Jag dricker inte ofta och har inga problem med att vara utan alkohol, men vid dom få tillfällen jag dricker så blir det ofta för mycket, slutar med att jag vaknar upp med minnesluckor, ångest, hjärtklappning och förlorad självrespekt. Har varit helt utan alkohol i längre perioder och det har gått bra och väldigt lätt (senast 3 månader). Kan fortfarande gå ut, vara social och umgås med andra som dricker utan några som helst bekymmer. Verkade mest vara andra som ibland hade problem med att jag inte drack.

Hej!

Är 29 år gammal man, jobbar mån-fre vanliga arbetstider. Nästan varje dag efter jobbet dricker jag. När helgen kommer fortsätter jag på samma sätt fast i större mängd. Jag dricker uteslutande öl. Dricker mig aldrig kalasfull utan blir mest dåsig och somnar tillslut.

Jag har insett mitt problem och har nu bytt ut starköl mot att dricka 3,5or i veckorna för att göra något litet åt saken. Jag blir inte berusad på samma sätt men suget att öppna en till öl finns hela tiden.

Idag är det tre veckor sen jag bestämde mig. Inte en droppe har runnit ner i min mage. Först nu börjar det bli lite lättare har inte riktigt samma abstinens längre. Jobbiga perioder kommer givetvis men har man konsumerat alkohol ofta i 17 år så vore det väl konstigt om det bara gick över. Dessa tre veckorna har inte varit en dans på rosor. Nej snarare dans på spik och glas väldigt jobbigt periodvis men idag känns det rätt okej. :) Mitt första delmål är en månad när det målet uppnått satsar jag på tre månader osv. Jag är noga med att unna mig något som belöning efter varje genomförd vecka.