Trillat dit igen.............

541 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Tjalle
Tack för ert ovärderliga stöd.........

Tack sisyfos, levande, träningstanten52, PP, muränan (och alla ni andra förstås) för era värmande och motiverande kommentarer. Det är en del av det som gör att jag peppas att fortsätta. Ni som följt mig vet hur många år jag kämpat. Jag har haft viljan men inte verktygen för att orka någon längre tid. Ibland har jag varit nära att ge upp men någonstans långt där inne finns något som vägrar att ge sig för den värsta motståndaren jag har mött i mitt liv.

Sisyfos, du undrade om det är så jag är, dvs "kör på" till 100% när jag bestämmer mig att lägga av. Tyvärr är det nog sant. Jag har alltid varit en "på och av-människa" Dvs när jag inte dricker så blir jag väldigt aktiv, på gott och ont. När jag sedan, mer eller mindre, faller ihop av fysisk och psykisk trötthet har jag medicinerat med A. Nu har jag dock lyckats hålla A stången i tre månader och nästa stora uppgift för mig blir att hitta lugnet i nykterheten. Tillåta mig själv att ta en dag utan att göra någonting. Jag antar att det är fler än jag själv som ständigt lider av dåligt samvete för att det finns så mycket saker man inte kan, inte hinner eller orka göra. En nyckel till min vidare framgång tror jag ligger där. Att bara få vara utan att alltid prestera..........

Jag går i alla fall in i min fjärde månad med viss tillförsikt. Jag aktar mig noga för att bli för styv i korken och jag vet att vägen är allt annat än spikrak. Jag gläds dock åt alla härliga människor här på forumet och varje gång jag är inne och läser lär jag mig något och jag inser dessutom att jag inte är ensam. Alkoholismen slår blint mot ung som gammal, fattig som rik och är brutal, skoningslös och ger ingen pardon. Jag ser samtidigt att ni är flera som lyckas besegra vår gemensamme fiende och det inger tillförsikt.
Sköt om er/Tjalle

anonyMu
Fin inställning Tjalle. Bra

Fin inställning Tjalle. Bra med reflektion också. Jag har märkt att just 2,5-3 månader är något av en liten risk-gräns för min del. Då börjar den initiala glädjen över att ha slutat med något lägga sig och vardagen börjar pocka på. Tankar som "ska det alltid vara så här" börja komma. Men jag har också märkt att om jag tänker att det är beroendet som sparkar bakut och trilskas, så kan jag lugnt sätta mig ner och observera förloppet, utan att agera på det. Bara en lite tanke.

Kram på dig

Tjalle
103 dagar nykter.....

Hej på er forumvänner,

Nykter på 103:e dagen. Jag är inte 100% i balans just nu. Har haft problem med ryggont i flera veckor och det ger sig inte. Jag har varit hos massör två gånger men tycker inte att det hjälper. Visserligen har jag jobbat som en tok med allt från grävning, bygge av stenmur, trallmålning etc men jag har varit van vid att jag återhämtat mig efter några dagar. Just värk, i alla former, tär på humöret och jag är i alla fall glad för att jag inte har ont när jag sover.

Ibland undrar jag om inte diverse krämpor kommer fram, än mer i dagsljuset, när kroppen inte får sin bedövning. Just nu ligger det väldigt nära till hands att tänka på att ta sig ett glas, bedöva kropp och knopp och få lite artificiellt lugn. Jag kan inte säga att jag har något kraftigt alkoholsug men känner saknaden "av något".......

Det blir dock inget glas i kväll. Imorgon bär det iväg på en veckas "hälsohem". Förutom en hel del aktiviteter blir det vegetarisk mat hela veckan och en hel del lugn och ro. Jag har prövat på det förut. Första gången var jag riktigt skeptisk men jag blev glatt överraskad. Jag visste inte att man kunde laga så goda maträtter av "bara grönsaker". Lite vattengympa och bastubad hoppas jag också bättrar på min fysiska status.

Jag var på 60-årskalas förra helgen. Mycket trevligt. God mat och "massor att dricka". De flesta klarade detta galant medan åter ett par av deltagarna fallerade. En somnade och en annan trillade omkull frampå nattkröken. Visst kändes det lite stelt vid matbordet när bordsdamer ska konverseras och man själv inte har något "smörjmedel". Men ack så skönt det kändes att ta bilen hem frampå småtimmarna och att sedan vakna upp på hotellrummet och vara sugen på frukost. Jag vet inte hur många gånger jag vaknat upp på hotell och haft fullt bestyr med hur jag ska genomlida dagen. För att inte tala om vilket räknande det har varit när jag kan sätta mig i bilen för att köra hemåt...........

I stora drag är jag dock relativt nöjd med min tillvaro. Jag går inte omkring på rosa moln men jag har mina små stunder av glädje och njutning som förgyller tillvaron. Man kan lugnt säga att jag är mer närvarande....

Sköt nu om er så hörs vi/Tjalle

träningstanten52
Fylla är trist

Visst är det så trist att se fylla och skönt när man inte är där själv.

Levande
Härligt ☺

En hälsovecka låter härligt och hämta nya krafter till kropp och själ.
Ha en fin vecka och bra jobbat

miss lyckad
Super bra!!

Nä, menar att du super dåligt och det är jättebra :) Heja

kaktusdahlian
Bra med hälsovecka

Hej,
Jag har läst igenom hela din tråd och beundrar dig för att du inte ger upp. För varje gång blir du klokare och jag hoppas att du får kraft och glädje på din hälsovecka. Jag har hållit upp flera gånger men trillat dit igen, ofta eter 3-4 månader när jag tyckt att jag varit duktig och börjar hitta skäl tillv arför jag kan "unna" mig ett glas vin och övertygar mig om att jag kan dricka måttligt.. Men det kan jag inte. Efter några månader är jag tillbaka på ruta ett och dricker vin varje kväll. Jag dricker inte som du som verkar ha perioder av intensivt drickande utan det har smugit sig på genom åren och idag tål jag mycket mer än förr. Jag tror att jag dricker 1 till 1,5 flaska vin per kväll. Hemskt. Jag tänkte på det du skrev tidigare om hur lite normala människor dricker. Det är något jag är fascinerad och avundsjuk på. Varför kan jag inte vara sådan? Jag är inne och läser på Forumet då och då och hade bestämt mig för att sluta dricka i måndags. Men det har jag inte hållit. Istället har jag druckit vin varenda kväll. Tror inte jag haft en nykter dag sedan i augusti förra året. Ska försöka gå in och skriva här varje dag för det blir tydligt för mig hur galet det är och din berättelse ger mig mod att gå in och skriva fast jag misslyckas gång på gång och skäms. Mönstren blir tydligare när man uttrycker vad som sker och hur man mår. Till sist kan det ge kraften att hålla emot hjärnans starka belöningssystem som bara vill ha A. Tack för att du skriver och jag önskar dig allt gott.

Tjalle
Tillbaka från "hemmet"......

Jag kom tillbaks från en hälsovecka för ett par dagar sedan. Fokus var på lugn och ro (inga mobiltelefoner eller TV etc), vegetarisk mat och en hel del yoga. Det var ingen yoga som innebar att man behövde stå på huvudet utan mer av en medicinsk yoga som kunde utföras på stol. Det är något jag varmt kan rekommendera. Bra för oss drinkare som har svårt att koppla av och har mycket stela muskler. Vidare var det en hel del fyspass, promenader, lite föreläsningar etc. Således ingen traditionell semester men väldigt givande.

Under denna vecka hade jag inget som helst sug men så serverades ingen alkohol heller så det var liksom inget att fundera över. Psykiskt och fysiskt mår jag bra förutom den fruktansvärt stela ländryggen som inte riktigt vill ge med sig trots min vecka. Nåväl, lite bättre är den i alla fall och jag fick med mig hem en hel radda ryggövningar som jag kan praktisera hemmavid.

Jag har nu passerat tremånadersnykterheten med råge och har endast en dryg vecka kvar till fyra månaders nykterhet. Kanske att jag varit nykter så länge ca 2-3 gånger under hela mitt vuxna liv. Tre månader har stigmatiserats för mig och har alltid varit en kritisk period. Jag kan dock inte tala om varför det är så. Det enda jag kan intyga att det blir lite, lite lättare för varje dag. Eftersom jag alltid har varit en otroligt impulsiv människa så vet jag dock att den lilla djävulen kan hoppa fram och fresta mig från en sekund till en annan. Jag har full respekt för detta och har försökt förbereda mig så gott jag kan men vet att osvuret är bäst. Om jag varje morgon skulle kliva upp och tänka på att jag skulle vara nykter i resten av mitt liv skulle jag nog bli tokig. Jag fixar inte det. Det räcker alldeles utmärkt för mig att beta av dag för dag och förhoppningsvis bli lite, lite starkare för varje dag som går.

Livet går upp och ner även om man är nykter men helt klart blir problemen lite lättare att hantera när man inte har ångest av alkoholen. De där riktigt euforiska känslorna vet jag inte om jag någonsin kommer att uppleva igen men just nu nöjer jag mig med att jag känner mig lugnare, har en viss harmoni och kunna njuta av de små tingen, som tex läsa tidningen på morgonen i lugn och ro med några koppar kaffe.

Sköt om er/Tjalle

Leverjag
Tjalle, blir glad

När jag läser dina rader. Så skönt, så hoppfullt och insiktsfullt. Vi sköter om oss.

Kram

anonyMu
Fin läsning Tjalle! Det

Fin läsning Tjalle! Det gläder mig att det går så bra för dig. Visst är det härligt när man lyckas spränga sina egna osynliga gränser?! Då vet man att allt är möjligt!

Kram på dig

Mabinos
Har läst hela din tråd inatt.

Har läst hela din tråd inatt. Gav mig lite lugn och hopp inför framtiden. Du har gjort ett riktigt bra jobb! Skriver så ärligt och bra. Tack gör att du delar med dig.
Kram

Fenix
Jättebra

Tjalle! Blir glad över att läsa om dina framgångar!

Levande
Så glad för din skull😊

Tycker du gör detta så bra och glädjs med dig för varje dag ☺

Christoffer
Tjena Tjalle

Har läst din tråd och och det verkar som vi delar en del erfarenheter och verka ochså liga i fas tidsmässigt i vår avhållsamhet ifrån a:)
Det där med sug och återfall etc. vid ca 3 månader verkar bero på post akut abstinens som kulminerar vid ca 3 månader.
Några här på forumet som hållit ut längre vittnar om att förändring till ny nivå (glädje/fokus/lugn etc.) kommer vid ca 6 mån så håll ut nu!!
Själv har jag varit lite rastlös och irriterad på senaste tiden (kanske PAA) men det verkar lagt sig nu vilket är skönt.
Fortsätt jobba på och stort lycka till!
C

LenaNyman
Känns bara finfint...

... att läsa dina avrapporteringar, Tjalle!
Kram på dig!

Tjalle
Funderingar så här på lördagskvällen.....

Jag är ensam i helgen. Frugan bortrest och träffar lite folk. Jag kan tycka att det är skönt att vara ensam stundtals. Sova tills man vaknar av sig själv, äta när man är hungrig, vara tyst och allmänt reflektera lite över tillvaron.

Jag lyssnade lite på en av mina favoriter tidigare idag, Freddie Wadling. Hans titelspår på senaste skivan, Nu lyfter vi från marken, skulle kunna vara en sång om mig själv (och kanske även andra med A-problem) Så vemodig men ändå full av hopp.

Jag har många gånger funderat på vad det är som gör det så otroligt svårt att förändra/sluta med sitt drickande. Under hela mitt liv har jag fattat en massa beslut, de flesta vettiga. Överlagt positivt mot negativt och kommit fram till en slutsats. Varför har jag då inte lyckats under så lång tid med detta så grundläggande problem??

Svårt att svara på. Lägger vi handen på en kokhet platta lär vi oss att undvika detta i fortsättningen. Är vi allergiska mot något livsmedel undviker vi detta även om vi tycker att det är gott. Förvisso kanske man kan tala om någon form av allergi även mot alkohol men de flesta av oss mår ju inte dåligt efter några glas, utan det tar ett tag.Jag tror den bästa jämförelsen kan vara när man upplever en väldigt stark fysisk åtrå till det motsatta könet. Man sätter skygglappar för ögonen och ger sig, med hull och hår, in i ett förhållande även om det i övrigt finns noll förutsättning för någon stabilare relation. Jag hade själv ett sådant förhållande för en herrans massa år sedan. Jag var helt uppfylld av denna kvinna och var beredd att göra vilken uppoffring som helst bara jag fick spendera tid med henne. Vi blev så småningom sambos. Vi var så olika man kan vara. Omgivningen såg detta och påtalade även lite fint detta men jag var både blind och döv. Det var två mycket jobbiga år och jag fick en hel del smällar. När det hela tog slut var jag fullständigt förkrossad och ville inte leva längre. För att göra en lång historia kort så "läkte såren" och jag träffade så småningom min fru, vilket jag är mycket lycklig för idag.

Alkoholen fungerar lite på samma sätt. Innerst inne vet vi att det inte är bra för oss men vi blockerar detta faktum och gör nästan vad som helst för att få oss ett litet rus till. Det är så lätt att skjuta upp sitt beslut till förändring. Fråga mig, jag har gjort det hundratals gånger. Jag har velat sluta straxt innan jag ska gå till läkaren för prover, när jag har slutfört en jobbig arbetsperiod, när semestern är slut, när semestern börjar, när jag fyllde 40, när jag fyllde 45, när jag fyllde 50, etc, etc.

Lättillgängligheten av denna socialt accepterade drog gör ju inte heller det hela enklare. Jag försöker förstå varför jag har hamnat i den situation jag har idag. Inse att alkoholen för de flesta människor är något positivt, som det också var för mig en gång i tiden. Men att det för mig inte fungerar längre och jag har förbrukat min levnadskvot av A med råge.

Ursäkta rörigt inlägg.
Kämpa på alla ni där ute/Tjalle

PP
Gokväll gräsänkling!

Ja det är svårt att förstå avsaknad av förnuft och insikt när det gäller alkoholen. Det är väl just det som är när vi blir beroende?!
vill nog påstå att vi även kan bli beroende av destruktiva relationer.
Fint att se att det verkar gå så fint för dig nu för tiden. Ensam hemma utan att Drick! Jojo! Här sitter en till, spritt språngande nykter ☺

Trevlig kväll

//PP

Tjalle
Fyra månader idag..................

Hej på er forumvänner. Jag har fyra månaders nykterhet idag. Det känns rätt overkligt att det är så länge sedan jag drack senast. Visst har jag stunder när jag verkligen är "törstig". Speciellt efter en dags arbete i trädgården med fint väder då ölen skulle sitta fint men på något sätt har jag accepterat att sugen kommer och går. De varar heller inte så länge. Kan man bara uthärda någon timme är allt som vanligt igen.

Mår egentligen rätt bra. Min fru tjatar på mig att jag snusar för mycket. Nu har hon tydligen läst ett antal artiklar som visar att ryggont och snusning har ett samband. Någonting med att nikotinet täpper till blodkärlen. Jag snusar lite drygt en dosa varje dag men jag har liksom inte orkat ta tag i detta. Jag har för mig att Ebba på forumet också hade problem med att sluta snusa och då har hon ändå en betydligt längre nykterhet bakom sig än jag.

Nåväl, livet tickar på. Kanske inte så många "kickar" i livet just nu men jag är ändå glad för mitt enkla liv och småsaker som jag kan glädjas åt samt att jag känner ett betydligt större lugn idag.

Må gott alla ni kämpar/Tjalle

Levande
Grattis till 4 månader 😊

Så bra jobbat och härligt att du mår så bra.
Lova att inte ens tänka tanken att sluta snusa, utan håll fokus på din nykterhet.
Tror ingen form av stress är bra och kan lätt göra så att allt faller.
Så önskar dig fina dagar med prillan under läppen

PP
Så fin Tjalle!

Blir då glad av dina rader. Frugan får lägga ner ;-) Du kommer att känna om och när det är dax. Är ingen doktor, men ryggont har säkert 100 andra anledningar som är mer troligt än snusande.
En nykter sommar?! Låter väl ganska bra tycker jag. Har du vågat testa A fri öl? Det gjorde jag efter ett par månader. Skapade inget sug att dricka alkohol.

//PP

Tjalle
Skönt att höra...

Då fortsätter jag nog att snusa ett tag till. Förhoppningsvis kommer dagen då jag lägger dosan på hyllan också. En sak i taget var det någon som sa....

Jag tycker att alkoholfri öl är helt OK. Visst blir jag lite besviken när jag tar första klunken. Det är ju liksom lite godare med en viss alkoholhalt men som törstsläckare är den riktigt bra. Sedan kan jag personligen reta mig på att den alkoholfria ölen i princip kostar lika mycket som starkölen. Vad är det för jädrans alkoholpolitik.......

Ha en fortsatt bra kväll/Tjalle

PP
Alk fri veteöl 13.60

Alk fri veteöl 13.60
Vete öl samma märke med alkohol kanske 19.60 på bolaget
Det är väl ok? Men i livsmedelbutiker har du rätt. Där kostar det ofta mer. Är väl inte en lockprodukt som folköl kanske....

rabarber
Grattis till dina 4 månader, Tjalle!

Härligt att höra! Starkt jobbat! Jag ligger lite drygt en månad efter dig och väntar med skräckblandad spänning på den berömda 3-månaders krisen. Fast den är ju inte given, så jag hoppas att den hoppar över mig ;)

Har också nikotinbekymmer. Mängden har ökat märkbart efter jag har slutat dricka. Men jag tänker som du, en sak i taget. Den andra avvänjningen kräver nog sitt eget forum skulle jag tro... Det kanske finns ;)

God fortsättning! Heja dig!

Fenix
Grattis Tjalle

till fyra månader. Nu tar jag antabus till hjälp för att komma dit och jag längtar!

miss lyckad
Grattis!!

4 månader är jättebra jobbat. Då har man oftast strategier för att mota sug och andra besvärligheter som kommer när man slutar med A. Helt rätt, med snuset, en sak i taget, det viktigaste först...:)

jas75
Grattis :)

Är själv snusare 🖒 Ta tag i prillan när du känner dig redo. Tänker att nån last måste jag få ha 😉 Å hellre snus hundra ggr om än alko. Trevlig helg

Tjalle
Rygghelvete.........

Länge sedan vi hördes. Jag har haft och har ett helvete med min rygg. Fruktansvärda smärtor som inte vill ge med sig. Jag har efter mycket om och en fått tagit en vanlig röntgen som visat alldeles för lite utrymme mellan ett par kotor. Är remitterad till magnetröntgen i oktober. Stundtals har jag inte stått ut med smärtan som plågar mig nästan dygnet runt. Från i början av juli har jag druckit alkohol på kvällarna för att stå ut. Inga mängder som fått några konsekvenser men ändå har jag förbannat mig själv att jag inte kan stå emot.

Jag har tränat varje dag, i enlighet med sjukgymnast, dvs lite cykling och stretching men inget hjälper ännu så länge. Försöker dock att inte falla in i destruktiva mönster. Nu är mitt mål att hålla ut till nästa röntgenbesked och veta vad jag kan göra själv för att möjligen förbättra min livssituation. Ständiga plågor är ett helvete.......................
Sköt om er /Tjalle

anonyMu
Hej Tjalle,

Hej Tjalle,

så oerhört tråkigt att läsa om din rygg... Ryggont kan ta kol på den bäste ska du veta. Jag har haft väldigt mycket ryggproblem genom åren och det är verkligen skit. Dessvärre blir det ju inte bättre av att dricka, även om jag verkligen förstår att du till slut har tagit till det. Jag minns själv när jag satt hemma i soffan, hög på smärtstillande och med vin i glaset. En kombination som absolut inte var lämplig enligt bipacksedeln, men jag bara orkade inte. Blev så påverkad att jag höll på ramla ur soffan och hela världen gungade. Men tog det bort smärtorna? Nä, tyvärr inte.

Jag hoppas att det ska snart ska bli bättre för dig.

Kram på dig

Tjalle
Tillbaka till tryggheten på forumet........

Jag har endast varit inne här sporadiskt senaste tiden, sorgligt nog. Ryggproblem med tillhörande värk är oförändrat. Till en början drack jag några glas på kvällen för att "stå ut". Precis som Muränan skriver botar det ingen ryggvärk men "hjälper"för några timmar. Sedan kommer naturligtvis skiten tillbaks med förnyad kraft. I slutet av augusti var jag på semesterresa en vecka. Det funkade men blev för många öl........ Sedan 10 dagars avhållsamhet. Fick sedan besök (frugan bortrest) av en gammal bekant som inte spottar i glaset. Det gick sisådär. Helt OK under dagarna men flippade ut under de två kvällar han var här, dvs blev "väldigt trött" och somnade tidigt. I fredags hade jag lite alkohol kvar i hemmet och det slank naturligtvis ner under dagens lopp.

Inte en droppe sedan i fredags eftermiddag. Jag vill tillbaka till mina drygt fyra långa nyktra månader tidigare i år, med eller utan ryggvärk.
I vilket fall som helst har jag mitt i allt elände slutat att snusa. Tre och en halv vecka idag och jag har inga som helst planer på att börja igen. Måste dock lära mig att jag inte hela tiden ska ersätta en last med en annan.

Skriver mer senare. Sköt om er/Tjalle

Tjalle
Vet inte om jag orkar mer.......

Är ju en av de verkligt "gamla" på nätet. Fram till i våras var allt bra. Vit sedan fyra och en halv månad. Kände mig stark, psykiskt och fysiskt. Sedan fick jag, efter idiotiskt mycket fysiskt jobb, stora problem med min rygg och mina höfter. Jag har efter ett drygt halvt år äntligen fått diagnos. Två diskutbuktningar samt att bägge höftkulorna deformerats och är "äggformade" istället för runda,, vilket innebär att de ligger och skaver hela tiden.

Allt sammantaget gör att jag har mycket värk och helt plötsligt känner jag mig väldigt gammal.....Jag som alltid litat till min kropp. Jag får inte löpträna lägre. Går nu på sjukgymnastik (en bra sådan dock). Har blivit rekommenderad att cykla istället.

Jag vill så innerligt tillbaks till min nyktra tid och jag hoppas på ert stöd. För jag vet inte om jag orkar längre.........Tjalle

Sidor