Trillat dit igen.............

597 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
AnnaPanna
Styrkekram

Hej Tjalle!

Precis när jag vaknade nu på morgonen gick jag in på forumet och hamnade på din tråd. Läst den från start till slut och vill bara säga att jag tycker du är SÅ stark som fortsätter kämpa.

Den där svaga självkänslan känner jag igen. Jag har insett att även den är en färskvara. Något som måste jobbas med dagligen för att hålla "konditionen" i själen uppe.

Blev kanske inget matnyttigt inlägg det här, men ville bara skriva några ord och säga att jag hoppas du orkar fortsätta kämpa över jul. Vi klarar det!

Tjalle
Ännu en dag i decembermörkret

Tack stingo, villveta, AnnaPanna för era stöttande ord. Det kan inte i ord beskrivas vad det betyder för mig. Jag hade inte orkat utan er support. Jag har tagit mig igenom både natten och dagen idag men med svårigheter. Darrig, orolig mage, svag, självkänsla=0 och så detta mörker ovanpå alltihopa. Min fru har kommit hem, trots allt. Det är oerhört betydelsefullt för mig förstås. Som ni så riktigt påpekar måste jag återigen in på den nyktra vägen.

Jag måste sluta att diskutera med mig själv när det gäller att dricka eller inte. Jag måste vara fullständigt kompromisslös. Jag kan inte dricka, punkt slut. Jag är alkoholist. Den gamla AA-devisen "bårhus eller dårhus" gäller även mig. Rent statistiskt borde jag ha ett antal år kvar i livet och jag skulle vilja fylla dom med lugn, tillfredsställelse, ödmjukhet, generositet, tålamod och förhoppningsvis lite glädje.

Förutom mina problem med A har jag fått några vardagliga bekymmer som blir än mer jobbiga att hantera när man inte är i form, vare sig fysiskt eller psykiskt. Det är bara några veckor sedan jag hade varit nykter i över tre månader och var i bra balans. Jag vill dit igen. Frågan jag ställer mig är hur jag genom livet klarat av så många olika sorters problem men är så maktlös mot att hantera alkoholen. Snart har två dygn gått sedan sista glaset och jag vet att det numera tar ytterligare 4-5 dagar innan första återhämtningen är där.

Jag har just nu bara en enda julklappsönskan och det är att förbli nykter. Allt annat är oväsentligt just nu.
Sköt om er
Tjalle

villveta
Hej igen....

Hej igen....
Jag har träffat Tomte idag och har sagt att det finns en Tjalle som önskar sig en julklapp som ska innehålla en stor viljan och kraft att vara nykter . :)
Tomte har sagt att han kan hjälpa med mycket snygg papper till julklappen men det som ska vara i julklappen måste du hjälpa till med .
En klok tomte men du är också klok .......även om du står stilla lite .
Om jag skulle ha den förmågan och kraft så skulle jag ge dig den julklappen .........men jag kan inte bestämma själv om du ska utnyttja det som är i .
Om du orkar .....koka lite buljong åt dig eller ät lite chokolad ????? Ät lite snälla så du får energi.
Vi finns här . Kram

Tjalle
Tack för gott råd och jättefina ord

Tack och en stor julklappskram, villveta.
tjalle

anonyMu
Skickar styrka till dig

Skickar styrka till dig Tjalle. ❤

Tjalle
En regnig decemberdag

Tack snälla muränan för din styrkehälsning. All styrka och värme också till dig.

Idag är det snöblandat regn och vi närmar oss årets mörkaste dag. I natt sov jag inte mycket. Vaknade ungefär en gång i timmen och tittade på klockan trots insomningstablett. Oerhört märkliga drömmar som jag dessutom kommer ihåg. Det var inte med någon större kraft jag klev upp denna morgon. Fortfarande svag och knäckt psykiskt men har ändå stärkts av er stöttning, bästa forumvänner.

Jag har sakta, sakta återfått lite aptit, svullnaden i kroppen börjar gå tillbaks men som vanligt är det psykiska det värsta. Håglöshet, apati, känslor av; varför ska just jag drabbas av denna hemska sjukdom som heter alkoholism. Nåväl, jag skönjer trots detta en strimma av hopp. Baserat på vad då kanske ni undrar från en alkis som trillat dit så många gånger. Jo, jag höll mig nykter i över tre månader, jag har varit nykter i perioder förr, jag vet att jag mår så otroligt mycket bättre när jag inte dricker, min självkänsla går från noll till någonting som kanske ändå kan kallas normalläge när jag är nykter. Jag VILL verkligen fira en jul och nyår helt nykter och jag VILL att 2015 ska bli mitt år, dvs ett år som ska gå i nykterhetens tecken.

Tjatigt?? Javisst men ni, om några vet vilka tuffa kamper man kan ha med sig själv och så länge man helhjärtat försöker antar jag att hoppet finns.
Allt gott till er/Tjalle

villveta
Härligt !!!!

Härligt !!!!
Jag håller tummarna för att det nya året blir ditt år ........jag tror på din styrka .
Bamsekram till dig <3

Stingo
Låter toppen

Låter toppen, tycker jag. Ta styrka från det som har varit bra och fortsätt åt rätt håll. Lycka till, med julen och det nya året.

AnnaPanna
2015

Vi bestämmer härmed att 2015 blir ett år då vi vågar, vill och väljer nykterhet! Ibland kanKe vi gör fel val, men då tar vi osa upp på benen och hjälper varandra framåt igen. Jag är med dig Tjalle! Nu ger vi de psykiska alkoholdemonerna en jävla omgång! :) Kram och peppning till dig!

Tjalle
En inköpsdag är till ända

Javisst AnnaPanna. Ensam är inte stark så jag ser fram emot att vi peppar varandra. Ju fler vi är, desto bättre.

Idag har jag varit på shoppingrunda hela dagen. Oerhört stressande för en alkis. Alla ljud, alla människor, stressen vid kassorna, för varmt klädd inne i varma butiker, irriterade bilister, etc, etc.

Det fanns dock en positiv erfarenhet med dagen. Jag hade bestämt att jag inte skulle dricka någon alkohol idag. Jag vet inte hur många gånger jag stressat runt på liknande inköpsrundor och stressat upp mig ännu mer än jag borde och behöver. Förutom att jag kanske inte är den mest kolugna typen tänkte jag idag efter vad det var som gjorde mig så stressad. En mycket stor anledning har varit att jag i mitt undermedvetna så innerligt "längtat hem" till alkoholen. Jag vet inte hur fort jag har velat tagit mig hem för att ta första glaset. Ibland har jag inte ens "hunnit" ta av mig ytterkläderna förrän jag knäppt den första ölen och därefter har det oftast snurrat på.

Objektivt sett är det ett väldigt sjukt beteende. Det är möjligt att det gav mig något för många år sedan men mitt drickande de senaste åren har istället blivit tvångsmässigt och nästan maniskt. När väl det första glaset är urdrucket börjar kampen att förhöja den begynnande fyllan och sedan har man all möda i världen att hålla den uppe på en jämn och fin nivå. Det är bara det att den "fina jämna nivån" har tenderat att lägga sig högre och högre. Resultatet för min del är att jag alltid somnat berusad och naturligtvis känt av detta morgonen därpå. När jag väl är där är det näst intill omöjligt att "klippa". Istället ägnar jag hela min hjärnkapacitet till att analysera alkoholtillgång, hur långt det räcker, hur många dagar jag kan/orkar dricka den här gången. Jag är fullt medveten om vad resultatet kommer att bli efter dryckesdagarna men ändå kan (vill??) jag inte stå emot.

Tro mig, jag har försökt med "socialt drickande", enbart dricka vin, enbart dricka starköl, enbart dricka champagne mm, mm men resultatet blir ändå detsamma. Det finns inga genvägar, åtminstone inte för mig. Jag är i en situation då jag har en enda möjlighet till ett fortsatt kvalitativt liv och det är att säga nej till all alkohol för all framtid.

Jag är tacksam för att jag är i så hygglig fysisk form som jag är, trots alla år av drickande men nu räcker det. Även om kroppen klarar av ett antal år till kraschar mitt psyke.

Jag har just avslutat en god kopp kaffe med nybakta pepparkakor. Det är inte så dumt det heller.
Sköt om er/Tjalle

villveta
Ett stort leende sänder jag .

Ett stort leende sänder jag .....Hoppas att det är du som bakar pepparkakorna ;)

nya_mia
Jag känner helt igen vad du

Jag känner helt igen vad du beskriver "tvångsmässig" vana. De flesta gånger ville jag inte ens dricka. Men det var som att någon slog av en knapp på min hjärna och bytte till autopilot och lät kroppen själv sköta allt. Som en robot öppna ölen helt utan känslor och tankar om konsekvenser...

Meredith11
Inte så många gånger

Men några, har jag handlat och druckit å känt mig som en robot. Ganska läskigt!

Tjalle
Dan före dan...........

Godkväll på er mina forumvänner. Här sitter jag framför datorn dan före dan och är relativt pigg och dessutom helt nykter. Det har nog inte hänt så många jular. Idag har jag tillbringat en hel del tid i köket. Jag har alltid varit intresserad av mat och har ansvaret för, åtminstone en del, av julmaten. Intresset för mat har varit lite "dubbelt". Det är roligt att stå i köket men det har också varit en förevändning att kunna ta sig några glas efter varje uträttat moment. Detta har gjort att mina matlagningssessioner tenderat att bli mycket långa och med blandat resultat. Ibland när middagen äntligen har blivit klar har undertecknad varit så pass bladig att jag inte varit till mycket sällskap vid middagsbordet.

Idag, dock, var matlagningen snabb och effektiv och resultatet rätt så OK. Det blev liksom inga överraskningar som tappade fat i golvet, etc.

Jag känner mig komfortabel med att fira jul och nyår nykter. Jag försöker ta en sak i taget och sedan får jag ta itu med 2015. Jag stressar så lätt upp mig om jag tar in för mycket. Jag märker tex att jag kan bli lite stressad av att räkna nykterhet i dagar. Jag har förvisso inte mer än 9-10 dagars nykterhet sedan sista glaset men jag försöker ändå ta till mig att jag under 2014 haft en hel del nyktra perioder, inte minst de dryga tre månaderna i höstas. Jag känner att jag omedvetet dras in i ett slags tänk där det blir en tävling (min tolkning) i hur många dagar man varit nykter. Jag måste bort ifrån dessa tankar och koncentrera mig på varje dag. Jag vet ju också att för varje dag jag förblir nykter blir jag starkare och sakta, sakta stabilare i min nykterhet.

Julen firas endast med frun. Jag tror det blir julmust på bordet. Min fru har den lyckliga läggningen att det inte spelar någon större roll om hon dricker en öl och snaps till julbordet eller julmust. Jag kan bli grymt avundsjuk på människor som inte låter alkoholen få grepp om tillvaron. På det hela mår jag rätt så OK och jag hoppas att alla ni "kämpar" får en bra jul och lite lugn och ro i själen. Det kan vi behöva.

Allt gott/Tjalle

Tjalle
Vit jul och blött nyår?

Julen var så lugn och rofylld som jag hade hoppats på. Traditionell julmat fanns på bordet men i lagom mängder. Blev en halv alkoholfri öl till sillen och lite julmust. Det är egentligen egendomligt hur man kan stjälpa i sig den ena litern starköl efter den andra men när det alkoholfria kommer på bordet räcker det med något glas.

Så kom då äntligen lite snö och solsken. Långa, långa promenader under de ljusa timmarna har det blivit. Känner att kroppen "svarar" rätt så bra och har tom vågat mig upp på löpbandet några gånger. Insomningstabletten har halverats och sömnen ganska bra. På det hela taget mår jag bra och suget är under kontroll. Idag var vi och nyårshandlade. Rätt så skönt att inte behöva tänka på bolaget utan jag kunde koncentrera mig på matvarorna.

Det finns några tillfällen när alkoholsuget gör sig påmint dock. Det ena är när jag går förbi en pub och ser någon läppja på en kall öl. För ett antal år sedan, när min alkoholkonsumtion var lite mera i schack, var bland det skönaste jag visste att slinka in på en pub en lördagseftermiddag med en kvällstidning att bläddra i. Idag törs jag inte riktigt tänka tanken ut för jag vet att jag skulle bli ordentligt bladig innan jag hann läsa tidningen slut.

Det andra tillfället är mellan tre och fem på eftermiddagen, speciellt den här årstiden när det är mörkt. Jag känner mig lite småsugen på något och då vet jag att det är fara å färde. I teorin är allting så enkelt, dvs drick aldrig första glaset. I realiteten är det stundtals värre. Det gäller att vara på sin vakt mest hela tiden. Det kan gå så otroligt fort från tanke till handling.

Imorgon är det nyårsafton. Lite alkohol finns hemma men är egentligen ingenting som oroar mig. Det är alldeles för små mängder för att det ska "vara intressant" för en gammal alkis som jag. I vilket fall som helst ser jag fram mot god mat och trevligt sällskap. Dessutom har jag mina böcker som är en "räddningsplanka" för mig. Det är ett alldeles utmärkt sätt att skingra sina tankar och komma bort från den ibland karga verkligheten.

Ett gott slut önskar jag er alla/Tjalle
(Blött nyår i rubriken syftar på att det verkar komma en regnskvätt under morgondagen)

FylleFia
Läsa är bra! Visst är det en

Läsa är bra! Visst är det en verklighetsflykt, men ganska oskyldig som jag ser det. Gott Nytt år på dig Tjalle! Verkligen!

Fia

Tjalle
Tillbaka från skidsemester....

Det var ett tag sedan jag var aktiv på forumet och det brukar ju ha sina orsaker. Efter tre och en halv månads nykterhet mellan augusti och början på december gled jag sakta in i mitt gamla dryckesmönster, dvs dricka rejält några dagar, någon veckas uppehåll etc. Jag har så förbaskat svårt för den mörka årstiden. Glider lätt in i någon form av depression. Jag försöker att "hjälpa till" med motion men det räckte inte den här gången.

Jag och frugan var nere i Alperna en vecka och åkte skidor och kom hem förra lördagen. Mina intentioner var att inte dricka den veckan. Efter en intensiv bilkörning genom Tyskland med en ständig snus innanför läppen var min adrenalinhalt på topp när vi så småningom nådde vår slutdestination. Skakig av för mycket nikotin och koffein var jag desperat efter något som lugnade ner mig. Jag hade inget att sätta emot utan det blev terrassen på hotellet med en öl i solskenet. Den ölen följdes av åtskilliga fler och jag var relativt bladig ner middagen skulle serveras. Jag drack på under dagarna 3 men lyckades trots allt besinna mig efter dessa tre dagar. Att vakna upp rejält bakis och stå på skidor en hel dag efteråt är inte att rekommendera. Inträngd med 80 andra personer i en skidkabin kan göra en illamående även utan att vara bakis. Det finns ju små "drickaställen" lite överallt i backen så naturligtvis blev det påfyllning under dagen. Ständigt fintande inför frugan. "Ska bara gå på toaletten......" Sedan in och häva sig i två stora öl på en nolltid.

Det är ett helvete att vara en beroende människa. Inte blir det lättare med åren heller. Psyket är svagare och ångesten svårare. Jag orkar inte "supa" längre.

Jag är glad att jag besinnade mig "redan" efter tre dagar. Höll mig till något glas vin till kvällen. Idag nykter på åttonde dagen. Jag har motionerat tre gånger denna vecka och även om ni tror att jag inte är vid mina sinnes fulla bruk så kommer jag att försöka igen. Jag vet hur bra jag mår när jag håller mig nykter, hur mycket mer jag orkar, hur mitt självförtroende växer, hur mycket lugnare min närmaste omgivning blir. Ja, fördelarna är oändliga. Att jag trots denna vetskap trillar dit allt som oftast är fruktansvärt frustrerande. Jag vet till slut inte vad jag ska säga.

Allt gott till er alla från en "veteran" på nätet som fortfarande kämpar så mycket jag kan/Tjalle

Alkoholist Javisst
Åh Tjalle, Tjalle, Tjalle...

Åh Tjalle, Tjalle, Tjalle... Fy fan.. Känner verkligen igen mig i din beskrivning då man har trillat dit igen.

Mitt drickamönster påminner om ditt. Intensiva hysteridrickaperioder mixat med träning och ett halvlyckat försök på att vara "normal" och sund..

Att behöva gömma alkohol, smyga och ljuga är sååå jobbigt! Jag har hållit på så i tre år. Kanske mer.. Minns ärligt talat inte.
Att hela tiden mana fram settings och situationer där alkohol är ett naturligt inslag. Att glatt erbjuda sig att fixa middagen (för då kan man ju smygdricka). Att erbjuda sig att vika in tvätten inne på sovrummet (och samtidigt svepa direkt ur vinflaskan som ligger gömd bakom ena klädhögen).
Fy vad jobbigt det är. Det tär verkligen på en!

Nu har jag varit nykter i 87 dagar och det är det längsta jag varit nykter sedan jag var 16-17 år.
Att slippa det eviga gömmandet, att stå inklämd bland människor bakis och skakis, att ha ett evigt nagande dåligt samvete och att känna sig äcklig och värdelös - det är så skönt att slippa!!!

Jag har tro på dig! Du är seg och du kommer tappert tillbaka gång på gång. Kanske den här gången är DEN gången som gör att du klarar det?! Jag tror att jag hade den "speciella nu är det nog"-gången för 87 dagar sedan. Jag gav helt enkelt upp. Orkade inte mer, nykterhet var mitt enda alternativ. Hoppas och tror att du nått till denna punkt den här gången. Hejar på dig!

Kram,
AJ

Tjalle
Hoppet är det sista som överger en....

Tack snälla Alkoholist Javisst för stöttande ord. Så skönt att höra att du verkar ha "hittat" din botten. 87 dagar är kanonbra. Jag är imponerad. Själv har jag många gånger trott att jag hittat min botten men uppenbarligen har det inte varit den definitiva botten. Ett av problemen är att jag alltid haft en bra grundfysik och återhämtat mig så pass bra varje gång. Inbillar mig att omgivningen inte heller anar hur det är fatt (förutom de närmaste då). Detta tillsammans har gjort att jag undermedvetet intalat mig att: "bara dricka en gång till..." osv

Nu har jag dock nått dit att den euforiska känslan av alkohol inte tillnärmelsevis uppväger alla vidriga nackdelar. Jag försöker lära mig att tagga ner och inte alltid vara på tå. Släppa kontrollen och låta saker och ting ha sin gång. Inte alltid så lätt att lära om på "gamla dagar". Det stämmer nog att jag är seg och jag ska kämpa på.

Trevlig kväll/Tjalle

LenaNyman
Jag är också inne på åttonde dagen, Tjalle.

Vi kan väl önska varann varmt välkomna tillbaka hit? :)

Tjalle
Absolut....

Självklart LenaNyman. Ensam är inte stark så vi tar väl ett tag i den berömda tålamodspåsen. Jag ska försöka vara lite mer aktiv på forumet. Det har hjälpt mig tidigare och förhoppningsvis dig också.
Kram/Tjalle

Fenix
Tjalle

kul att du är på banan igen. Ja vi är ju uppenbarligen envisa, eftersom vi ändå kommer tillbaks hit gång på gång. Och någon gång måste ju bli den där dagen då det tog slut och det riktiga livet började. Vi kanske äntligen är där nu! Ha de!

Harry den Trötte
Du är inte ensam

Även jag tog mig ett återfall (i slutet av förra veckan). Håller nu på att kämpa med abstinens och ångest. Det känns svårt och jobbigt.

Samma problem som du, tar mig återfall ibland. Tyvärr även efter långa perioder av nykterhet (flera månader). Även jag tränar mycket och lever sunt i nyktra perioder. Jag börjar dock tro att det kan trigga återfall pga att jag kör mig själv för hårt och till slut måste "fly" in i dimman.

Jag hoppas att jag lär mig läxan den gången, det är verkligen inte värt det.

Tjalle
Dålig karaktär???

Nykter på nionde dagen och jag mår fysiskt helt OK. Psykiskt någorlunda stabil men bär alltid på rädslan att falla för frestelsen som ju kan komma som en blixt från klar himmel. Antar att jag är lite av en periodare. Kanske är det också det som räddat mig. Kroppen hinner återhämta sig mellan varven. Många, många gånger har jag ställt mig frågan varför jag inte klarar av att fatta ett rationellt beslut och stå fast vid detta. I hela mitt liv har jag, i andra frågor, aldrig tvekat utan varit konsekvent och genomfört det jag bestämt mig för.

Är det svag karaktär??? Jag vet faktiskt inte. Ibland händer det att jag tittar på TV-program som Biggest Losers. Med förvåning ser man dessa "stora" människor och det är så lätt att döma. Varför tar de inte tag i sig själva?? Ät mindre och rör mer på er?? Samtidigt inser jag att deras problem är exakt detsamma som för oss alkisar. De kan helt enkelt inte stå emot frestelserna. I deras fall gäller det matintaget......

När jag varit nykter ett tag mår jag förvånansvärt bra. Så varför kommer då dessa tankar på att ta sig ett glas...... I mitt fall tror jag att jag har någon defekt i min tankeverksamhet. Jag är liksom inte helt nöjd med att "bara må bra". Jag vill ha "mera"....Inbillar mig att det kan bli ändå bättre med några glas innanför västen. Visst, efter några öl stannar tankeverksamheten upp, alla problem (små som stora) försvinner lite i ett töcken och ett stort (konstgjort) lugn sprider sig i kroppen. Allt vore väl om det stannade där men det gör det aldrig nu för tiden. Det slutar, nästan undantagslöst, med att jag dricker på tok för mycket med påföljd av att jag dagen efter blir bakis och då är det för sent. Då skriker kroppen min efter mera och då har jag inget att sätta emot.

Jag känner ingen oro över att jag ska dricka idag men vet att suget kommer så småningom. Min stora "läxa" blir att lära mig att hantera suget. Att inte ge efter så lätt. Att inte koppla bort "hårddisken" och släppa ansvaret. Jag har blivit så duktig på att "finta" omgivningen och ibland är mina fyllor så otroligt väl planerade. Den enda jag lurar är dock mig själv och det blir värre och värre för varje gång och svårare och svårare att komma tillbaka på banan.

Rörigt inlägg kanske men ibland måste man få ur sig vad som surrar i huvudet.
Sköt om er/Tjalle

Anders 48
Inte alls rörigt!

Jag förstår precis - jag funkar precis likadant! Hinner också "återhämta" mig mellan fylleracen - och dessvärre också glömma bort hur jävligt man mår när man skall ur skiten. Också 9 dagar sedan jag blev nykter sista gången - och känner mig fysiskt rätt ok, men den mentala biten tar längre tid. Och som du säger, det tar mer tid och energi för varje gång. Känner också igen det där med "välplanerade" fyllor, till viss del. Helt sinnessjukt att man liksom nästan lägger in det i kalendern, att "nu passar det in". Hoppas verkligen att vi båda kan hålla oss ett tag framöver. Tänk, i den bästa av världar, om vår sista "period" var den sista, på åtminstone, vääääldigt lång tid?! Jag önskar dig styrka på vägen!!!

Harry den Trötte
Inte rörigt

När jag läser ditt inlägg framstår det snarare som glasklart. Jag kunde ha skrivit det inägget själv.

Tror att du är något på spåret när du säger att det inte räcker att "bara må bra", så känner jag också. Jag söker den perfekta känslan, av absolut välbefinnande men den uppenbarar sig endast mycket korta stunder (om ens) och kostar som sagt dagar och veckor av ångest.

Blomman
Räcker inte att må bra

Jag har nog också den känslan eller liknade känsla. Tjafsar och orsakar massa bråk med sambon och nöjer mig inte med det jag har. Jag vet inte ens vad jag strävar efter med mitt beteende. Kanske mer bekräftelse fast jag får massor av bekräftelse redan.

Tjalle
Nu börjar det svåra...............

Idag nykter i två veckor. Det har gått skapligt men, å andra sidan, brukar jag "hålla ut" ca två till tre veckor innan alkoholsuget blir för starkt. Denna gång ska jag försöka ligga steget före och ha diverse strategier när suget sätter in.

I eftermiddags kände jag mig duktigt irriterad och allmänt olustig. I detta fall tacklade jag problemet genom att äta middag lite tidigare och det hjälpte faktiskt mot suget. Fysiskt är jag till fullo "återställd" men jag har ett gigantiskt jobb med det mentala. Kommer nu vara på resande fot ett par dagar och jag hoppas att detta gör att jag kan behålla fokus och skingra de destruktiva tankarna.

Jag önskar er alla en fin fortsättning på påsken/Tjalle

Fenix
Lycka

till Tjalle, du vet ju att vi ska lyckas till slut!

Carl73
Tack för berättelsen

Skrev mitt första inlägg i förrgår efter att det gått för långt och jag vaknat upp på Beroendeakuten. Då hade jag jobbat i princip dygnet runt under en vecka med lite alkohol i kroppen hela tiden och avslutat med en "belöning" på stan.

Har precis läst igenom hela denna tråd. På något sätt ger det mig lite styrka att veta att man inte är ensam. Att fler av er sitter med samma tankar och kampen av att hålla sig borta från alkoholen.
Tack Tjalle och alla som kommenterat.

Inne på dygn tre av nykterhet. Får kämpa men ser fram emot dag 6-7. Det måste bara gå.

Sidor