Trillat dit igen.............

600 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
steglitsan
Jag tror på dig Tjalle! Du

Jag tror på dig Tjalle! Du kan och kommer göra det.

KRAM

Tjalle
Åter hemma....

Åter hemma efter diverse resande. Fortfarande nykter men oj vad man stundtals får kämpa. Många dagar går riktigt bra men som gammal alkis får man inte riktigt koppla av och intala sig att nu rullar det på och det värsta är över. Det är lite som att stå i mål i ishockey; man vet aldrig när pucken skjuts på mål och man får alltid se till att vara beredd.

Jag sov dåligt i natt. Jag håller på att dra ner på mina insomningstabletter från 1-1,5 till 0,5 till att börja med. Mycket sitter nog i psyket. Tänker att en halv tablett kan jag inte "sova på" men det blev i alla fall ett par, tre timmar. Jag inbillar mig att jag blir deppig av tabletterna. Dessutom blir jag seg på morgonen och det tar ett par timmar innan jag känner mig fit for fight. Nåväl, jag steg upp tidigt och var förvånansvärt effektiv idag. En hel del nödvändigt pappersarbete på morgonen (tråkigt), därefter en hel arbetsdag med fysiska aktiviteter. Fullkomligt slut när klockan slog 5 på eftermiddagen. Hungrig och trött (varningssignal!!!). Mycket riktigt kom suget. Jag brukar säga till mig själv att jag aldrig unnar mig något för egen räkning. Jag är bättre på att ge än att ta emot. Det slog mig dock att jag under hela mitt liv belönat mig själv efter diverse projekt. Belöningen har dock alltid bestått av alkohol. Jag måste försöka att hitta på något annat jag kan unna mig. Jag har i och för sig alltid "rört på mig" fysiskt i hela mitt liv, vilket förmodligen har varit min räddning. Men jag tror dock att jag måste hitta ett komplement till motionen när suget sätter in.

Det jag fruktar mest just nu är en framtid där jag blir deppig och bitter. Det finns så mycket att glädja sig åt men jag kommer inte riktigt ihåg hur jag ska ta åt mig dessa glädjeämnen nykter.

Ännu en fredagskväll nykter och jag fortsätter kämpa på.
Allt gott till er kämpar/Tjalle

LenaNyman
Tjalle.

Tredje nyktra helgen på raken för min del. Så för dig med, gissar jag?

Tänker på det du skriver om sug. När jag får det där suget så blir jag närapå rädd. Jag vill att nykterheten ska gå som en dans och blir missmodig när begäret sticker fram sitt dreglande tryne och stökar till det i mina föresatser. Men det är kanske "fel sätt" att reagera? Kanske ska jag testa att bara stilla acceptera suget när det väl kommer. Vara i det. Undersöka det. Den här rädslan spår ju på flyktbenägenheten än mer.

Ja, bara lite tankar så här på lördag förmiddag.

Hang in there.

/L

mod60
Hej Tjalle

Grattis till dina nyktra dagar. Vi kämpar på och stöttar varandra så gott det går. Jag har varit nykter i tre månader nu och det är det längsta på fem år. Då hade jag ett uppehåll med hjälp av antabus. Men nu går det bra utan medicin tycker jag. Jag tänkte lite på det du skrev om att du är rädd för att bli deppig o bitter i framtiden. Ja det är ju ingenting man vill men vänd på det. Om du fortsätter dricka kommer du garanterat att bli deppig, sambandet alkohol- depressioner, är ju klart konstaterat i forskning, och säkert blir du bitter också. Om du låter bli alkoholen så ökar dina chanser att bli gladare, mer harmonisk och nöjd med livet. Du har allt att vinna på att vara nykter. Min tanke är att man ska försöka bejaka allt gott det innebär med att låta bli alkoholen och vad det kan föra med sig. Det är inte lätt det säger jag inte men så mycket sitter i våra tankar.
önskar dig en härlig dag i vårsolen//mod60

tror på det LenaNyman skriver om att bejaka suget, ok så här är det och släppa det. Någon skrev att det är inte farligt att tänka på alkohol, det är vad vi gör av tanken som spelar roll :)

konstnären
Tjalle

Hoppas du mår bättre mentalt. Har inte skrivit på skitlänge, men kände att jag ville skicka dig en styrkekram. Jag drack vin för några månader sedan, två kvällar blev det och det var inte lätt att bryta. Nu får det vara för min del.
Fin lördag Tjalle, och du är i mina tankar.
Konstnären

Tjalle
Bra och dåliga saker...........

Hej på er. Först och främst vad roligt att höra från dig Konstnären. Jag har saknat dig och ingen skulle bli gladare än jag om du kunde titta in lite då och då.
I början på nästa vecka har jag varit nykter en månad. Förutom två dryckesdagar hade jag ytterligare drygt två veckor dessförinnan. I höstas hade jag drygt tre månaders nykterhet så jag kan nog ärligt säga att min konsumtion totalt sett är på kraftigt nedåtgående. Det hjälper ju dock inte så mycket när man vet att de gånger man väljer att dricka blir det på tok för mycket. Total avhållsamhet för all framtid är så stort att ta in. Antar att det finns mer än en tanke på devisen; en dag i taget.

På det stora hela har senaste tiden nykterhet gått bra. Det är endast någon enstaka dag jag haft ett större sug. Dessutom har jag kunnat lagt mina insomningstabletter på hyllan. Någonting som jag använt de senaste 10-15 åren på regelbunden basis. Jag började att dra ner till en halv tablett under en vecka. Veckan därpå körde jag en 1/4 tablett (knepigt att dela den på så små bitar kan jag säga). Sedan en vecka tar jag ingen alls och nu börjar det så sakteliga fungera. Jag hade dock ett antal nätter där jag omöjligen kunde sova men jag bet ihop och det blev bättre så småningom. Inbillar mig att jag nu är lite alertare på morgonen och inte så tungsint.

Är det då ingenting som är jobbigt???
Som en blixt från klar himmel hade jag en otroligt tung och jobbig diskussion med min fru. Det kom upp så väldigt mycket skit. Allt fick jag en morgon kastat i ansiktet och jag var helt oförberedd. Uppenbarligen så mycket obearbetat från min frus sida där en hel del har att göra med mitt drickande men också lite annan skit. Jag var inte alls beredd på den här diskussionen just nu eftersom jag just nu är stabil och har tagit itu med både det ena och det andra. Läget har nu varit otroligt spänt under tre dagar och jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. Jag kan inte göra något åt det som varit och jag kan, av naturliga skäl, inte till 100% lova att jag aldrig kommer att dricka igen. Givetvis vill jag att det ska bli så men några garantier kan jag inte ge.

Just nu vet jag inte var det här kommer att landa. Skilsmässa?? Jaa, jag vet faktiskt inte. Jag är dock förvånad att jag inte tagit till flaskan. Visst har det varit någon slags ryggmärgsreflex att knäppa upp en öl men av någon anledning har jag hållit mig ifrån detta. Jag kämpar på men är ganska nere för tillfället.
Trevlig lördagskväll på er kämpar
Tjalle

farmor
Bara lyssna

Förstår att det är som en chock för dej att allt kommer nu, när du faktiskt har förändrat ditt drickande. Men ur hennes perspektiv har hon inte förrän nu sett dej i så pass balans att hon kunnat ta upp hur HON känner och mår i ert förhållande. Hon har under din onyktra period fått hålla tillbaka sina tankar och önskningar. Du har ju inte varit tillgänglig. Ge henne utrymme och bara lyssna, förstå att nu äntligen är det hennes tid och hon behöver få ur sej allt hon samlat inom sej.
Försök att få kontakt med någon parterapeut. När hennes första utbrott av känslor, sorg, besvikelse och ovisshet om framtiden har kommit ut finns det möjlighet att ni tillsammans kan utforska och fundera över framtiden.
Andas djupa andetag, låt henne vräka ur sej sin besvikelse. Det är ju också ett tecken på engagemang. Annars skulle hon ha dragit för längesedan.
Se henne, bekräfta henne, lyssna på henne, utan att försvara dej eller försöka förklara.
Så ta det bara lugnt och ge henne tid, för nu är det hennes tur att få utrymme. Lycka till er båda önskar jag!

Tjalle
Tack träningstanten

Tack för klok kommentar. Det betyder mycket för mig just nu. Det låter fullkomligt logiskt det du säger. Jag ska verkligen försöka att finnas där och jobba på mitt bristande tålamod. Vi har ju trots allt haft många fina år tillsammans och det skulle kännas bittert om allting nu tog slut. Tack återigen, träningstanten.
Kram/Tjalle

Tjalle
Det tar aldrig slut....

Hej på er gamla och nya forumvänner. Det var sisådär ett drygt halvår sedan jag skrev här. Jag var nykter drygt två månader på sensommaren men sedan har det mest varit ett evigt drickande fram och tillbaka. Jag är Dr Jekyll and Mr Hyde personifierad. När jag inte dricker tränar jag,äter hälsosamt, sover mycket, ja allt som ska vara bra. Efter ett tag "skriker" huvudet/hjärnan på att jag måste få lugn och ro och då kommer jag in i skiten igen. Jag känner så väl igen allting som tex Lill-Per skrivit. Tycker att jag är en normalbegåvad person som hanterar vardagsproblemen OK men när det kommer till det egna välbefinnandet är det tvärstopp. Där finns ingen logik i det jag gör. Jag har så svårt att förstå att jag inte kan lösa mina problem på egen hand. Jag ska vara ärlig och säga att nu är det nära att jag ger upp. Jag hatar alkoholen och allt vad den gör med mig men jag klarar uppenbarligen inte att avstå. Jag inser att ni tycker jag är en riktig "tjötgubbe men jag vill i alla fall försöka igen.............
Tjalle

Ebba
Nej

Du är verkligen ingen "jordgubbe" (hahaha det ändrades från tjötgubbe till jordgubbe när jag skrev och det var så gulligt så det får stå kvar!)

"Det finns ingen logik i det jag gör" skriver du och jag tycker att du beskriver hur det är att vara styrd av alkohol väldigt bra i den meningen.

Det är sjukt och man är sjuk.
Håller du med?

Jag blir sjuk av alkohol.
Kanske kan du se på det som jag och många med mig brukar se på det: en jotdnötsallergiker blir sjuk av jordnötter, han undviker därför jordnötter.

Det är samma för oss, det jävliga är dock att alkohol som vi inte tål är beroendeframkallande och en riktigt listig, falsk och stark jävel :/

Underbart att du är tillbaka!
Det finns hopp, det går verkligen att bryta sig loss.

Ta en dag i taget.
En timme i taget eller en minut i taget.
Det är värt kampen.

Kram från en som har tagit den kampen med svett och tårar och idag mår bra på riktigt :)

Leverjag
Kommer ihåg dig Tjalle!

Kommer ihåg dig Tjalle!

Detta är min andra runda mot alkoholen. Någongång kommer man till ett riktigt beslut och jag är beredd att gå i terapi, på AA-möten, hypnos, medicin och allt om detta inte funkar. Jag vill inte längre vara slav under A.

Tänkte när jag läste om du verkligen jobbat med de bakomliggande orsakerna, känslorna som får dig att dricka. Ta den hjälp du behöver för att klara det.

Lycka till!

Tjalle
Jaa du

Tack Ebba,
Skönt att höra att det finns "gamla vänner" kvar. Jaa, Jag ska kämpa med näbbar och klor. Jag är så in i helvete trött på alkoholens makt. Jag vet hur skönt livet kan vara när jag håller mig ifrån skiten. Tack för att ni finns.
Tjalle

anonyMu
Hej Tjalle,

Hej Tjalle,

Klart att vi kommer ihåg dig! Fint att du har hittat hit igen, även om anledningen är tråkig. Men vet du Tjalle, det går faktiskt - precis som Ebba skriver - att klara sig utan alkoholen. Det ÄR möjligt.

Tror också att du behöver jobba med anledningarna som ligger bakom drickandet. Det behöver vi alla. Jag gör nu efter ETT ÅR i terapi framsteg på det området...! Läs gärna Berras senaste inlägg - där skriver han just om anledningarna. Det träffade mig i alla fall.

Kämpa på!

konstnären
Konstnären

Klart jag oxså kommer ihåg dig tjalle. Jag är här igen sedan 11 oktober hade haft en riktigt dålig period med A, efter dryga året. Det var jättesvårt att bryta denna gången men nu efter alla våndor är jag på G igen. Tilltufsad men vid gott mod, nu kommer du igen Tjalle. Du vet ju hur elak A är och att vi har svårt att stå emot den jävulen, men det går. Tänker på dig många kramar Konstnären

PP
Välkommen till nya tag Tjalle!

Det är ju det fina att det går flera tåg även om ingen vill kliva på samma tåg om och om igen.
Hoppas du du kommer trivas och vara kvar på den nyktra resan.

/PP

Tjalle
Skakig men tacksam....

Det som slår mig är att det finns så mycket kraft, klokhet och ömhet i detta vårt forum. När jag skrev min kommentar, efter ca ett halvårs bortavaro, hade jag förväntat mig lite "vassa" kommentarer av typen, "jaså, nu igen", "du kommer inte att klara det den här gången heller". Istället möts jag av förståelse, empati, goda råd och styrka. Tack till er alla där ute. Ni betyder så mycket.

Jag är nu inne på mitt andra nyktra dygn och alla ni som slutat tvärt att dricka vet hur man mår de första dygnen. I mitt fall en risig mage, mycket stor ångest och noll aptit. Varje gång man hamnar i det här läget tror man att den här gången kommer jag inte att komma tillbaka.

Det är nog som en del av er påpekat. Jag måste borra mer i varför jag börjar dricka. Jag vet ju att jag är en person som för det mesta går å högvarv. Kontrollmänniska som inte bara ska ha koll på mig själv och utan också gärna den närmaste omgivningen. Jag är väldigt lutheransk till mig läggning. Piskar mig själv att prestera men är själv ändå aldrig nöjd. Något att bita i kanske.

Just nu kommer en väldig trötthet över mig och jag hoppas verkligen få sova en hel natt. Trevlig lördag på er och min avsikt är att vara mer verksam än tidigare på forumet. Det är verkligen till stor hjälp./Tjalle

Leverjag
Tips på intressant video

Tips på intressant video föreläsning om beroende från Dryckers tråd:
https://www.youtube.com/watch?v=1Q60CgGeG7g&feature=youtu.be

Heja och sov gott!

aqua
Hej!

Hej Tjalle! jag är ny i detta forum men även jag önskar dig välkommen tillbaka. Starkt gjort! Tankar som att folk här skulle skriva "vassa kommentarer" tror jag handlar om dina tankar om dig själv. Jag tror vi med beroende har lätt att anklaga oss själva med medföljande bestraffning...att dricka A. Jag känner igen mig i att alltid behöva prestera men är sällan nöjd och vill alltid mer. Där tror jag, liksom du skriver, att du har lite information om varför du dricker. Försök att inte vara hård mot dig själv och ta all hjälp du behöver. Du ÄR stark och definitivt inte ensam, vi är många som sitter i samma båt!

Tjalle
Vilken djäkla dag.....

Godkväll på er forumvänner. Sov skapligt i natt, om än med "hjälp". Idag hade jag bespetsat mig på en lugn dag. Sen frukost, sedan titta på lite skidor ett par timmar på förmiddagen. Två minuter före skidorna skulle börja gick strömmen. Dock hade vi lite ström kvar för vissa lampor lyste men med kanske 25% effekt. Efter ett tag började mikron fräsa och spraka trots att den var avstängd. Var rädd att det skulle börja brinna så jag tänkte att vi drar ur kontakten till mikron. Den är dock inbyggd så jag fick börja med att skruva ur några skruvar och försöka lyfta ur "mikrokolossen" från sin inbyggda plats. Jag var inte med när vi installerade men mikron vägde nog sina 15 kilo. Lysdioderna på kyl och frys verkade vara intakta så jag tänkte att det var ju bra att all mat klarar sig. Någon timme efter börjar frysen larma (naturligtvis full av mat). Jag rusar ner i garaget där vi har en större reservfrys men fanskapet hade också börja tjuta.......

Paniken börjar stegra sig och jag börjar på vinst och förlust att ringa runt till några elektriker på bygden. Naturligtvis med noll i resultat en första advent omkring lunchtid.Efter mycket om och men och efter att ha bytt huvudsäkringarna för andra gången fick jag igång elen på full effekt. Får hit en elektriker imorgon så får vi se var felet är. Så blev det med denna "lugna" dag.

Jag är framför allt tacksam för två saker idag. Dels att jag inte hade druckit, dels att det inte var dag 1 efter jag upphörde att dricka. Det var alldeles tillräckligt med dag 2. Det är ju så uppenbart med hur psykisk labil jag blir när jag druckit under en period. Stresströskeln är nära noll och paniken är nära. Man agerar inte rationellt utan springer mest omkring och irrar med konstiga och irrationella tankar. Jag "längtar" efter ännu en natt för jag vet av erfarenhet att jag blir lite, lite starkare för varje dags nykterhet.

Lite tjötiga söndagsreflektioner från Tjalle

Ebba
Det blir man Tjalle

Starkare och starkare för varje dag som går utan A.

Det bästa knepet jag har att dela med mig av är det här med att vara i nuet.
Inte fastna och tyngas ned av det som har varit och inte rusa iväg med tankar, oro och funderingar över det som kommer.
Här och nu, en sak i taget.
Annars blir det lätt för stort och för mycket.
I alla fall för mig.

Kram

mollypolly
Kampen

Jag mår så fruktansvärt dåligt när jag dricker, har långa nyktra perioder och sedan kommer de, tankarna som säger att ett glas ska du väl klara. Och pang så sitter jag där med skammen och ångesten. Hur vinner jag denna kamp?? Hjälp!

Tjalle
Sex dagars nykterhet till ända......

Jag har haft några riktigt djävliga dagar. Förutom ett större elproblem som kommer att bli grymt kostsamt har jag mått skit. Magkatarr, som dock börjar ge med sig idag samt nack- och huvudvärk av det allvarligare slaget. Inga Ipren och Alvedon som hjälper. Även dessa symtom har dämpat sig något idag. Tänk att det ska behöva ta nästan en vecka för att komma ifrån abstinensen.......

Sitter fortfarande här med lite ångest. Imorgonkväll får vi besök över helgen. Det är inga stora "drickare" som kommer och jag är egentligen inte så orolig för att jag ska dricka själv. Mer för att bete sig som en vettig, normal, social, trevlig, mm person som dessutom ska vara nykter. Jag skulle så gärna vilja ta det med en klackspark men jag känner alltid en press att vara den "perfekta värden".

Nåväl, jag är tacksam för att jag (återigen) tagit mig i kragen, lyckats hålla mig nykter trots diverse problem och just nu har jag en 100 procentig vilja att fortsätta att vara nykter.
Trevlig kväll på er alla/Tjalle

Mick
Bra jobbat Tjalle

Visst är det lättare att vara en bra värd och social med några järn i kroppen, men det är det inte värt, belöningen kommer dagen efter med att slippa vakna som ett vrak med ångest.

Stå på dig, Tjalle

Tjalle
Två veckors nykterhet och första suget.................

Hej på er forumvänner. Nykter två veckor idag. Fysiskt är jag mer än återställd och huvudet fungerar även det skapligt. Idag spenderade jag dagen med frugan i diverse affärer, den för mig förhatliga julhandeln. Väl hemkommen, hungrig och trött, kom tankarna på att ta sig ett glas och "varva ner". Jag dividerade med mig själv fram och tillbaka. Tog beslutet att snabbt laga till någonting att äta och knäckte en halv liter mjölk istället. Efter måltiden lugnade tankarna ner sig igen och jag är åter "på banan".

Vi hade besök i helgen. Allting flöt väl på helt OK, men som jag tidigare skrivit, har jag svårt att känna mig naturlig och avkopplad när jag inte har någoting "i mig". Jag känner alldeles för stora förväntningar på mig som person. Dessa förväntningar kan jag inte leva upp till. Problemet är väl att det är jag själv som ställer dessa stora krav och ingen annan.

På det stora hela taget har jag ett ganska bra liv. Jag är i hygglig form, för min ålder och kan på många sätt och vis njuta av tillvaron långa stunder, även utan alkohol. Jag vill verkligen gärna försöka fortsätta att vara nykter. Jag har mycket hjälp av detta forum. Det stärker mig på många vis. Samtidigt vill jag inte bli en nykter alkoholist som hänger upp hela min tillvaro på att tänka på alkoholfrågor dag och natt. Jag vill inte bli "besatt". Jag vill fortsätta att vara en högst normal person men naturligtvis försöka lyssna till alla varningsklockor som ringer när suget kommer.

Jag är tacksam för mina "ynka" två veckor och oerhört nöjd att jag inte slank in på bolaget bara för att ha något hemma, utifall att..........

Sköt om er/Tjalle

Leverjag
Bra jobbat Tjalle!

Bra jobbat Tjalle!

Suget minskar efter ytterligare någon vecka eller två. Håll ut så hittar du dig själv till slut utan A-begäret.

Tobey
Bra jobbat, Tjalle!

Bra jobbat Tjalle och välkommen tillbaka!
Själv har jag inte varit inne på det här forumet på en bra tid men började tänka på dig av någon anledning idag och blev glad när jag såg att du fortfarande kämpar!
Själv kämpar jag på här, "firar" två år nykter nu i januari. Kan jag klara det så kan du!
Ska strax iväg och leda ett AA-möte, det hade jag aldrig trott för två år sedan.

Tjalle
Helvetet på jorden är åter här...

Jag sitter här med kraftig abstinens. I lördags var jag på ett större kalas och drack till jag somnade under middagen. Fortsatte att dricka när jag kom hem på söndagseftermiddagen. Det blev ca 80 cl stark gin och ca 50 cl whiskey. Sista glaset vill jag minnas att jag drack tidigt igår morse. Precis allt är åt helvete. Jag har haft en helvetes natt och dagen idag är precis lika jobbig. Jag vet inte om min fru stannar denna gång. Jag fick besök av en nära släkting som förstod att allt inte stod rätt till. Utan den människan vet jag inte vad som hade hänt. Jag försöker hanka mig fram och kan just nu inte ta mer än 10 minuter i taget.

Jag har försökt sluta så många gånger att jag tappat räkningen. Det blir bara värre för varje gång och kan man tala om jag nått någon slags rock-bottom är det denna gång. Jag är förtvivlad, skakig och har inte full koll på vad jag gjort mellan söndag och tisdagmorgon. Jag vill bara vakna upp ur denna mardröm...........Jag är en patetisk nolla utan karaktär. Orkar inte skriva mer just nu. Tjalle

Leverjag
Tjalle

Lider med dig. Den ångesten är hemsk. Du dricker den, ångesten... Kan du inte se detta som ett tecken att du nått DN botten ch nu kapitulerar på riktigt. Då kanske du kan ta hjälp av proffs, kontakta behandlingshem, få en plan, mediciner, terapi och allt det som du behöver för att verkligen vända skutan. Ta hjälp av proffs, är mitt råd. Hjälpen finns. Du är sjuk. Ingen nolla. Du är fast i ett drogberoende. Din hjärna är förändrad och alkoholen styr den. Ta all hjälp nu för att vrida dig ur greppet på kort och lång sikt. Det går. Kom igen. Du kommer tacka dig själv senare.

Styrkekramar och liten spark i baken. 😉🌸

Tjalle
Tack snälla..

Tack snälla lever jag.....Du har så rätt, så rätt. Jag klarar inte detta själv..
Kram/Tjalle

anonyMu
Styrka till dig!

Tack för att du delar med dig Tjalle. Fint att du är här igen.

Men jag måste hålla med LeverJag. Du behöver söka hjälp. Jag scrollade igenom dina inlägg här i tråden och du har haft ett par hårda smällar senaste tiden. Jag kanske har fel, och förlåt att jag säger, men det känns som att fallet blir hårdare och hårdare för var gång... Du ska inte behöva ha det så här. Du är värd så mycket mer. Du har en sjukdom och du behöver få professionell hjälp, eller hur? Varför inte kontakta alkoholenheten i den stad du bor? Nu direkt! Det tjänar inget till att slå på sig själv och känna sig om en nolla. Du är en människa av kött och blod som behöver hjälp - inget annat. Sedan kanske du behöver hjälp med abstinensen nu så här i skarpt läge? Och Antabus.

Stort lass med styrkekramar

Sidor