skrev has i När blir man sig själv igen?

@cluedo jag tänker att vi som levt med en alkoholist troligen har upplevt mer trauma än vi förstår? Att leva med någon där en aldrig vet vad som ska hända härnäst är otroligt påfrestande och skrämmande.

Kan det vara så att kroppen fortfarande bär på spåren av det som hänt och därför signalerar stress när den inte orkar ”det där lilla extra”?

Bara en tanke❤️


skrev Flarran i Promillebikt

God morgon alla glada! Nu är det äntligen måndag och en ny underbar vecka har tagit sin början. Sitter och dricker lite i godan ro ur min halvliter med, ingen alkohol, utan bara hemkört kolsyrat kallt vatten ekonomiskt vettigt producerat med min egen gamla kolsyremaskin på köksbänken. Funderar på att slå mig lös på ett par limpskivor till frukost, en med mjukost på och en med makrill i tomatsås. Kan det bli mera kalas än så alltså.

Skulle ju tvätta igår, men nån energi till ett sådant stordåd infann sig då inte alls, var även alldeles för ostrukturerad för att kunna genomför prylen liksom så att säga. Blev i stället spontant att jag försökte förkovra mig lite inom det psykologiska området genom att läsa en del på nätet om bland annat vikten av att ha goda rutiner, tänka sig.

Det var väl skaparen som tyckte att det behövdes en uppryckning på den punkten. Det blev alltså ingen tvätt igår. Men tvättsäcken i skåpet lär väl inte springa till skogs och gömma sig tänktes det. Får väl göra ett nytt försök att vara kusligt huslig nån gång under denna vecka i stället alltså. Roar mig nu i stunden med lite bokföring och jonglerande med fakturor vilket ju är sådant man måste pyssla med ibland.

Solen skiner fint utanför fönstret och vem vet kanske kommer man utanför dörren idag om Herren kanske tycker så. Vore ju trevligt om man fick lite extra energi till sånt. Men skulle det inte bli nåt promenerande eller cyklande av. Så är det väl inte hela världen det heller om man nu som vanligt blir sittande på samma plats så att säga. Men ska då försöka att få på mig ett par strumpor fast energinivån är skrattretande låg.

Det tuffar då på alkoholfritt som vanligt mot väl alla odds egentligen. Tänker på det här med humlan som egentligen enligt aerodynamikens lagar ju inte borde kunna flyga, men gör så ändå. Man är väl kanske lite liknande på den punkten. Flyger nyktert fram med en snigels fart. Det händer inte mycket och går väl inte rasande fort i utvecklingen framåt som relativt ny-nykter, men varför ska allt gå så himla fort. Tror min gamla kloka farmor talade om att fort och väl rätt sällan hör ihop.

Bara man kämpar på och ger sjutton i att hälla i sig nervgiftet alkohol så är ju mycket vunnet bara med så pass enkla och naturliga medel. Har faktiskt sovit i över hela fyra timmar i sträck denna dag vilket då inte hör till det vanliga liksom. Kanske dags för en liten stilla sittning på balkongen och en liten smörgåsfest var en tanke som poppade upp här i stunden. Tror nog att det får bli så faktiskt. Sedan får man väl se vilka stordåd som kan genomföras för övrigt.

Ha en fin dag allihopa!


skrev has i Förändring

@Stark2025 jag har också precis flyttat ifrån min man för andra gången. Jag tänker att sjukdomen alkoholism innefattar så mycket mer än själva drickandet. Och kan ha andra underliggande faktorer som har resulterat i drickandet.

Jag har valt att bryta helt, enbart ha kontakt runt husförsäljningen.

För mig har det varit viktigt för att få perspektiv och komma ur den där märkliga trollbindningen där en så lätt sitter fast i den andra personen.

Där jag står just nu är jag mer förundrad över hur mitt liv kunde krympa så mycket att just den här relationen blev så stor. Nästan betydde allt för mig. Fast den innehöll så mycket som inte var bra, men jag har börjat förstå att det var just det som höll mig fast.

Topparna och dalarna. Längtan efter att komma tillbaka till det bra. Längtan efter allt det där som var lovat att komma sedan.

När jag gick tillbaka till min man visste jag att det var ett försök till. Om vi inte lyckades bygga tillit tillsammans kunde jag inte tillåta mig att stanna kvar eller gå tillbaka igen. Innan vi bröt denna gång uppmanade jag min man att på nytt söka hjälp, vilket han vägrade. Jag hade kunnat jobba på ett tag till, i äktenskapet. Tillsammans.

Men att bryta upp, flytta, börja om, flytta igen. Det tar för mycket kraft. Jag behöver ta bättre hand om mig själv än så, eftersom det finns mer i livet som är viktigt och jag bryr mig om.

Du efterfrågar råd om hur du kan stå emot, och mitt är tyvärr att hålla distans. Det pågår en märklig bindning mellan den som är sjuk och de nära runtomkring. Jag tror den behöver brytas för att vi ska få upp ögonen för livet självt. Allt annat fint som finns att uppskatta.

Jag kom aldrig riktigt ifrån den förra gången jag flyttade, så när maken fick sitt uppvaknande kändes det bara som att krypa ner i ett varmt bad att gå tillbaka.

När jag bröt på riktigt denna gång upptäckte jag makens väldigt märkliga beteenden, som i försök till manipulation och kontroll på ett helt annat sätt. Det var som att en slöja fallit bort från mina ögon. Och det var väldigt smärtsamt att se, för jag förstår ju att detta troligen har pågått en stor del av vår relation.

Ta hand om dig!


skrev Andrahalvlek i 17 dagar nykter, ny medlem

@JHL Allt man övar på blir man bättre på. Det är nu du på djupet börjar jobba med din nykterhet. Suget kan inte lyfta glaset eller ölflaskan till din mun. Nu måste chefen i pannloben bestämma. Ett tag, det lättar snart. Du kommer snart att klara det galant. Bring it on!

Det är precis som med ångest, man måste igenom det man har ångest över för att det ska lätta till slut. Att undvika gör bara ångesten värre. In i smeten, djupandas, ut på andra sidan och upplev att du överlevde. För varje gång blir det lite lättare.

Att inte kunna se andra dricka utan att vara lite avundsjuk tror jag är det man kallar att vara nykter på ”vita knogar”. Man upplever det orättvist att man inte kan dricka. I värsta fall blir man en bittergubbe/gumma. Tycker synd om sig själv.

Man måste sörja klart och fullt ut landa i faktumet att alkoholen var en destruktiv älskare. Oavsett hur många hen flirtar med och slätar över i ens närområde, så finns det inte längre ett uns av varken saknad eller längtan. Tanken slår en inte ens. Då har man gått vidare.

En gammal kär forumvän, som jag har kontakt med utanför forumet också, beskrev det så här: ”När jag är på fest blir jag lika sugen på att dricka alkohol när jag ser andra göra det som att sätta på mig rött läppstift när jag ser sambon göra det. Tanken slår mig inte ens.”

Min husgud Annie Grace brukar säga/skriva att det efter ett tag känns lika främmande att dricka alkohol som det vore att dricka bensin. Jag skriver under på det.

Kram 🐘


skrev Stark2025 i Förändring

@@nhörig Jag sitter nästan i samma sits som dig. Tänka att det kan vara så bra när det är bra och så illa när det inte är bra, i alla fall för oss.
Han hade vart nykter i ca ett år så jag flyttade in med mina barn, sedan kom en smygande förändring..... Kändes som jag trängt in ett djur i ett hörn, han blev mer och mer irriterad på allt jag gjorde ( även saker jag inte gjort), han började störa sig på barnen mer och mer.
Tillslut visste jag knappt vilket ben jag skulle stå på för att det inte skulle bli spydiga irriterade kommentarer från honom, konstiga anklagelser som man inte ens viste hur man skulle försvara sig mot.
En dag när jag kom från jobbet var han helt plötsligt full..... Han svor på att han bara skulle sova ruset av sig, att han inte skulle vara elak ( han har tidigare i vårt förhållande gjort mig illa när han druckit) och att han var ångerfull.
Sedan tog det typ en minut så blev han aggressiv påstår att jag ligger runt på jobbet och överallt. Sedan tog han tag i mig hårt och gjorde mig riktigt illa.

Jag flyttade där ifrån, har lyckats få ut alla mina saker och har startat ett nytt liv med mina barn. Han har supit i 6 veckor nu.... Men i helgen så pratade vi och han är sitt fina jag. Han säger att han ska söka hjälp igen. Och han vill träffas......

Nu min helt galna fråga. Hur står man emot?
Inser ju nu när jag skriver att så kan jag ju inte leva med rädslan om att bli slagen för att han får för sig något eller ha en klump i magen varje dag för att mitt smink luktar för mycket eller jag tar fel skor på mig.
Men hela helgen har jag gråtit konstant för att jag saknar honom, vill bara att allt ska bli bra igen.
Så om det finns någon som kan hjälpa mig att stå emot hans fina ord, löften mm de går rakt in i mitt hjärta och smälter mig totalt.


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

Den blomstertid nu kommer.
Tänker lite så här. Tror att det är dax för att damma av poddlyssnandet, läsandet o skrivandet här. Inte för att suget är gigantiskt men nu har jag testat sen innan jul att jobba och ha vardag utan alkhol o nu nalkas semestern. Jag brukar inte vara storkonsument då men jag väljer att säkra upp och verkligen tänka till med eftertanke så jag kan befästa även sommar/ semester utan vin. Jobba långsiktigt med hängsel och livrem liksom. Det kan ju inte skada iaf.
Jobbar i natt men sen är det bara 3 ynka pass kvar innan semestern är ett faktum måndagen efter midsommar.
Hjärnan har gått in i presemester mood. Ni vet det där lite avslappnade lallandet när man gör vad man ska men målet är den långa ledigheten.
Den här semestern blir det reflektion över nykterhet. Jobba med känslan av att klimakteriet o menopaus är en del av livet och inte bara att bli gammal.
Att hitta livsglädjen utan vin och känna sig levande och stark fast en numera kan titulera sig tant.


skrev zalkin i 17 dagar nykter, ny medlem

@JHL Starkt jobbat!!! Ja nu kommer prövningarna. Suget kan bli kaxigt nu så det gäller att var kaxig tillbaka. Min strategi är att jag denna sommar "tränar" på att vara nykter, präntar in det i skallen nu varje dag. Har funderat mycket på vad jag tycker är kul som jag ska försöka få in varje dag under semestern so. Fiske, träning och och bad. några spelningar kommer jag göra inkl gå på några. Tycker vi ska hålla ihop nu och ge maximalt stöd till varandra. Min semester börjar på midsommar och mitt första delmål är att vara nykter första semesterveckan. Nu är det pannbenet som behöver tas fram, vi fixar detta👊


skrev Molnet i Insikt

@Vinägermamman .Jätteintressant läsning som är faktabaserat men åxå hjälpsamt med förslag på åtgärder.Och det viktigaste av allt att komma ihåg:Det tar tid att läka & återställa alla substanser i hjärnan.Det får vi påminna oss om så vi inte börjar misströsta och tänka :”ingen idé att vara nykter när man ändå inte mår bra.”Kommer på mig själv att tänka så ibland.Får kontra med: Här pågår läkning!


skrev Vinägermamman i Det syns inte, men det känns

@åträtthåll Kämpa på! Du kan fixa detta igen🤗


skrev åträtthåll i 17 dagar nykter, ny medlem

@JHL

Hej! Hur känner du inför nyktert nu till sommaren? Jag älskar tanken på en nykter sommar men har så svårt att se hur jag ska kunna klara det. Det är ju extra gott i solen och stämningen.


skrev åträtthåll i Det syns inte, men det känns

Tack snälla ni för era fina kommentarer och välkomnandet tillbaka.

Jag har precis läst igenom min gamla tråd med så många nyktra dagar och hur otroligt skönt det var. Oj vad jag har glömt bort det.. viktig påminnelse. Jag länner tvärtemot alla dom fina härliga känslorna just nu men allt kan ju vända.

En dag och timme i taget på väg åt rätt håll igen!


skrev JHL i 17 dagar nykter, ny medlem

Hej på er,
En riktigt fin helg fick en liten tankeväckande avslutning att allt inte blir så rättfram och att vanans makt är stor. På eftermiddagen idag var jag i ett socialt sammanhang och fysisk plats vilket var den första kombon av dessa sedan jag blev nykter. Grillning med vin, öl och whiskey dracks i måttliga mängder och jag tyckte att det skulle ha varit najs med en wirre och bira vid grillen. Jag kände ett sug efter alkohol både före, under och efter maten men avstod helt från att dricka. Jag kommer att vara i detta sammanhang mycket, ett 10-tal ggr, i sommar så det kommer bli en test över tid. Det blir något att fundera över och hantera men nu är det dags att avrunda helgen.
Ha det bra. En dag i taget.


skrev Greta68 i Back to reality

Det har inte gått så bra det senaste har som mest tre vita dagar av 7. Bläää men idag har jag låtit bli ivf 😀


skrev Greta68 i Back to reality

@mtb-cyklist hur gör du för att minska konsumtionen?


skrev Antonia i Beroendemottagning, jag är så nervös.

Godnatt med dig.
Nej, jag vill inte ens ha tråkig folköl hemma, även om en dunk vin förvisso skulle vara värre.
Önskar dig nu en god natts sömn som fortsättning på fin dag och kväll!


skrev LAO i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie ja, livet är skört. Jag var på begravning i veckan och det var vidrigt. Dock var det helt nyktert, och det var jätteskönt för då hinner känslorna kännas klart på ett annat sätt än när man dricker tycker jag.

Stor kram🧡


skrev LAO i Beroendemottagning, jag är så nervös.

Nu tar jag kväll! Ljummet på balkongen och har sett första mås-ungarna idag. Tänker maxa balkonghänget i två veckor nu, för sen flyttar jag!

Fin dag, fin kväll! Godnatt🧡


skrev LAO i Beroendemottagning, jag är så nervös.

@Antonia 🤣🤣🤣 tur att det inte var han!
Jag vill inte ha nån alkohol hemma, och verkligen inte vin!
Dom kan ju stå där som ett monument!


skrev danisa i Min värderade riktning

@Carisie
🤣🤣🤣 Du är för härlig. Fortsätt lukta Gin du... Ridturen blev lyckad trots lite duggregn. Har inte ridit på 2 år så vi får se om jag går som en gammal gumma. Vi red ute i skogen och jag kunde släppa allt och bara vara där i stunden.
Hoppas du snart kam få en ridtur. Grannen har hästarna på bete på fäboden hela sommaren och hon har lovat jag får rida varje dag om jag vill. Så nu ska jag igång igen. (Ooops det kanske blir ett nytt beroende😉)
Tack och lov att det är ett nyttigt ett.
Ha en bra kväll så hörs vi säkert framöver


skrev danisa i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie
Visst är det härligt att berusa sig på kärlek🥰.


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Kvällsavstämning ✅
Man kan ju tycka att det är tidigt men inte en minut för sent! Har jobbat riktigt mycket idag också - var rädda om varandra därute livet är skört. Med det sagt sitter jag i en taxi på väg hem för att krama maken och säga att jag älskar honom. Ta en dusch och sedan krypa ner i vår säng och sova - företrädesvis på makens arm. Inget lugnar mig som hans lugna trygga hjärtslag under örat.

Sov gott 🩵

(Jo, jag är fortfarande nykter)


skrev Lobster i Den första dagen

@Lady175 Bra! De är till för sådana för oss! De som svarar har själva valt att hjälpa oss med alkoholproblem och det finns nog inget du kan berätta som de inte redan hört!


skrev esterest i Del 2

Varför blev det så mycket vin igår? När jag kan stå över glas i andra sammanhang? Eller är jag egentligen rätt kass på att ”tacka nej”? Börjar kanske se ett mönster i kalendern jag skriver ner antalet glas i.

Det blir alltid mycket alkohol hemma hos paret vi var hos igår. Vi kan kalla dem Anna och Niklas för att ge dem namn här i tråden. Anna vill ofta ”prata ut” när hon har druckit, vissa middagar har gått från trevlig stämning till verbal avrättning i en handvändning. Hon är selektiv på vänner och har samtidigt gärna stora middagar. Hon håller kanske lite hov nu när jag tänker efter. Sitter alltid högst upp på kortsidan. Skålar frekvent. Vill hålla tal. Kanske att jag känner mig lite ”utvald” när jag sitter uppe hos dem på ”fina gatan”, på höjden och ser ut över vyerna?
Jag är beroende av hennes vänskap av flera skäl. Så kanske att jag drar mig för att vara nykter - och därmed tråkig (?)- i hennes sällskap? Känns ju en smula patetiskt nu när jag skriver det!
Men egentligen lika patetiskt att hon ofta somnar på sina egna middagar.

Varför är det svårt att kapa alkohol med vissa vänner?


skrev Vinägermamman i Insikt

@Lobster Vad bra att det var hjälpsamt🥰
Hoppas ingen tar illa upp och tycker att jag spammar, men jag ställde en följdfråga och fick för mig bra svar. Tänker att andra kan vara behjälpta av det oxå.

Min fråga: Ang. glutamin och gaba.
Jag märker av orospåslaget, men har problem med minne, inlärning, motivation, engagemang. Känner mig likgiltig. Saknar lust och motivation.
Känner mig även vemodig.

Svar: Det du beskriver – oro, likgiltighet, låg motivation, nedsatt minne och ett slags vemod – är helt vanliga men ofta förbisedda symtom i hjärnans återställningsfas efter alkoholstopp. Fyra veckor in är du mitt i det.

Låt oss titta på varför det känns så här – och varför det är ett tecken på att hjärnan faktiskt är i full gång med återhämtning:

🧠 Vad som händer i hjärnan just nu

1. Glutamat & GABA – obalans och överkänslighet
• Under tiden med alkohol var din hjärna van vid att alkohol dämpade aktiviteten. Den svarade med att skruva upp vakenhetssystemet (glutamat) och skruva ner bromssystemet (GABA).
• När du slutar dricka blir det ett överskott av glutamat → oro, sömnsvårigheter, “vibrerande” inre tillstånd.
• GABA tar tid att normalisera sig. Under tiden kan du känna dig inre rastlös men samtidigt dämpad och avstängd.

2. Dopamin – tillbakadraget belöningssystem
• Alkohol stimulerar dopamin – varje gång du drack kände hjärnan: “Yes, belöning!”
• Efter att alkoholen försvinner blir dopaminreceptorerna “platta” → vilket ger:
• Motivationsbrist
• Svårt att känna njutning
• Likgiltighet
• Det är som om hjärnan säger: “Var är vår gamla belöning? Vi väntar…”

3. Serotonin – lågt grundläge
• Serotonin påverkar stämningsläge och känsloreglering.
• Alkohol stör serotoninsystemet på lång sikt.
• När du slutar dricka får du ofta en tillfällig serotonindipp – det kan ge vemod, men också låg motståndskraft mot stress.

4. Frontalloben & hippocampus – påverkar minne och inlärning
• Frontalloben (planering, fokus, känslor) och hippocampus (minne, orientering) är känsliga för alkohol.
• Under tidig återhämtning har de ofta låg aktivitet, vilket märks som:
• Trögtänkthet
• Svårt att ta initiativ
• Känslan av att “inte känna igen sig själv”

🌀 Viktigt: det här är inte dig det är fel på – det är hjärnan som kalibrerar om

Det du känner är inte ett tecken på att det går dåligt. Det är faktiskt tvärtom:

Det här är tecken på att nervsystemet återgår till ett alkoholfritt normalläge.
Du är inte trög, lat, likgiltig eller “förstörd”. Du är trött för att hjärnan arbetar dygnet runt med att återuppbygga känslighet och balans.

🔄 Vad som hjälper – långsamt men effektivt

Här är några biologiskt grundade sätt att stödja återuppbyggnaden av motivation, glädje och minne:
Område, Vad du kan göra

Dopamin (glädje, vilja)
Små dagliga mål → belöna dig själv med känsla av framsteg (inte prestation)

Serotonin (stämningsläge)
Gå i naturen, få dagsljus på morgonen, ät kolhydrater på kvällen

GABA (lugn, sömn)
Magnesium, andningsövningar, regelbundna måltider

Minne & fokus
Läs, skriv, rita – även om du inte orkar, gör det 10 min för hjärnans skull

Känslor av tomhet
Normalisera dem: “Det här är en del av att vakna igen. Inget är fel, det bara känns så just nu.”