skrev Ursus i Att angripa det som fick mig att dricka

Ja, verkligen. Jag vill känna det igen, många gånger. Men det gäller ju att bryta en vana med alkoholen, och det är svårt. Titta bara på liknande, kanske mindre livshotande "egenheter" man kan ha. Men som jag misskött mig under åren, ätit fel och senaste decenniet druckit alldeles för mycket så kan jag ändå känna en tacksamhet att jag faktiskt är frisk, och faktiskt lever fortfarande.


skrev JHL i Hitta måttligheten

@Antonia hej,
”Jag kämpar med känslan av leda” och ”Funderar på vad jag ska fylla mitt ADHD-liv med nu” två problembeskrivningar att fundera över för att få en så enkel resa mot nykterhet som möjligt. Kanske någon ideell förening vara något att kanalisera energi på? Något intresse som har blivit liggande som du kan ta upp igen? I övrigt så skriver @Carisie det bra i inlägget från 2025-05-11. Kanske kan alkoholhjälpens hjälptelefon vara ett stöd att sortera tankarna. Det finns några som är öppna med deras ADHD, i deras trådar kanske det finns något att ta efter alt be dem om hjälp med nycklar och hur de ser på saker och ting.


skrev JHL i det gick åt helvete

@Lady175 skäms inte. Det händer många och det viktiga är vad du gör nu och vilka erfarenheter du bygger vidare på. Vi finns här och tror på, stödjer och hejar på dig.


skrev JHL i 17 dagar nykter, ny medlem

@Andrahalvlek, det vore bra att må stadiet att det skulle vara lika främmande att dricka alkohol som bensin. ”Nykter på vita knogar” har jag aldrig hört även om jag har varit med om ”white knuckle flights” några ggr i småplan i Afrika. Ta tag i något och håll i…
@Zalkin, vi får hänga här och stödja varandra, så ska vi ta oss igenom sommarens träningsläger med tillhörande utmaningar.
@Molnet, att hå hem tidigt kommer det nog bli oavsett :-), då jag har gått från att sitta uppe och supa på nätterna till att vara kvällstrött och morgonpigg vilket är mycket bättre. Behöver jag fly fältet för att det blir för jobbigt så kommer jag se det som en taktisk reträtt för att inte lida skada så jag kan vinna kriget, inga Pyrrhussegrar ska vinnas.


skrev has i Förändring

@Stark2025 det är tufft att gå igenom helt klart! Om en av någon anledning behöver ha kontakt tycker jag att det har hjälpt att inte gå med in i något som helst känslomässigt.

Till exempel: han; det här är så tufft, det är så jobbigt, det är så tragiskt. Jag: jo det är besvärligt med skilsmässor.

Och sedan bara observera vad som händer.

För mig upprepades exemplet ovan under flera timmar, sen när jag precis skulle gå kom vändningen: han; du är det ok för dig att jag ändrar min status på Facebook?👀

3 veckor in i separationen var det kanske inte det som stod högst upp på min ”att göra” lista, speciellt som betänketiden är 6 månader, men manipulationen blev ju väldigt tydlig.

Visst svarade jag, inga problem! Gick hem och plockade bort honom från sociala medier, eftersom jag förstod att det var ytterligare en arena för honom att manipulera mig på.

Den här tiden av observation och att själv inte följa med in i några diskussioner eller emotionella samtal har verkligen gett mig perspektiv. Och ett rätt så brutalt uppvaknande!

Alla är kanske inte lika manipulativa, men det kan vara väl värt att observera och hålla distans (även om en känner sig kall och till och med lite elak) för att få en bättre bild av vad som faktiskt pågår.

Ta hand om dig❣️


skrev Antonia i Hitta måttligheten

Har återupptagit programmet och även börjat bokföra intag igen. När jag tittade på tidigare bokförda dagar såg jag att jag hade 53 helt alkoholfria dagar, och tänkte först att "det är ju bra!". Sen kom jag ihåg att jag började bokföra för sju år sedan. (Med många uppehåll dock, så några fler alkoholfria dagar har jag skrapat ihop.)
Nå.
Nu känns det angeläget med en längre paus. Kanske de rekommenderade tre månaderna.
Jag kämpar med känslan av leda.
Funderar på vad jag ska fylla mitt ADHD-liv med nu. Är ju pensionär, eller jobbonär, men arbetar inte mycket. Har tidigare haft väldigt intensiva jobb, som passat min otåliga personlighet. Varvat maxjobbande med dämpande stora vinintag. En jämn och lugn lunk har aldrig någonsin varit min grej.
Jag behöver gasa och bromsa. Gärna tävla.
Ja, jag får väl försöka tävla i nykterhet nu då.


skrev Ursus i det gick åt helvete

Håller med ovanstående och ge aldrig upp, vi har alla trillat dit. Ers undertecknad ett antal gånger, finns väl dokumenterat på detta forum men lärt mig en sak. Aldrig skämmas utan rakryggat komma tillbaka. Vi hjälps åt!

Och som sagt - ring hjälplinjen. Varit ovärderlig för mig.


skrev Lady175 i det gick åt helvete

@Lobster ja jag ska göra det , tack för att du finns


skrev Lobster i det gick åt helvete

Jag tycker att du ska ringa hjälplinjen och få guidning i hur du ska hantera de här första dagarna!🤗


skrev Lady175 i det gick åt helvete

Hade några nyktra dagar var så glad...så fick jag en vin i present o i morse hittade jag en halv flaska gömd i garderoben, jag gav mig på den...när den va slut gick jag o köpte en 6pack 3,5 or så där är jag nu...mår skit känner mig äcklig och plufsig...Detta gör ont att skriva men nu är det upp pö hästen igen...det är morgon/fm som är ett helvete för mig...jag är så jävla sjuk alltså..pinsamt


skrev Lady175 i Det syns inte, men det känns

@åträtthåll känner igen mig sååå mkt


skrev Molnet i 17 dagar nykter, ny medlem

@JHL Helt rätt fokus.Ditt eget välmående som endast du själv kan ta ansvar för.Helt ok att skippa vissa tillställningar & att gå hem tidigt om det känns för jobbigt.


skrev JHL i 17 dagar nykter, ny medlem

@åträtthåll hejsan! Även om jag kände att det skulle vara najs med öl och whiskey igår så kommer jag köra alkoholfritt ett bra tag till (typ resten av livet). Suget jag kände igår var klart hanterbart men var en viktig och bra tankeställare så min problematik hamnar i fokus igen. Min personlighet är lite av att husbygget är klart o h dags att dra igång nästa sak när bygglovshandlingarna är inlämnade. Så det var bara bra att få en liten örfil/jabb av alkoholen så guarden hålls uppe.
Jag kommer varken försöka undvika eller uppsöka tillställningar/situationer med alkohol. Planen är att mitt liv ska rulla på normalt som möjligt men blir det ohanterbart så kommer jag att försöka att undvika sådana tillfällen. Dvs undvika för mycket självplågeri om det behövs.


skrev Stark2025 i Förändring

@has
Tack för ditt svar, du beskriver så bra det jag känner och det låter nästan som om du beskriver mitt liv och min relation.
Som du beskriver att relationen blev så stor, allt kretsade runt honom, alla mina tankar var där och jag valde bort saker jag aldrig skulle offrat innan. Det är galet hur man kan tappa bort sig själv.
Mina tårar i helgen är nog mycket sorg för att jag förstår att jag måste bryta, han trollbinder mig så fort vi pratar och han inte är arg, när han är arg har jag så lätt att stå emot men så fort han ger sina fina ord om "kärleken" till mig smälter jag, men jag vet i min hjärna att jag måste stålsätt mig och inte släppa in honom igen. Men han är min egen "drog" som jag har stora abstinens efter.
Men det är så bra att läsa och känna stöd från andra. Det är min räddning att prata och lyssna på andra så hans lögner inte blir min sanning igen


skrev Molnet i När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall.

Godmorgon!Måndag idag.Är ledig & kommer att tillbringa dagen med att strosa runt lite kring staden & ta en fika någonstans i sällskap med min vuxna dotter.Inget kanonväder men får duga..Idag ska jag vara nykter.När jag är nykter mår jag bra & livet fungerar.Om jag dricker blir jag sjuk & inget fungerar.Minns förra sommaren då jag var nykter i 2 mån men mådde stundtals så dåligt & det var jag helt oförberedd på.Nu har min oro kring hur sommaren blir startat.Fick ett tips härinne & ska förbereda mig med en 3-veckors kurs med ett mejl per dag från Charlotta Gustavsson.Ska åxå börja knåpa på en lista med aktiviteter som jag vill göra & sedan göra en gemensam planering med min partner med gemensamma aktiviteter/resa? att se fram emot.Ikväll ska jag på personalfest på restaurang.Och har gjort en plan på dryckesbeställning:Jag vill ha en pepsi max tack!


skrev Ursus i Att angripa det som fick mig att dricka

@mtb-cyklist

Visst är det, och det ställer en ju frågande var i hela friden jag höll på med innan. Varför liksom?


skrev mtb-cyklist i Back to reality

@Greta68 det som hjälpt är faktiskt att acceptera att en har en skörhet kring alkohol, men också kring beroenden. Inte förneka och då även minskas skammen för mig.
Jobba mot förändring, förbättring fast också vara snäll mot en själv om det går ett steg bakåt. Oftast har det ju gått två steg framåt innan.
Har hjälp av att jag hållit på mycket med idrott genom åren.


skrev Ursus i Mot en ärligare framtid

@Lobster Härligt att läsa, känner typ detsamma, bara på dag 9. Varför drack jag så? Och hur kan jag hindra det från att någonsin hända igen. Vad behövs göras? Vad kan jag göra och behöver jag be om hjälp.

I sådana fall - våga! Typ.

Ha en fin dag!


skrev mtb-cyklist i Att angripa det som fick mig att dricka

@Ursus en jäkla skillnad att vakna gladare, piggare och med mer energi.


skrev mtb-cyklist i Back to reality

@Greta68 jag för en alkoholkalender här på alkoholhjälpen. Försöker söka och ta till mig mer och mer kunskap kring alkohol och beteenden.
Tränar också en del.
Tävlar mot mig själv att minska konsumtion och dra ned lite i taget.
Bara köpa det jag dricker upp och har sedan inget hemma resten av tiden.
Slutat med starksprit och köper aldrig boxar.
Iakttar hur jag mår utan och skaffar mig kunskap.


skrev Lobster i Mot en ärligare framtid

Dag 19!
Vaknar obakis och njuter lika mycket varje morgon! Mysig start på dagen med lilleman och känner mig redo för en ny arbetsvecka. Är dock ledig i slutet av veckan och det ska bli väldigt skönt!

När jag tänker tillbaka på vad jag brukade dricka för bara några veckor sedan så känns det helt overkligt. Helt galet! Var det ens jag? Ingen runt omkring mig hade anat!
Jag lyssnade på En beroendepodd i bilen till jobbet och det blir en bra påminnelse.

Idag ska jag vara nykter!


skrev Ursus i Att angripa det som fick mig att dricka

Att vakna en måndag utan abstinens, att ha sovit på natten och är hyggligt pigg är så förbaskat skönt! Just saying!

Hoppas er måndag blir fin!


skrev has i När blir man sig själv igen?

@cluedo jag tänker att vi som levt med en alkoholist troligen har upplevt mer trauma än vi förstår? Att leva med någon där en aldrig vet vad som ska hända härnäst är otroligt påfrestande och skrämmande.

Kan det vara så att kroppen fortfarande bär på spåren av det som hänt och därför signalerar stress när den inte orkar ”det där lilla extra”?

Bara en tanke❤️