Senaste kommentarerna i forumet

din lägesrapport. Härligt att läsa och så fint att du skriver "tillsammans" med frun fast ni ägnar er åt varsin sak. Ha det bra, nu tar vi oss an måndagen! / mt

Vilken aktivitet här, vad kul!!. Det blev 3 dagar, igår drack jag vin och en kvarting whisky själv. Har haft rejäla baksmällor med gräslig huvudvärk men druckit ändå. Men i te idag, nu är barnen tack och lov tillbaka.
Detta bekräftade både för mig och maken att jag inte kan dricka lagom, jag kan inte sluta om jag börjat. Maken sa att nu vet vi det så det här gör vi aldrig om, det känns skönt för det var inte värt det, sådan hemsk huvudvärk.
Nej, nu fortsätter den nyktra Maria. Kram på er!!

..ännu en Söndagskväll, och jag sitter och funderar på vad jag skulle vilja ha sagt på forumet.

Sitter med bärbara datorn i knäet vid soffbordet, frugan tittar på Söndagsdeckaren på TV'n,
som hon brukar göra, halvslumrande under sitt täcke, en film vi har sett förut...
Såsom så många andra söndagskvällar, skillnaden är att jag inte har gömt mig i datorrummet, utan är lite social här med henne i vardagsrummet...

Hon ger mig min frihet, jag ger hennes, vi tvingar inte varandra till något vi inte vill.
Igår under lördagseftermiddagen så sa hon, ..-visst har vi mysiga helger nuförtiden..?
Jag funderade en liten stund, och kunde inte annat än att hålla med henne...
Jo det har blivit mysigare på sistone, jag hon vi alla har kommit oss själva närmare...
Vi har varandra och har lärt oss uppskatta varandra på ett annat sätt...
Jag med min nykterhet, och hon med sin coachning, vi lyckades...

Tidigare tog jag mitt levnadssätt för givet, det var klart man var värd en fylla då och då,
är vi inte alla det???..
Kanske, kanske inte, men JAG var inte värd min fyllångest, det var min akilleshäl..
Jag kunde inte få vara utan fyllånger utan att vara utan min alkohol, de gick inte att vara förutan varandra, alltså stod jag inför ett val....

Mitt val blev att ställa mig utanför den sociala normen, jag drack inte längre!!!!
Ett val som är mitt, men som till synes berör alla andra, varför dricker inte du?

Kan man rakryggad stå inför sig själv och alla andra och säga, jag VILL inte dricka längre,
och alla behöver inte veta varför, det kan vara min egna lilla ensak, om jag vill...
Onanerar du i duschen?, varför eller varför inte?, gör inte alla det??
Den frågan är nog minst lika privat, men sex har ju blivit ett sådant socialt accepterat samtalsämne att det inte längre chockerar någon, det kan man gärna prata om på en middag idag...

Men man berättar inte gärna om att man inte kan hantera alkoholen,
det skulle vara ett alltför stort personligt nederlag..
Man kan berätta om att man har gått in i väggen, men inte att man är psykiskt skör.
Om det finns en allmänt saklig orsak till något, så är det OK att öppna sig,
men man kan bli revolutär om man är tidigt ute med något nytt.
Rökningen idag t.ex har blivit ett allmänt påhoppningoffer, alla får hacka på en rökare!

Jag tror att de flesta har idag någon gång funderat på sin alkoholkonsumtion, är den normal?
Men vad är nomalt idag, man drack mer sprit förr i tiden, idag mer öl och vin..
Man tycker att det är mindre farligt med lägre alkoholhalter, medans mängderna ökar markant....

Även lättöl innehåller alkohol, tre flaskor är en starköl t.ex...
Min öl som kallas alkoholfri är max 0,5% vilket är som att dricka 1/3 lättöl,
men det smakar öl i alla fall, och jag kan dricka 9 st innan jag kommer upp i en flaska starköl..
Nu gör jag det inte längre, eftersom det är inte det som är målet, att bli berusad som är målet....
Om man avväpnar sitt gamla mål att uppnå någon sorts berusning, så har man också tappat stressen med att orka hinna få i sig så mycket som möjligt på kortast möjliga tid...
Man behöver inte planera sitt drickande och veta att man har hemma så att det räcker,
inga fredagsbesök på Apoteket röda näsan heller...

Jag har en back med Carlsberg non-alcoholic i garaget som frugan var snäll att köpa åt mig till julen, det är fortfarande 1/3 kvar av backen, och jag kan dricka när jag vill, hur mycket jag vill..
Men man dricker bara när man är riktig sugen på öl, inte för att man har ett behov av ett buzz i huvudet, det är min frihet...

Enkelt....har det inte varit, men det har livet blivit, enklare...
För de som fortfarande förnekar sin egna alkoholförbrukning har det blivit svårare,
att förstå sig på mig, men det är ju samtidigt...deras problem...

Jag har samtidigt valt att sluta bära hela världens skuld på min skuldror,
jag ser till det som är viktigt i mitt liv, och det är att må bättre...
och att sluta dricka alkohol har gjort mitt liv bättre, markant..!

Jag hade en liten sytråd fäst vid min mun vid namn alkohol, men att det sedan hade ett släptåg av flera hundra meter av godsvagnar fyllda med problem vidhängandes, det hade jag ingen vetskap om...
Men det är sådant man först upptäcker när det är borta, om man vill se det...

Mitt andra liv är inte problemfritt, men det finns inga självframkallade problem i alla fall...

Helgen är över, fem dagar av arbete återstår till nästa helg, men det betyder inte heller att jag inte lever under dessa dagar, kanske bara lite mindre...
Kunde jag så skulle jag lägga mig i frysboxen, och sätta timern på upptining lagom till fredag eftermiddag.

Mina helger har blivit viktiga för mig, men inte längre för drickandets skull,
utan att jag bara då kan få leva mitt liv helt och hållet fullt ut....

/Berra

Lite halvtrött här på söndagkvällen, läser "behagfull" och får det till "behagligt full" :-O :-)

Nej, efter 50 har Marie äntligen släppt lite på gränserna och blir så där riktigt karatefull som hon egentligen velat bli hela sitt liv, men tidigare inte vågat på grund av omgivningens förväntningar...

God natt, jag ÄR trött. ;-)

Godkväll alla!

Jag hade nyss ett jobbigt telefonsamtal med en släkting. Kände mig rätt arg när jag hade lagt på. Vilken tror ni min första impuls var? Just det - självklart att hälla upp ett glas vin, döva känslorna som jag gjort så många gånger förr. Men det går ju inte när man inte har något hemma. Kanske skulle jag ha kunnat stå emot ändå, men varför göra det svårt? Intressant är det att lägga märke till de där invanda mönstren, alla de situationer som varit en ursäkt för att ta sig ett glas.

Fyra nyktra helger, Skatan, det är ju stort! Kråma dig lite och var stolt så ska du se att du skimrar sådär vackert blågrönt i vårsolen som skator gör. Som Lilja skriver, det nyktra livet är FRÄSCHT! Man blir fräsch både på insidan och utsidan. (Nån mer än jag som tänkt på att man blir snyggare när man är nykter? )

Det var tänkvärt det du skrev, Viktoria, om att hitta ett nytt gott liv efter det tomrum som alkoholen först lämnar. Det är väldigt inspirerande att ta del av erfarenhet från någon som inte längre är nynykter.

Vi kämpar på och skriver här istället för att rusa till Systemet. Because we're worth it!

Lycka till Dompa! Men förstår inte varför behandlingen innebär att du (som jag tolkar det) per automatik ska ligga lågt på forumet, är inte detta ett lysande komplement tänker jag? Här har du dina tilltufsade polare ;-) som garanterat stöttar dig även om behandlingen (mot förmodan) skulle vara jobbigare än förväntat.

Nåväl, lycka till oavsett hur upplägget ser ut.

Ännu en vansinnigt klok och fin människa !! Det känns så sant, det du skriver. Nyckeln är ju helt klart Förändring! Det kanske är där jag fegar ur lite, kan jag känna.För det är ju en jättegrej att ta tag i HELA sitt liv! men som sagt; vad är alternativet!? Ska kämpa på! Kram från mej.Ps Ska ge fan i att fastna i det där hålet du pratade om.Ds

Lycka till och många kramar på vägen!

det är väl den stilla nåd man har att be om. Att man till slut helt enkelt tröttnar på sig själv.

KRAM

Mmm, Tack för dina goda och uppmuntrande ord, Lilja! Vilka underbara människor det finns i det här forumet! Kram från Skatan som just nu känner sig lite mera svart o vit än grå!

Helgen har varit kanon, vår i luften och många långa turer med hunden och mannen. Har pratat mycket med min man denna helgen.
Denna gången är det rätt annorlunda, jag försöker att ta ansvar för min nykterhet genom att inte hänga upp den på någon annan. Är så lätt att åka dit om läget ändras, så denna gången vill jag bara bli nykter för min egen skull.
Svårast för mig är det när det krisar runt mig, vill bara fly och har nog självmedicinerat mig med vin för att klara stressen och då gick det helt överstyr. Nu gäller det att hitta ett annat sätt som inte skapar ett nytt beroende.
Hoppas ni alla har haft en bra helg/ kramar och styrka till er alla

Skatan, jag tror visst att kampen har ett slut. Visst finns det en tid då nykterheten ÄR en kamp, både fysiskt och psykiskt, det tar den tid det tar. Men jag tror att man i takt med att man börjar stå stadigare också måste göra en hel del andra förändringar i sin tillvaro. Lägga till och plocka bort. Hitta ett gott sätt att leva, och då blir inte heller nykterheten en kamp längre, utan drivkraften att fortsätta är viljan att behålla det goda liv man skapat. Livet blir fyllt av annat så att säga. I början kunde jag bara se det hål, det tomrum, som alkoholen lämnade efter sig. Men då jag stuvade om pusselbitarna en efter en så täcktes även det hålet, om du fattar vad jag menar. Nyckeln var alltså förändring, att våga se och åtgärda det som var destruktivt i tillvaron - vilket blev väldigt tydligt och otäckt utan alkoholens avtrubbande effekt - och vad som gjorde gott och jag behövde mer av. Tycker ni gör det bra och det är fint att se hur människor stöttar varandra här!

läser i senaste nummret av Vi hur Marie Göranzon upplever att hon efter 50 inte längre bemödar sig att vara behagfull, så som oftas yngre kvinnor anstränger sig för att vara i alla möjliga sammanhang. Kan se att även hos mig avtar det behovet med mognaden, fast jag fortfarande kan falla in i det av vad jag tror är en blandning av rädsla och gammal vana. Ska vara mer uppmärksam på detta förminskande beteende mot mig själv!
Tror att det beteendet absolut minskar i takt med att självförtroendet och självkänslan ökar, egenvärdet - det som blivit större och mer förankrat för varje nykter dag som går. Så mycket mer handlar om det nyktra valet än jag någonsin kunde ana då jag klev på det här tåget. Så många ringar på vattnet har det nyktra valet genererat i mitt liv

Tänker på min långa nyktra period, över ett år (vilket ju är några år sen)Då, jämfört med kampen nu, kunde det vara långa perioder då man HELT GLÖMT BORT ALKOHOL! Fanns inte i skallen, helt underbart! Tror man kommer dit förr eller senare. Jag vet hur hemsk kampen är mellan varven men vi får inte vara rädda för återfall utan skynda oss och skriva på denna sida istället för att springa till systemet! Det är svårt att tänka positivt på befallning, man dippar ibland som satan, men det Nyktra livet är så FRÄSCHT!!

Känn dig vacker och speciell skata, inte grå!

kram, Lilja

Mt tack för listan! Väcker mycket tankar och känslor hos mig. För några år sedan, skulle faktiskt kunna specificera det till innan 2009, så skulle mitt ärliga svar (om jag skulle tordats vara ärlig då, jag är inte säker) varit ja på nästan alla ovanstående punkter. Det är sorgligt att se så där svart på vitt, men glädjande är att jag också kan se att flera av de instämmande svaren skulle bli nekande idag, pga flera goda val och förändringar jag gjort i mitt liv. Jag kan idag svara nej på några av dem, och blev nu motiverad att fortsätta sträva efter att kunna svara uppriktigt nej på resten också. Jag ska banne mig skriva ut denna lista och ha i min almanacka som påminnelse och som ett faktiskt mål. Kram och tack för allt du delar med dig av! Är också glad att du känner dig lyssnad på och kan låta dig tröstas, det är en ljuvlig känsla, jag vet hur förlösande det kan kännas.

är under avslutning. Slutet gott allting gott!
Jag har varit gräsligt förkyld, genomlidit världens katastrofångest, känt mig icke-hörd-och icke-förstådd, känt vanmakt över min oförmåga och hela mig, känt mig ensam med mina bekymmer... Men också haft roligt, tillfrisknat, motvilligt gått på promenad på uppmaning, känt hur jag blir allt helare - från botten och längst inifrån, talat om mina egna, helt sjuka begränsningar, känt mig hörd och förstådd, fått mina tårar torkade, talat om såren från min barndom, funderat vem som tröstat mig, när har jag fått vara svag? ... när har jag kunnat visa mig svag (!), talat om min stora sorg över en trasig relation - och delat med Mm... Lyssnat på mannen Mm som berättar om sina inre resor, vilken som är den största - det är inte alkoholen - och det tror jag. Fått se en helt otroligt bild när en nallebjörn formades i bastuspisluckan... Torkat tvätt ute i solen, städat byggdamm, fått utsikt över ett nytt fågelholkkvarter.

Nu har jag hjälp att minnas - nu ska jag bada bastu så att också kroppen blir alldeles skrubbad och ren och ett värdigt omslag till min renade själ. / mt

Vad härligt glad och stolt du låter! Och det ska du ju vara med rätta! Har du några goda råd att dela med dej av, när man börjar känna sej lite velig och omotiverad? Att det ska vara så förbannat svårt att vara GLAD och NÖJD med det man gjort. Faktiskt varit nykter i fyra helger nu, (ja, i veckorna med ,förstås.)Kram Skatan

Gud vad du låter Säker, vilken Vilja du uppbådat! Önskar jag hade hälften av din övertygelse... Känner mej mest GRÅ!! Vill så gärna tänka positivt, men så behövs det bara en liten "utomstående" grej, och så pyser luften ur mina goda föresatser. Sen blir jag så jävla orolig när jag hör om alla återfall,långa uppehåll(som jag själv) och så är man där igen... Börjar misströsta lite. Tar kampen aldrig slut??? Ge mej lite hopp, någon, är det nån som "vet"? Kram från en velig Skata

till alkoholister kan känna igen sig i detta:

1.Söker du ideligen uppskattning och godkännande?
2.Har du svårt att se dina egna förtjänster?
3.Är du rädd för kritik?
4.Pressar du dig själv för hårt?
5.Har du haft problem med något eget tvångsmässigt beteende?
6.Är du perfektionist?
7.Känner du dig ängslig när allt går bra för dig, och räknar du ständigt med att problem ska dyka upp?
8.Upplever du livet mer intensivt mitt i en kris?
9.Känner du fortfarande ansvar för andra precis som du kände ansvar för alkoholmissbrukaren i ditt liv?
10.Har du lätt att bry dig om andra men svårt att bry dig om dig själv?
11.Isolerar du dig från andra människor?
12.Reagerar du med ängslan på auktoritära och arga personer?
13.Känner du dig utnyttjad av andra människor och av samhället i allmänhet?
14.Har du problem med intima förhållanden?
15.Förväxlar du medömkan med kärlek, så som du gjorde när det gällde alkoholmissbrukaren?
16.Drar du till dig och dras du till människor som tenderar att ha ett tvångsmässigt beteende?
17.Klamrar du dig fast vid förhållanden därför att du är rädd för att vara ensam?
18.Misstror du ofta dina egna och andras känslor?
19.Tycker du det är svårt att uttrycka känslor?
20.Tror du att en förälders alkoholmissbruk kan ha påverkat dig?

På den sista frågan svara jag tveklöst "ja" och på flera av de ovriga också. Kom att tänka på den här listan när Mullegubben och jag samtalde om min katastrofrädsla. Den passar här. / mt

Länken: http://www.al-anon.se/Al-Anon-Vuxna-Barn/

Tack för att du påminner mig-det är guld värt!Ja, jag har gjort det förut och kan göra det igen!

Känner igen din dans igår och känslan av att till slut inte veta vem man är,nykter eller full?
Vin-personligheten kan visa sig nykter också hos mig, i ett slags överspänd oäkta glädje som egentligen är nervositet och en "väntan" på att få dricka igen..

När man är nykter över ett år vet man vem man är och framförallt, man vet man man KÄNNER!!

Idag har jag tvättat håret och gjort mig lite fin-den hemska fyllan för två dagar sen känns långt borta.

När man känner sig glad och stark nykter: inget slår den känslan!!

Och för att citera Marcus Birro som varit nykter i 7 år: "Jag påminner mig om hur fruktansvärt dåligt jag mådde som bakfull-då blir en morgon utan bakfylla helt magisk i jämförelse och SÅ mycket lättare att låta bli att dricka!"

Så låt oss minnas alla MORNAR när vi vaknat bakis, darris, ångestfyllda, skuldfyllda,med en känsla av att vara totalt misslyckad;varje nykter morgon är en vinst.

Håll i Nynykter och njut av måndagmorgon..(blink,blink)

Söndagskramar, Lilja

Vad glad man blir av att läsa det du skriver, inger oss nybörjare hopp :-)

Hoppas att allt är bra med dig Maria, skickar stora styrkekramar till dig.

hahaha Vana! Jag skrattar ihjäl mig åt din felskrivning! Tur att han inte är 34 iallafall, och inte min heller. Tänk vilket mörker om vi sitter här på forumet om tio år med hela huset belamrat av smutstvätt och matrester, själva helt apatiska och grå! Kram

Ja, man får livet tillbaka. Man får SIG SJÄLV tillbaka. Ett exempel: igår såg jag och ungarna på melodifestivalen. Vi hade kul! Jag sjöng med och "fuldansade" och skrattade gott åt Sean Banans nummer. Om detta hade hänt efter några glas vin hade jag i morse, dagen efter, vaknat upp och tänkt HERREGUUUD! Hur betedde jag mig egentligen? Hur full var jag? Och seden hade det dåliga samvetet kommit ... Jag har tillskrivit alkoholen inte bara det dåliga, utan faktiskt sådant som också är bra och som jag har inuti mig.. Snacka om att förminska sig själv!

Apropå beslut, så tror jag att beslut växer fram. Säkert har många av oss otaliga gånger sagt " aldrig mer" för att några dagar senare när ruelsen lagt sig och minnet bleknat vara på det igen. Men där finns ändå en vilja och en önskan. Kanske rör vi oss långsamt mot det där oåterkalleliga och nödvändiga beslutet som ger ett lugn när det väl är fattat? För mig är den stora skillnaden att jag nu vill lägga av för gott. Det har tidigare känts så ångestladdat och tråkigt. Tänk att inte kunna ta en god whisky, tänk att inte dricka vin på Medelhavssemestern, inte ta en öl efter bastun... Nu tänker jag bara "So what?" Det är inte värt det. Jag ger med glädje upp allt det där för att slippa dåligt samvete, slippa ägna så mycket energi och pengar åt alkohol, slippa smyga... Jag ger upp det för att få mig själv tillbaka.

Du klarar del Lilja. Du har gjort det förut och vet hur otroligt BRA du kommer att må. Snart kommer belöningarna, både fysiska och psykiska, så härda ut!

Kram på er!

Lycka till Dompa! Fantastiskt att du gör det här!