Senaste kommentarerna i forumet

du skriver om att missbruk kan förliknas vid sektbeteende... Det är lätt att se, och omfattas av "alla" när det gäller det tydligt illegala missbruket. Ett verkligt problem med alkohol är att absolut största delen av samhället ingår i "sekten" - alkohol är en så stark del av kulturen att det krävs krafttag att stiga ur. Intressant nog visar det sig att livet fortsätter fungera efter att man tagit steget ut... Det är väl en del av forumets (och AA:s) styrka att man umgås med andra som söker nya vägar och går tillsammans på upptäcksfärd... Lycka till! / mt

vilka råd får du från kontakten på kvinnohuset? Det här borde vara vardagsmat för dem? / mt

- gör det du ska och skriv igen. Att sätta ord på sina tankar är viktigare än man kan tro. Många gånger har jag känt att jag har "skrivit mig in i mig själv" och blivit klar över saker jag inte var medveten om när jag började skriva. Kom också ihåg "Det viktigaste först" - en av AA:s deviser, de fungerar också för oss medberoende. Jag klistrar in dem alla när jag nu kom att tänka på dem...

Ta det lugnt
Gör det enkelt
En sak i sänder
Det viktigaste först
Lev och låt leva
(Endast genom Guds försyn)

Kram och ta hand om dig. Släpp inte taget! / mt

Nog är det en klok liten groda som bor där längst inne i dig. Lyssna på henne, låt henne ta plats. Känner så väl igen ditt kvällsdilemma. Vad gör man om man inte dricker. Även för mig går TV:n bort. Var tvungen att dricka mig aprak för att kunna titta på eländet. Så i början av nykterheten var det lite svårt att hitta ro och sysselsättning på kvällarna. Sen såg jag mig om...tvätthögar, ovattnade plantor, skit i hörnen, barn som behövde uppmärksamhet, kissnödig hund, you name it. Så det kommer med tiden, dina kvällar kommer att bli för korta. Sen läser ju jag också, men det går bort säger du. Men kan man läsa för mkt?

Att åka till badhuset är ju hurtigt som fan på kvällen. Men du kan ta en promenad. Ha ett mål och köpa ngt som fattas. Typ kaffemjölk (om du nu tar mjölk i kaffet). Köp inte det när du handlar för då måste du ha det till nästa morgon = promenad. Sen kan du ju alltid hänga här också. Vet att det är stiltje och väldigt tyst här just nu, men förr eller senare bör det ju lossna. Läs andras trådar från scratch....jag lovar att det tar tid.

Bara du unviker sekterna. Både den som kan halsas och den andra. Inte låg du väl hemma på rummet och tänkte att när jag blir stor då ska jag bli lokförare, astronaut...nej förresten, jag vill bli en alkis. Jag tror du fixar detta. Antabus är för övrigt en bra krycka i början av nykterheten tror jag. /R

Jag vet inte vad du har för förhållande till uttrycket "sunt bondförnuft", men för mej innebär det att inte krångla till saker.
Någonstans har jag läst att man som i vårt fall med drickat har två val, 1) dricka alkohol eller 2) inte dricka alkohol. Grundat på våra tidigare erfarenheter har ju 1) liksom diskvalificerat sej själv. Återstår 2).
Har man svårt för att välja, kan man ju fundera över varför man valde bort 1), förmodligen fanns det mycket goda argument för det, gäller bara att komma på vilka det var.
God natt!/MB

Sorgsen, jag ser vad du skriver, men kan han kräva att han ska få ringa och att jag ska svara bara för att jag har barnen?

Du har så rätt: det blir ju inte bättre än så här. Men jag vet inte hur jag ska gå vidare... Vet liksom inget annat just nu.

Det låter nog värre än vad det var med att vi inte är välkomna tillbaka på samarbetssamtalen - han hotade en i personalen för att han tyckte att hon misskötte sitt jobb (ifrågasatte honom), och de tyckte nog inte att det framkom något som visade på att han inte skulle kunna ha barnen, men de anser sig inte kunna hjälpa oss att enas om det bästa för barnen utan menade då att vi skulle ta hjälp av advokater för att bestämma hur vi ska göra...

Ja, Mt, du har så rätt - det är såå skönt att skriva till andra. Då känner jag hur rätt mitt val är, hur jag faktiskt tänkt, reagerat och agerat. Det klarar jag knappt att se när jag bara är i min egen tråd!

Har haft en bra dag idag. Lugnt och skönt. Gjort det jag gillar: gått långpromenad, pysslat och umgåtts med bästa vännen! Tack för en bra dag! Hoppas ni haft en bra dag!

Kram till er.

Tack mt, har läst dina förståndiga ord. Jag återkommer inom kort, troligtvis senare i veckan måste göra lite nytta inför morgondagen nu.
*kram* dina ord betyder mycket för mig!

lugna. Tror att snart visar sig en ny site - hoppas, hoppas den blir bra!

Mysigt med lite liv och rörelse här i vår filosofiska forumhörna. Jag lägger in min senaste; Ett gott liv av Ann Heberlein - klokbok av klok kvinna, rik på kunskap och livserfarenhet. Lägger in Nalle Phs klokbok också - en vis björn trots att han är en björn med liten hjärna...

God natt och sov gott alla vänner! / mt

Hej Grodan, när jag läser dina rader känner jag hopp och blir inspirerad. Ville bara säga det.

Du har en svacka nu bara. Håll ut. Inte vill du leva ditt liv i dimma och flykt, väl? Jag är säker på att du har allt det du räknar upp; styrka, envishet. Karaktär vet jag inte om det handlar om.

Jag vet tyvärr inte hur du ska gå vidare, tror att du kan rida ut detta, att det blir bättre om ett tag. Det blir bättre. Jag tror stenhårt på att du kan klara detta.

....jag har en kris. Trodde jag ältat detta klart och var säker på min sak, men nu vill jag bara spola tillbaks bandet och önskar att jag aldrig fattat detta beslut. För det innebär styrka, karaktär, envishet och att leva livet utan dimma och flykt. Är jag så stark? Känner mig inte alls stark just nu och undrar hur jag går vidare?

Adde, tack för tipset. Ska hålla mig till ämnet så mycket jag kan. Men vet inte hur jag ska kunna låta bli att svara om hon frågar. Jag tänker nu efter att skammen gett med sig lite att ingenting egentligen är viktigare för mig än att mina barn mår bra. Jag tror att de gör det (än så länge) men tar jag inte emot hjälp så VET jag att de kommer att börja må dåligt. Så det är bara att bita ihop, gå dit och sedan hoppas på det bästa.

på beroendeenheten ska i första hand fokusera på de beroende och det verkar sällsynt klumpigt att dra upp anmälningsplikten vid första kontakten och det utan att ens ha ögonkontakt. Gå ditt och berätta om din sjukdom och utelämna allt annat. Hon har inte rätt att fråga, det är inget förhör du ska på.

Lycka till !!

antagen vid första försöket, det tror inte jag. Undrar om inte även Astrid Lindgren blev refuserad. Men varför måste du avliva katten? :)

Tack sorgsen! Det är henne jag ska träffa, och jag känner mig rädd för att gå dit. Rädd för att bli stämplad som dålig mamma. Dålig människa. Jag är en klok snäll och bra mamma på så många sätt, men fattar att många skulle glömma bort de sidorna om de fick veta mitt problem. Angående sjukvården och antabusfunderingar som jag har så är jag rädd av samma anledning. Jobbar själv där och känner väldigt mycket sjukvårdspersonal. Jag har till exempel jobbat med flera som numer jobbar på vårdcentralen jag tillhör.
Idag känner jag mig så säker på min nykterhet, så less på eländet. Vet att jag är vacklande i den här känslan o behöver stödet! Svårt!!

är ordet sa Bill till Bull. Fenix släntrar in i rummet med en stor flaska Loka i näven. Loka citron. Känns som om Storebror opererar bakom kulisserna, saker händer men ingen vet vad. Saker försvinner, omorganisation, alla ska bort eller ingen? Hallå där uppe på Folkhälsoinstitutet, skaka loss några tusenlappar och fortsätt med den här verksamheten. Måste vara det billigaste ni någonsin gjort i förhållande till nyttan!
Fenix

varför ser inte förlaget ett Nobelpris i vardande? Det vete katten:-)
/Fenix

Vad otäckt du sätter orden Tilde...men ändå så sant. Kram och så /R

Joj, jag slummrade faktiskt till lite. Kanske Gud finns tänker jag eftersom jag har den stora förmånen att ha ett jobb där jag stundtals kan slummra. Så nu verkligheten igen. Lucie säger att hon har minsann blivit klappad och kliad av en tjej. - Du drömmer replikerar jag. /R

en liten bit i taget i presentationslisten... det första jag såg försvinna var självhjälpen för några dagar sen. Nu klamrar vi oss fast i filosofiska rummet som råttor på ett sjunkande skepp.

Känns rofullt att du är här Dompa och du Mt... Rastlöshet i min kropp som jag känt hela dagen försvunnen. En kopp te med ingefära i detta lugna rum efter allt kaffe jag druckit under dagen. Jag tar också plats vid fönstret... vill se vatten! Och klappa liten katt...

- inte är du misslyckad... men du ser var din begränsning finns. Blir jag fri någon dag... skriver du. Du kommer antagligen inte att bli fri - du måste antagligen göra dig fri och det är ett stort jobb för dig. Ett jobb som utmanar dig där du ser att du är svag. Hoppas du får precis rätt hjälp med det av kuratorn. Annars kan du också vända dig till nån annan. Fortsätt att skriva också, jag tror det hjälper dig att hitta till ditt innersta så att du vet vad som är rätt för dig - det kan nämligen ingen annan veta.
Kramar / mt

det räcker... Mysigt med lite rörelse här inne. Jag tror revolten är på gång - det verkar ha hänt nåt med presentationslisten (eller vad det kan heta) överst på siten idag. Kokar en termos vatten och ställer fram te och snabbkaffe i hotell-service-stil) ifall du vill ha när du vaknar Dompa. / mt

Det luktar rent, det är rent. Oki tänker jag...men en liten del av barnet Dompa vill att det ska finnas människor här. Åtminstone spår av människor. Lägger mitt refuserade kattprojekt på bordet och hoppas att jag når någon. Sen sitter jag bara här, lite vatten och en gammal vetelängd. Ska vi ha det så här? Nääääe säger Lusekatten...vi ska ha kattmjölk och tonfisk åt alla. Nej, nu chillar vi bara försöker jag och kliar Lucie bakom öronen. Chilla fnyser hon...vaddå chilla? - Vi måste uppmana till revolt. Jo, hon har ju rätt, men just nu orkar inte husse. Drar en offwhite filt om min lekamen, snusar lite i en av sofforna. Gott så tänker jag. Sova lite, se på kastanjen, höra havet genom det andra fönstret. Sånt räcker långt. /R

...vad händer?
Vi är inte många kvar här längre. Är det en taktik? Att låta forumet självdö?
Varför försvinner del efter del på sidan?
Ut med språket!
Ärlighet är alltid enklast att använda sig av.

...jag blir så arg när jag hör vad kvinnan sa till dig. J...vla folk!
Förlåt min reaktion och svordom men det är ynkligt och så extremt okänsligt att vräka ur sig så. Att det dessutom är från en kvinna anställd på ett beroendecenter gör mig skogstokig!
Jag tillhör anhörigsidan här och fick uppleva hur många av människorna inom sjukvården det finns som inte har en susning om vad det innebär att vara alkoholist.
Det gör mig vansinnig!

Så många barn som far illa i vårt samhälle som inte tas omhand och så ber du om hjälp och får dynga i ansiktet, det är ynkligt!
Vill bara säga att du är stark som ber om hjälp. Det finns personal som är ok, de är tyvärr i minoritet enligt det jag sett genom min make. Med lite tur slipper du just kvinnan i telefonen vid ditt vårdbesök!
Låt inte henne avgöra din framtid!

Bara var tvungen reagera i skrift!