Senaste kommentarerna i forumet

hänga kvar, jag behöver er och jag tycker så mycket om er. Jag känner inte alls som jag stöttar er jag känner bara att vi finns för varandra. Här och nu. Kram / mt

underbar start på lördagmorgon !! Tack så väldigt mycket för dina ord Viktoria ! Jag känner att jag verkligen behövde din bekräftelse just nu, den sitter verkligen bra. Jag har öst ut från min egen självkänsla de sista månaderna och har haft få tillfällen att fylla på så varje kram, ord och blick som ger mig ett mervärde är guldfyllda för mig.

Att numera få läsa dina inlägg Viktoria och se att du hittat din väg i nykterheten är stort, det är i sig en belöning. Det är ingen självklarhet att vi fortsätter att leva nyktert, det kräver ett visst mått av arbete av oss. Jag kan ju uppleva den äkta glädje som finns i de möten irl mellan oss alkisar som träffas någon eller någre gånger per år på olika konvent och på Nämndemansgårdens vår- och höstmöten. De äkta skratten, de många kramarna.........det är så magiskt.

Vi är alla så lika !!

Och tack Mulletanten för att du hänger på oss och stöttar !

Kramar i mängder !!

dina ord till Adde. Jag tror att jag ungefär förstår vad det är du säger, från min insida. Ni är båda så viktiga för mig, min syster och min bror där ute långt borta och nära. Med obekanta ansikten men nära min själ. Kram / mt

Brev en fredagkväll till min vän Adde,
När jag första gången i augusti 2009 hittade hit till alkoholhjälpen fanns du här. Jag minns hur jag hade svårt att ta till mig det du skrev. Du hade redan varit nykter en längre tid, och jag talade inte ditt språk. Jag förstod helt enkelt inte vad du pratade om. Och jag, jag ville både bikta mig och försvara mig på samma gång. Ingen var ju som jag, ingen hade samma typ av problem som jag, och varken du eller någon annan skulle komma här och låtsas förstå mig!
Jag började min tillvaro här på forumet som många andra med att försöka övertyga med min livs story. Underbar familj, fint hus, bra jobb, god ekonomi blablabla. Och sen detta lilla bekymmer då bytheway, att jag dricker för mycket och för ofta. Fast jag berättade inte på en gång hur mycket, och hur ofta. Och sanningen kring den här familjen och det fina jobbet hamnade i en annan dager då alkoholdimmorna lättat. Jag hade ju ett riktigt skitliv på flera plan! Trivdes inte på jobbet, maken drack ju också på tok förmycket, dottern gick mig på nerverna med sin pubertala självupptagenhet. Och vissa dagar fick hunden bajsa på gården för jag var för bakis för att gå en promenad. Allt det ”förnämliga” var marinerat i alkohol.
Ibland när du svarade mig, gick jag fullständigt i taket. Du vågade sätta fingret där det ömmade, du var redan så frisk att du såg det jag inte ville se själv. Det finns så många av dina råd jag inte förstått då jag fått dem, endel har till och med nästan irriterat livet ur mig, men de har landat nu i efterhand. Jag förstår allt nu Adde. Så nu är jag där, där jag ser vad som finns under makeupen och mellan rader. Jag har friska ögon nu…på gott och ont.
Det jag eg vill säga till dig är hur oerhört mycket du betyder för mig. Du fanns här då jag kom, du finns här nu, och för det är jag så oändligt tacksam. Jag är tacksam över att du varit rak och ärlig, att du vågat säga vad du faktiskt ser utan att tassa som runt het gröt. Ibland måste någon våga vara obekväm för att man ska komma vidare. Du har inte alltid fått cred för det. Jag vet idag att du alltid gjort det av omtanke, och jag är rörd över att jag fått ta del av den värmen. ”lär av dem som gått före” – den devisen har landat i mig nu då jag tänker på dig. Förr gjorde den mig bara provocerad : )
Tack för att du finns, verkligen av hela mitt hjärta tack<3

Kära TP jag lider med dig -
Vi behöver ju den mänskliga kontakten och närheten för att kunna må bra.
Ändock är det kanske den själsliga ensamheten som är grunden till våra problem?!
Har du vänner som kan hjälpa dig?
Hur går det med drickandet?
Hur mår dina pojkar?
Kramar/Lg

Tack Berra för att du delar med dig! Detta tar jag till mig med hull å hår!!

Bigfoot

Ja, om man hade förmågan att kunna uppskatta den omtanken man får ifrån sin livspartner ändå..!
Livet bara går i långsam lunk framöver, och jag hinner inte se allt som tonar upp i horisonten...
Det som händer ...bara händer och jag har inte alltid förmågan att reagera direkt,
jo jag är nog lite trög i min världsuppfattning, ett handikapp jag haft hela livet...
Men eftertänksam är jag i alla fall, så jag reagerar inom sinom tid...

Jag brukar ju skriva några rader vissa dagar i veckan på forumet, men allt har inte alltid varit som det brukar, och emellanåt är man rädd för förändringar, och när de inte kommer tillräckligt snabbt så har man det långtråkigt, aldrig är man riktigt nöjd...

Men på alkoholfronten är det helt kavt lugnt, inte en droppe, inte ett minsta sug heller...
Det är väl en av de få beslut som man kan känna sig helt nöjd med, jag har reagerat färdigt på mina reflektioner angående mitt egna missbruk med alkoholen, den är inte till för mig längre...

Det känns bra att jag inte har kvar den förljugenheten som det innebär att vara beroende,
och jag behöver inte besudla mina tankar på tvivel, jag har blivit friare i mitt sinne så....

Låter det härligt på något sätt?

Tja inte överdramatiserar jag den känslan inte, det är ett faktum som jag har accepterat fullt ut.
Mitt liv ser ut precis så här, och visst har det blivit enklare utan tvivel och ångest...
Samtidigt har ett helt annat liv tonat upp sig, ett liv utan overklighet...

Jag lever i nu'et och det är "konstant", inga större dippar eller kickar, och det är lugnare...
..betydligt lugnare och då mest i positiv mening...

Visste jag att mitt liv såg ut så här utan alkoholen, nej knappast!

Jag har tävlat och race'at hela livet mot mig själv, aldrig varit helt nöjd...
Alkoholen hjälpte mig att skapa mod, och avkoppling, ingetdera behövdes egentligen...

Jag mår bra när jag mår bra, behöver inte analyseras sönder, och inte konkurannsutsättas dagligen.
Om jag mår bra så ska jag väl få vara nöjd med det, och inte bara undra vad det är som är felet,
och ha för lågt ställda krav...

Idag ser jag med synen på mig själv inåt, det är viktigt att få tillåta mig må bra och vara nöjd,
och inte heller låta andras tävlan sporra mig till stressande situationer...
Dom har sitt, jag har mitt, de dricker alkohol..det gör inte jag, jag dömer de inte..

Att nykterheten innebar en sådan livsomställning!, det hade jag aldrig kunnat räkna ut på förhand..
Men med nästan 25 års praktik med alkoholen så visste man ju heller inte bättre, det var ju en vana!

Nu står jag här med mitt liv i mina händer, och jag har möjligheten att stöpa det lite som jag vill,
kontrollen är mycket större och tilliten till det jag gör också större...
Jag behöver inte ångra gårdagen då den oftast såg lika ut som dagen innan dess...

Och det är inte tråkigt, bara förbaskat lugnt och skönt, och det behöver jag numera..
Fyllpajasen Berra har retirerat från sina revir, och låter andra ta vid..
Det handlar inte så mycket om att resignera, utan mera att ta hand om sitt liv...
Det borde jag ha gjort för länge sedan, och aldrig är det försent att börja sluta...

Jag har mycket kvar att bearbeta med mig själv, och aldrig har jag väl haft bättre förutsättningar än nu, jag har lärt mig att börja känna den där snubben som har bott i min kropp hela mitt liv nu.

Ytrap Ytrap är Party Party, men baklänges, samma bokstäver men inte samma innebörd,
ordet är nytt för dig, och du har ännu inte knutit någon känsla för det...
Och bara för att det står bakvänt så betyder det inte att det är motsatt ordet Party och dess känsla.
Trap kan ju betyda fängslad också på engelska, kanske ordet är det också...
Part är ju del, och man kanske delar andras åsikter på ett party..

Men jag gillar ordet Ytrap, det är lite mystiskt och underfundigt, och ingen vet vad det står för.

Det är mycket som surrar i mitt huvud nu för tiden, och det är inte full av väsentligheter heller...
Men det är sådan som jag är, och jag behöver inte ens vara full för att bluddra en massa strunt...

Men det är ju min lilla hemlighet...

Sov Gott Världen!, imorgon är det min dag, och jag älskar Fredagar...

/Berra

du har Berra! Alla människor borde ha någon som säger sådana saker till en!

Jag tror det ligger mycket i det du säger om ångestens ursprung i den dåliga självkänslan. En nöjd människa befinner sig i nuet och strävar inte efter det på andra sidan grönare gräset. Ständig självkritik är självklart inte bra - tänk att ha någon som gick bredvid och hela dagarna talade om för mig vilken usel person jag är. Såklart skulle det göra mig ledsen och så småningom bryta ner mig - självklart blir effekten densamma om det är jag själv som går där och klagar på mig...

Nu ska jag dricka te och äta en mums-mums, ibland är det de små sakerna i livet som gör'et :-)

Jag finns här, men har det väldigt kämpigt just nu. Är så fruktansvärt trött på den här ensamheten och aldrig ha någon att luta mig emot. Behöver få känna mig älskad helt enkelt.

Kram TP

Vad har hänt med denna UNDERBARA länk.
Var finns Tvåbarnspappan, Nubannemej mfl.
JAG SAKNAR ER!!
Snälla ni: SKRIV! SKRIV!
Jag behöver er!

Kramar/Lg

Exakt det rådet som jag behövde börja denna förmiddags arbetspass med att höra Pianoman...hmmm, man får det till sig som man behöver när man är redo.

...beskrev oss människor som en höjdhoppare som alltid lägger ribban för högt. Han vet att han aldrig kommer kunna komma över, men fortsätter ändå försöka. Istället för att succesivt höja allteftersom man klarar höjden.
Det liger kanske nått i det?

...om inte ångesten kommer ifrån en dålig självkänsla, att inte duga, att ha för höga ideal och prestationskrav?

Vad tror ni?

Eller kanske ett ständig sökning efter det som är bättre, en lyckosökelse, som kanske inte alls finns, utan bara en strävan mot något som ska vara bättre...?
Bättre än vad, att inte duga kvar i verkligheten?

Att ständigt vara självkritisk kan väl aldrig vara bra, för någon, eller hur?

Bara funderar...vidare...

/Berra

Hejsan Berra!
En otroligt vacker o tänkvärd låt, Jag är ju en fan av Jonas Gardell, tycker han har
mycket vettigt o säga. Sen fastnar jag alltid för lite udda personer, Tomas Di Leva
till exempel, bra texter där också! Min systers handikappade son o jag brukar sjunga
den här låten tillsammans o ibland över tfn, Härligt när man kännser starkt en betydelse
i en text. Fint tycker jag! De är ju som rapparna Petter o Emenin, musiken si o så men
lyssnar man på texterna har nog de grabbarna tänkt till både en o två gånger!

Ha de bäst! från en ängel som måste tvinga sig i säng nu! kram

haft en helg fylld med kärlek och värme. Jag tror aldrig att jag vänjer mig med att bli omkramad så mycket som jag blir när vi träffas, vi som varit så nära att trilla av pinnen. Vi träffas ju ett par gånger om året och det känns så hjärtinnerligt gott att se alla bekanta ansikten igen för det är ju faktiskt ingen självklarhet att det blir så.

Tyvärr kommer dessa träffar också med otäcka besked bla att en bekant hade tagit återfall och hittats död, kvävd av sina egna spyor.

Jag upphör heller aldrig att förvånas över att jag kan prata helt öppet med alla om det som jag har på hjärtat. Det finns alltid någon som varit med om samma sak och kan ge mig vägledning hur jag ska göra. Livet blir ofantligt mycket lättare när jag har tillgång till det stödet och jag vet att det finns en färdig lösning bara jag ber om den hjälpen.

Att beteckna resan in i alkoholismen annat än som rent tragisk är väl alla överens om MEN att det nya livet i nykterhet får sådana enormt fina konsekvenser det pratas det väldigt lite om. Jag är så glad att jag en gång i tiden tog mitt beslut att leva nyktert och att jag har fattat att lyssna på dem som gått före mig.

Jag vill inte på villkorsvis tillbaka till mitt gamla liv. Jag skulle med all säkerhet supa ihjäl mig då.

du skrev: Behöver jag säga förlåt till någon behöver jag ju veta varför först.
Vad härligt det är att läsa din styrka som kommer djupt inifrån. Då är det bara att stå - med rak rygg och öppen blick -och det har du ju:) Allt gott / mt

...du har en poäng där MT. Pusslet stämmer inte längre. Den svagaste har plötsligt blivit den starkaste som tagit tag i sin situation och mår bra.

Och Viktoria, jag kommer inte låta detta knäcka mig. Jag har kämpat mig dit jag är idag, och det ska en sånhär grej inte rasera. Lågan kommer att fortsätta brinna. Kanske har den redan slocknat vad gäller jobbet, men livet i övrigt är så bra så därför tror jag att jag klarar detta också. I och med att mitt samvete numera är rent så bryr jag mig faktiskt inte så mycket om ifall andra retar sig på mig. Jag mår ju bara bra, skulle det vara fel?

Och vi är alla människor. Saker blir fel ibland. Men man kan säga förlåt. Fast det är klart. Behöver jag säga förlåt till någon behöver jag ju veta varför först.
Men en sak är säker. När rätt möjlighet kommer upp så lämnar jag detta skeppet och hoppar på ett nytt.

arbetsklimatet i din bransch och känner igen mig. Det är gott med förlåtelse och godhet men det räcker inte ... och många inom kyrkan mår ju inte så bra på jobbet, det väl konstaterat?
Jag kan föreställa mig att det måste uppstå nya mönster på ditt jobb eftersom det var känt hur det låg till med dig? Nya syndabockar som ska bära problemen så att man inte behöver titta på sig själv... och ta itu med andra, kanske mindre uppenbara problem. Gamla surdegar... Du har kanske fyllt en viktig ventilfunktion som "alkoholisten på arbetsplatsen", den är det lätt att prata om, särskilt i h*ens frånvaro. Och din arbetsplats verkar inte ha tittat djupt.... "ser inte bra ut" - vadå?! - fast det är svårt, det vet ju vi. Självklart ska du va sjuk när du är sjuk, säg att chefen får gärna komma hem (med blomma) så vet h*n att h*n gör sin uppgift och kan stilla oron hos medarbetarna:) Jag menar allvar. De känner inte igen pusselbiten "nya du" och fattar inte hur de ska få pusslet att stämma med din nya form - och på riktigt, det ÄR inte lätt. De måste jämka på sina egna bitar för att få plats för "nya du" och då kommer det att börja skava nån annanstans. Ursäkta att jag tar i och hoppas att det inte blev fel på nåt sätt. Hojta till i så fall! Go´natt! / mt

det jag funderat över många gånger i dikter och sånger (rimmade snyggt inte sant?:)

Och i texten finns det mycket en medberoende skulle kunna säga till SIN livskamrat,
och samtidigt precis tvärsom...

Men det är väl just så där livet är, komplext och fullt av motstridigheter. Natti / mt

Så är timmen min igen, familjen har gått och lagt sig, och jag äger mitt egna medvetande...
Låter det konstigt?, inte alls, jag behöver den här tiden...för eftertanke...
Det är nu jag går igenom dagens händelser och reflekterar på vad jag håller på med...
Tänker ..tänker och funderar, vad är värt något i mitt liv, rannsakar och värderar...
Oftast använder jag musiken för att kunna hamna "ned" i mod, ett sätt att varva ner...
Ja istället för alkoholen, jag behöver komma ner i varv, men medlen har blivit annorlundare..

Och jag funderar...

Ikväll så sade frugan, har du hört den dära låten med Jonas Gardell, "ge inte upp" ..eller någonting?
sa hon..?
Nej svarade jag, och måste genast söka upp den på tuben, den heter "Aldrig ska jag sluta älska dig"
svarade jag, ja precis så hette den...
Vet du?, svarade hon, tänk dig att det var ett brev som JAG hade skrivit till dig när du var som deppigast, tänk den tanken sa hon...

Jag blev genast generad över vilken text hon hade viljat förmedla, och sökte upp den på nätet...
Nu älskar jag Herr Gardell för hans egensinnighet och ordfläng i standup, men som musiker...???
Där går han inte hem hos mig, och ännu mindre lyssnar jag på musiktexter...

Men jag fick mig en eftertanke, så stor som någon...
Mitt hjärta fylldes av värme, dels från min livskamrat och dels till "riksbögen" Gardell...
Man ska aldrig låta förutfattade meningar ligga kvar hos en, utan de måste uppdateras..
Man har lätt att låta människor arkiveras med sina känslor, och de som inte dammar av sina känsloarkiv, för dem har tiden stått stilla...

Jag kan aldrig sluta förundras över mänskligheten, och min roll i den...

Förlåt Jonas om jag lånar din text till forumet, men din sång imponerade inte..
Jag hade hört den förut, men inte reflekterat på texten, det gör jag nu..

Och i texten finns det mycket en medberoende skulle kunna säga till SIN livskamrat,
och samtidigt precis tvärsom...

Är det inte märkligt vad som flyger igenom ens huvud, en helt vanligt måndagsnatt,
när man får tiden för sig själv..?

/Berra

Jag vet att jag inte är någon skönhet eller så
om du lämnar mig kan jag väl det förstå
för vad har jag ge dig som ingen annan har
jag är ingen särskild medans du är underbar

Aldrig ska jag sluta älska dig
du är allt jag har och allt jag ber om
hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig
att du är där för mig som jag är där för dig
ge inte upp

Livet är en gåta du är gåtans svar
allt annat må försvinna om du blott stannar kvar
för också när jag tvivlar det känns som allt är slut
jag sjunker ner i hjälplöshet och inte hittar ut

Aldrig ska jag sluta älska dig
du är allt jag har och allt jag ber om
hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig
att du är där (är där) för mig (för mig) som jag är där för dig
ge inte upp

När jag klantar mig
när jag sviker dig
när jag sabbar och förstör
var kvar ändå
tro för oss två för du vet vad jag än gör
ja vad jag än gör

Så aldrig ska jag sluta älska dig
du är allt jag har och allt jag ber om
hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig
att du är där (är där) för mig (för mig) som jag är där för dig
ja jag är där för dig

Aldrig ska jag sluta älska dig
du är allt jag har och allt jag ber om
hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig
att du är där (är där) för mig (för mig) som jag är där för dig
ge inte upp

Ge aldrig upp
Älskar dig så

Ärligt talat tror jag de var de vidrigaste o skitigaste jag sett i mitt liv, skulle kunna gjort en film som avskräckande exempel ungefär som kort på lungorna för rökare! Nä, de sitter på näthinnan än idag, för å tala om lukten, de är inte ett värdigt liv!

Ha de gott o ta hand om Dig! kram

Men vilken orimmlig situation! Klent ledarskap är förödande på vilken arbetsplats som helst. Hoppas det löser sig för dig, har förstått det som att du är i en bransch där det inte bara är att "fixa" ett nytt jobb. Rätt?
Du låter iallafall stark och jag hoppas du kan behålla din glädje över det som är viktigt i livet. Att brinna för sin uppgift är inte alla förunnat, stanna om du känner att du kan och vill, men gå innan någon släcker lågan bara. Kram

Jag kan i nuläget inte ens vara sjuk. För det "ser inte bra ut" enligt chefen.
Men vi är ju bara människor och vi blir sjuka så även jag. Förra veckan hade jag knappt eller ingen röst. Men jag jobbade i alla fall. Tur var väl att jag bett om ledigt några dagar sen tidigare. Så jag kunde ändå vila och bli hyffsat frisk.

h*n får väl tala om vad det är! Så obehagligt att vara i sånt dammigt klimat. Jag får tungt att andas, skriver mt på väg till "sjuksoffan". Bamsekram och stå på dig! / mt
PS Sånt kan säkert "få" folk att hamna tillbaka... välja drickandet, ta återfall ska det kanske heta. Men det ska uppstå en ny balans och nya "roller". Du har gjort och gör ditt! DS

...kan man ha för olika saker. Just nu sitter jag här och skriver på forumet så att tangentbordet glöder och lusar ned allas trådar. Istället borde jag ju arbeta. Det är så typiskt mig, nä nu är jag inne i detta. Nåja, idag mår jag i alla fall bra. Hej å hå, upp och ned.

Nå, jag har sett att det är flera forumvänner som gillar att simma. Jag har alltid velat kunna crawla och för några år sen deltog jag i en kurs i frisim - jättekul men svårt. Tränaren gillade att sända oss små filmer med duktiga simmare och tips och jag tänkte dela med mig av en, det är en "porrfilm" för frisimmare - jag önskar att jag kunde simma sådär lugnt, snabbt och fint, vattnet skall knappt krusas

http://youtu.be/dt2Zf0bylHE