Senaste kommentarerna i forumet

Jag har inte botats efter 3 månader som nykter, vilket jag tydligen hade en förhoppning om, som jag inte visste om att jag hade förrän 3 månaders målet närmade sig och nu har passerats. Fasiken vilket debatterande i skallen det varit och fortfarande är. Men det känns som att jag skulle öppna en kran, eller helt släppa kontrollen till alkoholdjävulen om jag tillät mig dricka nu. Och att begränsa mig skulle bara kännas plågsamt och därmed onödigt att öppna för ännu mer sug. Så det blir en dag I taget fortsatt i nykterhet.

Inget ont osv, elfel på tågsträcka gjorde att tid fanns att läsa ikapp på forumet, så nu har jag läst stora delar av din tråd och det har varit/är väldigt inspirerande. Tack 🙏 Kring nyår 2019/2020 bestämde jag mig för tre nyktra månader, nu har det blivit fem år och snart två månader. Så, så som du upplever nykterheten so far, så blir det mest lättare men framförallt bättre och när de där insikterna droppar ner i sedimenten med tiden så blir livet väldigt genuint, bra och autentiskt. Roligt! Växande och utveckling pågår hela tiden istället för den sunkiga simturen i den grå undervegetationen.
Trots att jag väl aldrig längre känner något sug eller skulle komma på tanken att dricka, tittar jag in på forumet ofta. En del kanske tänker att man inte blivit nykter på riktigt då, men jag tror inte tvärtom- men på något vis är den här resan central i mitt liv. Något nytt började och jag är så tacksam över att det fortsätter.
Är milt avundsjuk på alla som vaknar tidigt - och har själv mest energi fram till 15, sen tar det liksom slut. Blir också människortrött, jobbet med ansvar/sociala kontakter och beslut tar musten ur mig, det vet jag nu. Synd att det tog 55 år och ett progressivt beroende? Nej, jag tänker att det här livet är det jag har, tänk att jag får fortsätta växa.
Heja dig och alla nyktra dagar! 🌱

@Flarran hoppas att du haft en fin dag!
Klokt att du inte mixtrar med din frukostrutin nu när den funkar. Man får arbeta med en sak i taget, annars kan det blir för jobbigt.
Du är en fantastisk kämpe, tänk var länge du klarat dig utan alkohol 👍👏
Hoppas att du får sova gott inatt!

@vår2022 Hej och god kväll kära vårfru 🧚🏻‍♀️ Tycker det varit lite bekymmersamt tyst från dig en stund. Då undrar jag givetvis hur det är med dig och hur du mår och sånt. Bara för att vi inte känner varann privat så betyder det inte att du inte har en plats i mitt hjärta och i min hjärna ❤️ Hoppas du kryat på dig - jag saknar dig. Kram!

Kvällsavstämning ✅
Nollan intakt och nästan ett avsnitt Knutby- det blir ljudbok efter lite kramandes. Imorgon är jag ledig 🙏🏼🩵

Sov gott alla kämpar 💪🏼

Spotta upp sig- ett bra uttryck @geggan för allt vi håller på med och hållit på med i alla år.
Jag har fortfarande som en överkänslighet efter senaste tiden. Och veckan blev okej, men ändå full fart med sportlovslediga barnbarn och sedan länge utlovade aktiviteter. Det är som om jag verkligen behöver: lugn och ro.
Min kropp- eller kanske själ önskar sig långsamhet, men jag har så svårt att säga nej till mina barn, ständigt dåligt samvete för mamma. Jobbet är överkomligt, där känner jag faktiskt att jag släpper taget lite mer.
Var hos pensions-människa förra veckan. Jag som inte direkt är känd för varken sparsamhet eller liknande har en bra deal efter många år i ett stabilt företag. Ren tur, kanske lite skicklighet.
Antingen fortsätter jag två eller fyra år, beror också på min man, vi behöver prata mer om vår gemensamma tid framåt. Hur mycket pengar behöver man egentligen? Jag gissar att det är mindre som pensionär ändå? Alla säger det. Dyrt är boende och hus på landet. Det är liksom två kompletta hem, tänker att ett kommer räcka så småningom. Men just nu; kanske är det min främsta materiella njutning att ha vårt hem. Vågskålar som ska viktas och viktas om.
Ursäkta röran, jag bygger om!

@LAO Ja jag kan bara hålla med det du skriver om känslor, vin och insatser. Jag är otroligt glad och nöjd att jag inte drack nåt igår heller.

Vad glad jag blir när jag läser om hur stabil du känner dig 🙏🏼 Uppriktigt glad för din skull. Här i huset ligger vi utslumpade på varsin schäslong efter att ätit nån sorts plocktallrik till middag med grönsaker, ost & chark. Ett avsnitt av "Knutby" sen slår jag nog knut på mig själv över en kudde eller tre 😅

Hoppas du haft en fin dag 🩵

@Fidden Hej 👋🏼 Bestämma sig tror jag är en bra idé. Säger som @Jan.3. Tre veckor utan större förhandlingar... sen har man ju hållit upp så länge att det nog är lugnt?! Vilket det ju kanske inte är då. Gör en plan, gör självhjälpsprogrammet, skriv, läs, var aktiv i forumet, lyssna på poddar, läs böcker. Utforska vilket sätt som verkar fungera för dig 🙏🏼 🩵

@xyz23 Fast du får ju svar! Även från den du specifikt eftersökt 🤓 Allt har sin tid. Chilla bara så ska du se att det löser sig 🩵

@xyz23 sen har jag tappat nästan 10 kilo på köpet och känner mig för stunden riktigt snygg , det hjälper motivationen ;)

@xyz23 hej och tack för ditt inlägg!
Har inte varit så aktiv här inne då jag jobbat mycket på ”egen kammare”
Hittills har det gått bra, riktigt bra faktiskt.
Bortsett från ett glas bubbel utan drama med min partner på alla hjärtans dag så har jag avstått alkohol sedan jul så drygt två månader.
Har inte känt sug efter alkohol , ej heller i stressade situationer .
Min KBT specialiserad på missbruk med egen historik av missbruk och 30 års erfarenhet som terapeut påstår skarpt att han vet att mina problem inte är ett alkoholmissbruk , utan alkoholen har nog snarare fungerat som en hjälp att “få tyst på tjattret inombords”
Detta spår har jag hållit fast vid och jobbar nu på relationer och min låga självkänsla på olika vis .
Känner ingen brådska med att börja dricka alkohol men lever i tron att den dagen det sker kommer jag förmodligen inte använda det som “lösningsmedel” på problem med mig själv eller konflikter i relationen.
Min partner deltog i ett par samtal med min KBT och hela timmen fokuserade på henne och hennes upplevelser , det framkom tydligt att även hon har att jobba på och att det kanske varit enkelt för henne att ”ha trumfkort” och kunna skylla de flesta problem på mitt beteende kring alkohol.
Jag träffade KBT senast idag och sa då att inget av det är aktuellt men tanken på att dricka alkohol i bedövande syfte är mer skrämmande och avlägsen än tanken på att lämna min partner.

Men sammanfattningsvis.
Jag dricker ingen alkohol och har inget sug mer än ”ikväll hade det varit gott med en whisky framför brasan” ”ett glas rött till köttbiten” ”en iskall öl i bastun”
Men jag har en förhoppning om att detta kommer kunna ske i en framtid. När får tiden utvisa, först ska jag trösta mitt inre barn och lära mig att stå upp för mig själv. Resten får komma när det kommer!
Stort tack och kram för ditt engagemang

@Fidden
För mig var alltid tredje helgen värst närmare bestämt vid dag 20-21.
Vid mina tidigare försök i livet med nån vit månad så har det alltid varit jobbigast vid den tidpunkten och jag föll oftast där.

Men för typ tre år sen vid dag 21, jag minns det som det var i går så jobbigt tyckte jag att det var, så gick jag in här och skrev av mig lite och fick direkt gensvar av andra här på forumet och det där jäkla suget släppte i samband med att jag nämde det för de andra här inne.

Så mitt tips, nästa gång när suget kommer så gå in här och skriv av dig innan du funderar på att ta något, det kan hjälpa.

Sen har du klassikerna, ät nåt så du blir mätt, ut och jogga, styrketräning m.m. nåt du får flås av.

Du kan också tänka som jag gjorde att du ser "det lilla aset"(suget) som en motståndare där du vägrar att vika ner dig för det är du som bestämmer, inget annat ska vinna över dig för du är starkare.
Det var nog den tankegrejen som hjälpte mig bäst.

Jag drog iväg mitt svar utan att tänka så mycket. Mitt initiala meddelande var riktat direkt till eca81. Han hade sänt en otroligt insiktsfull fundering runt sin egen lite snåriga situation utan att få något direkt gehör här, så jag hjälpte honom. Vi hade en förtrolig kommunikation - nu skulle jag fråga hur det hade gått. Eftersom man inte kan sända PM här så blev det vad det blev. Han har sannolikt givit upp AH nu - kanske av samma anledning som jag gör nu och här - för jag fick inget svar.
Men som sagt; ursäkta att du fick ta illa upp över min ärliga reflektion, och sköt om dig :)

@Carisie Du behöver inte ta åt dig. Såklart att det är bra, och jag har sett ditt namn här och var. Tack för svar. Sköt om dig.

Det höll i tre veckor sedan föll man dit. Så är det jämt. Ibland två veckor som mest tre. Orkar inte längre. Vad skall jag göra?

Har blivit alldeles för mycket senaste åren och har hittat på underflykter för mig själv för att försvara det då jag har ett helt fungerande liv i övrigt.. men det verkar ju vara en hemlighet många bär på. Har sökt lite hjälp och försökt sluta själv, eller helst att gå över till nån form av måttlighet, men oj vad svårt det är.. Funderar på att söka hjälp via arbetsgivare men rädd att det kan bli dåligt på nått sätt(?).. Lyssnat på massa poddar på ämnet.. Igenkänningsfaktor är ju hög - och det gemensamma för det flesta som tagit sig igen detta verkar ju vara AA eller iaf nån typ av 12-stegsprogram.. Trodde aldrig att jag skulle känna så, men ikväll tänkte jag iaf ta mig i kragen och smyga in på ett möte. Iaf för att känna efter om det kan vara något för mig.. att göra detta på ren vilja verkar svårt..

@Ros,Absolut finns det bra afria alternativ. Midsommar förra året provade jag alkoholfri gin.Den kostade lika mycket som vanlig gin,men var väl sådär.Det bästa blir ändå kall Cola med is och citron. Jag har egentligen inget sug längre,men saknar alkohol i vissa situationer. Kan bli avundsjuk på folk som sitter i solen på utomhusslällena på sommaren.Glömmer ibland bort hur fruktansvärt illa ute jag verkligen var.Det är som om minnena bleknar och skammen späs ut.Kommer vara ensam hemma i 2 veckor nu.De här tankarna blir alltid starkare när jag blir gräsänka.Jag gick i tidig pension redan vid 59 år,så jag har inte jobbat på snart 3 år.Känns numer som det är lördag varje dag.Har ändå lyckats hålla min nykterhet länge nu.Det måste gå nu också. Grattis till ditt år, och tack för ditt svar.Vill gärna ha fler reflektioner från er som hållit upp ett tag.

@Friesian Starkt att du skriver! trots att, som du säger, inte har någon skyldighet att göra det. Jag tror samtliga här på forumet bara vill varandra väl. vi finns här för att stötta varandra.

Fokusera inte på tiden sedan 16:e. Fokusera på tiden innan. Var tacksam för den insikten du fått. Jag tror det kommer vara lättare för dig att denna gången starta upp en nykter period igen. Du vet redan vad du vill och du vet vilka positiva effekter du får ut av det!

@LAO Vad skönt att du ändå lyckats ha en fin kontakt med din far, trots hans dåliga vanor. Vi får bägge kämpa på var sitt håll för att inte gå i våra fäders fotspår :D

De 55 dagarna har hjälp mycket! framförallt psykiskt. och att inte alltid ständigt behöva ha den där ångesten över att man dricker men fortsätter göra det ändå. Nu har jag även så smått kommit igång med träning som jag tycker är rolig. och det blir ju också en motiverande faktor i att fortsätta. Men jag tycker mig känna att man hört det. Att man ofta byter ut ett beroende mot ett annat. Blir det träning för min del så vore det toppen.

Hur går det på din resa? läste på din profil att du satsade på 3 nyktra månader. grymt ju!!! hur känns det när dom lider mot sitt slut?

Dag 5. Idag var det lite lättare att kliva upp. Hurra! Helgen närmar sig och jag vet att det kommer att krävas lite pannben för att stå emot frestelsen att ta en öl. Försöker planera in aktiviteter som gör att jag kommer ha annat att tänka på. Försöker också tänka på hur underbart det blir att slippa baksmälla, slippa låtsats att jag är pigg och med i matchen inför familjen. Och att inte behöva tacka nej till någon aktivitet pga århundradets huvudvärk osv. Det får bli mitt tänk inför helgen. Jag kommer att klara det!

@Maud Känner så väl igen mig. Ska träffa min läkare inom psykiatrin i maj, ska ta upp mina misstankar då. Tills dess ska jag läsa på lite mer. Tack för dina inspirerande inlägg ❤️

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det du kan göra är att skriva en egenremiss eller be om remiss till psykiatrin från vårdcentralen.
Jag bad om remiss på vårdcentralen.
Jag änvänder min diagnos som ett skydd mot ett osynligt handikapp. Jag har oxå ara en växel o det är full fart!!!!
Därför är ett anpassat arbetsschema superviktigt. Det kunde jag inte få utan "papper" till chefen. Att lära sig allt om ADHD har hjälpt mig mycket.
Blivit bättre på att hitta bromsen innan jag kraschar. Ber att få tänka på förslag istället för att säga " fixar jag, vad kul" även om förslaget är kul så räcker inte alltid orken.

Skolan gick med ett nödrop efter grundskolan. Absolut inte svårt att förstå men svårt att göra det som känns tråkigt/ onödigt.
Trivs bäst när jag får " ånga på" i mitt eget höga tempo. Kass på att vänta in andra. APT möte är som ett dödsstraff 🤣

Jag har lärt mig att säga. " Jag orkar inte, behöver en "tom" dag för mig själv rätt ofta.

Projekt är mitt mellannamn....Men en del bra projekt stannar kvar. Stickning är ett sådant. Hållbart liv och hälsa är ett annat som blivit en del av personligheten.
Det sista är oxå ett sätt att stanna upp o tänka.
Som idag , nu ska jag snart göra mitt eget Bregott😊
Gör liksom allt " alltid in" jag har blivit grymt ekonomisk tex men det är något bra.
" unnar" mig självklart men då ska det vara prisvärt och kvalitet.

Måste typ vara superpedant för lite halvdant skapar bara stress.
De flesta tycker att jag är en kul kreativ, energifylld typ. O det är jag men samtidigt så liksom " däckar" jag av trötthet o behöver dra mig undan.

Det är aldrig fel att börja dan med ett redigt glas. Bara vanligt vatten och ingen alkohol, så det är ingen fara på taket liksom. Har inte sovit nåt vidare i natt, men har ju inget som ligger på och som måste göras nu, så det är rätt lugnt ändå. Det är trist att man inte har fått till det här med sömnen än fast man har försökt att följa expertråd på området.

Skulle behöva lite mer allmänt med energi som man får av god sömn. Men frukostrutinen kommer då att bli av här snart då mjölkchoklad och limpmackor står på schemat även denna torsdag. Tycker det är lite roligare med sånt än med havregrynsgröt som ju ska vara så himla nyttigt och bra. Minns att farsan jämt brukade koka på sånt när han var igång alltså. Mycket lingonsylt ville han ha då och morsan brukade köra med äppelmos på sin gröt.

Borde kanske börja med nån nyttigare frukost snart, men tänker att det är lite onödigt att mixtra med en för mig relativt ny-nykter morgonrutin som ju funkar liksom. Får se om man kommer utanför dörren idag, bara en liten promenad ned till matbutiken efter nån frukt eller så är ju bra liksom. Förresten, @Amanda L, det var trevligt att du tittade in en sväng kompis.

Ha en fin dag!

Har märkt att något som bidrar rätt mycket till att jag har fallit dit igen har varit att jag blir så otroligt trött när jag slutar dricka. Får huvudvärk, sover oroligt, presterar sämre på jobbet då minnet försämras så mycket. Har ni något tips på vad jag kan göra för att sova bättre och bli lite piggare? För att förklara hur jag gör nu så äter jag väldigt hälsosamt, försöker lägga mig samma tid, tränar 3-4 gånger/vecka och jobbar heltid. Umgås med vänner däri mellan också.

@Maud Jag har funderat en del på sistone om jag möjligen har just adhd. Typisk högpresterande flicka, som samtidigt var svårt deprimerad i skolan och sket bort betygen totalt. Sjukskriven fyra gånger för utmattningsdepression sen jag var 37 år. Otroligt påverkad av hormonernas obalans och klimakteriet var vidrigt. Mår otroligt bra av fasta rutiner. Kan lätt hamna i för-mycket-fällan och måste bokstavligen bita mig i tungan för att inte ta på mig för mycket. När jag mår bra finns inga begränsningar, all in i allt jag brinner för. Osunt empatisk, andras känslor äter in sig under skinnet på mig.

I samband med senaste sjukskrivningen frågade jag läkaren om jag möjligen var bipolär, men han trodde då nog mer på en mildare variant. Så jag gick inte vidare. Vore jag hjälpt av att gå vidare? Hur skulle en ev diagnos hjälpa mig? Det finns för lite forskning på kvinnor och diagnoser, kanske kan jag bidra till att bryta stigmat.

Just det där med hormoner är så spot on. Mådde vidrigt i tonåren, lika vidrigt i klimakteriet. Provade en massa olika hormontillskott, men det var som om min kropp fysiskt reagerade negativt så jag fick sluta. Nu vid 55+ känner jag som om jag kommit ut på andra sidan litegrann. Livet och den inre stressen har stillat sig lite. Nykterheten har varit superviktig.

Kram 🐘