Senaste kommentarerna i forumet

Godmorgon hela stora kaffegänget, att läsa här känns som att öppna dörren till ett mysigt rum fullt av surrande röster 😊 Lördag, arbetsveckan är slut och en ny börjar imorgon, när jag jobbar halv dag. Är i en fortsatt intensiv period med mycket undervisning, det är kul men så fort ett tillfälle är klart så behöver jag förbereda ett nytt. Lite pressande. Måndag-tisdag skall jag dock på en "Inspirationskurs" och det skall bli jätteroligt. Med enheterna går det okej, jag har haft flera enhetsfria dagar men känner mig inte stabil. Behöver samla ihop mig och göra en plan. Det kommer. Att vara tillbaka i forumet är en mycket bra "grundande" faktor. Önskar alla en riktigt fin och förhoppningsvis vårig helg. Här ligger snön igen....

@Smillans Pratet om lycka fick mina tankar att spinna vidare. Min lycka finns i att jag fått kontakt med mig själv och min innersta kärna. Att jag kan sortera i mina känslor och förstå bättre vad som är vad. Att jag har min värderade riktning som visar mig vägen i mitt liv. Att när jag tappar bort mig så kan jag hitta tillbaka igen och jag behöver inte alkohol på vägen. Min insikt om att alkohol är det som förstör för mig att se min värderade riktning. Att alkoholen totalt har mist sin charm, betydelse eller som en viktigt ingrediens i mitt liv. Ett uppvaknande på andra sidan där alkohol inte finns och vars bedrägeriet jag fullkomligt synat. Att vara ett med sig själv utan alkohol, platsen bredvid mig är upptagen av mig själv❤️

@bella70 Ja, det var terapeuten som gjorde anmälan. Han började gå hos henne i januari när han erkänt att han inte klarar av alkoholen (alltså även för mig). Själv har han vetat i flera år men jag har inte fattat någonting.

Jag blev hoppfull, tänkte detta är något vi kan ta oss igenom. Jag älskar honom, klart jag ska hjälpa honom med den här sjukdomen. Det var också en sån lättnad att jag fick veta eftersom jag tyckt han varit "tråkig" de senaste åren och inte ville göra ngt tillsammans, bara vara ute med kompisar. Plötsligt förstod jag vad allt det hade handlat om och kände att det fanns hopp för vår relation, bara han blir frisk och kommer tillbaka till sitt vanliga jag igen.

I mitten av mars kom orosanmälan efter ett återfall (han kom hem full en kväll). Jag fattade (igen!) ingenting och tyckte det var lite överdrivet med en anmälan efter bara ett återfall. Men det hade ju inte bara hänt en gång... Soc berättade för mig om minst fyra återfall. Dvs. han hade fortsatt dricka precis som vanligt även under den här tiden när jag trodde vi "tillsammans jobbade med tillfrisknandet". Jag skrev ut skilsmässopapper samma dag och nu är vi där vi är.

Han säger att orosanmälan och skilsmässan är ögonöppnare och *nu* förstår han. Jag vill ju tror men ser ju själv hur idiotiskt det låter när jag skriver detta. Och precis som du skriver @bella70 så är den känslan av svek och totalt blåljugande rätt upp i ansiktet något jag aldrig, aldrig vill uppleva igen. Det var tusen, miljarder gånger värre än att få veta att han är alkoholist. Vill aldrig ner i den avgrunden igen. Det är därför jag och barnen måste bort från honom.

@Ny dag Skönt att 10 dagar passerat och att måendet är tillbaka, antar att du menar mer lugn. Hoppas du får en vilodag och skön helg och kan ladda batterierna inför nästa vecka. Sköt om dig❤️

@Smillans Känner igen mig med att känna en orimlig tacksamhet över min nykterhet och det är som att ha fått en andra chans att ta vara på det liv vi fått. Kan även känna igen den där flyktiga känslan av harmoni, lycka som sköljer över mig ibland. En härlig upplevelse. Den kan komma när jag minst anar det och tänker att känslan av lycka är en flyktig känsla som kommer och går. Tidigare har min önskan varit att alltid kunna befinna mig ett ett lyckotillstånd då besvikelsen varit så stor när den försvinner. Men inser att så ser inte livet ut. Mitt nyktra tillstånd har lärt mig att se livet ur ett större perspektiv och även att se på lycka med andra ögon.

Ha en riktigt skön dag i lättjans tecken, det är lycka😁❤️

@Euology Nej jag har väldigt svårt att tro att det kommer hålla den här gången. Särskilt eftersom han själv inte uttrycker någon självinsikt över huvud taget…Då är problemet, som jag har nämnt tidigare, att jag kommer tvingas lämna de yngre barnens hos honom halva tiden trots missbruket. Har försökt få stöd från soc angående den biten men de kan inte göra något…

@Smillans Så fint att läsa om din tacksamhet. Annie Grace säger: ”alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen”. Och utan alkohol får vi den förmågan tillbaka. Känna glädje i det lilla. Förnöjsamhet. Och upplever man riktigt häftiga saker fylls man av förundran. Eller wow-känsla som jag brukar säga. Den fyller liksom varje kvadratcentimeter i kroppen.

Det märks tydligt att du håller på och identifierar dig som en person som inte dricker alkohol, lika lite som du skulle få för dig att dricka bensin. You go girl!

Kram 🐘

@Kärringen Usch vad tråkigt. Helt otroligt att man kan vara nykter under en så lång tid och ändå vilja tillbaka till missbruket igen 🙁

@Flarran Och grattis till 5 månader och över 2 veckor!🥳🥳🥳

@Flarran Kan känna igen mig i att nykterheten har medfört en meningen med att finnas till. Det är en känsla som finns inombords, ett lugn och ett slags ljus. Vad fint att du kan känna att din mor är ett slags verktyg på ett gudomligt sätt. Jag tänker och funderar en hel del kring andlighet och frälsning och om min inre frid och min resa i min värderade riktning är något liknande som man kan känna när man blivit frälst. Att det handlar om att söka och finna svar om vad som är den rätta vägen för att få sinnesro. Jag söker den i min värderade riktning och jag kan känna i min kropp om jag tar rätt eller fel väg. Det är i alla fall ett verktyg som är svår att exakt definiera vad det består av för det finns djupt inom mig, en andlighet som leder mig rätt, ger mig balans och välbefinnande.

Ha en fin dag kompis!❤️

@Varafrisk Vad skönt att höra från dig❤️❤️❤️! Vilken klok läkare du har. Bra med sjukskrivning och fokus på mående om 6 månader.🥰🥰🥰

Lördag och 10 dagar sedan återfallet, alkoholen har per definition lämnat kroppen. Måendet tillbaka. I veckan har jag jobbat på distans eftersom det varit påsklov. Skönt och lyxigt att ha denna möjlighet. Nästa vecka kommer vara intensiv, fulltecknade dagar och resa på agendan. Det blir en utmaning där jag får vara vaksam på 👺-tankar. Ska försöka skriva här för behöver nog hjälp med att sortera vad som är vad. Behöver verkligen reda ut hur och när mina fula tankar uppstår. Önskar alla forumvänner en fin och alkoholfri lördag 🥰.

@Himmelellerhelvette 🙏 Det är ngt jag ska utforska, lyfta upp till ytan iaf för att kunna sätta ord på det och veta hur det påverkat mig framåt. Jag älskar mina föräldrar och de gjorde allt som stod i deras makt så jag är inte bitter utan vill bara förstå hur jag påverkats. Fortsättning följer. ❤️🥰

@Ess
Jobbigt att falla tillbaka igen men ge inte upp det kommer att fungera till slut.
Tråkigt att du får vänta med att prata med någon. Prova att ringa alkohollinjen här.

Lördag. Väcktes av 2 hundar 04:30 imorse. Den lilla rymde igår kväll och var borta ett par timmar men hittade hem så det blev sent sänggåendet, inte så många timmar sömn inatt med andra ord. Känslan när jag nykter kan hoppa in i bilen och åka ut och leta är obeskrivlig. Tacksam!
Jag har några gånger tänkt på hur mitt liv skulle se ut idag om inte alkoholen kommit in. Hade jag varit lika tacksam för det lilla jag är idag? Förmodligen inte och jag vill egentligen inte tänka i banor om att tack vare alkoholen känner jag såhär som nykter. Alkoholen har ändå förstört så mycket och slösat bort så många år. Men ändå, känner orimlig tacksamhet stundtals.
Har även ibland tänkt på återfall och hur jag ska hantera det om den tanken skulle komma (gud förbjude). Jag vill inte bli för stursk och tänka: inte jag. Jag känner sån avsky och äckel mot alkohol så just nu ska det mycket till. Det skulle förresten ta livet av mig.
Jag får ibland känsla från förr av nåt jag inte riktigt kan fånga. Den bara känns i kroppen på nåt sätt, det är sommar och jag känner en harmoni? Lycka? Vete tusan vad det är, men det bara far in och ut och jag vill stanna i känslan men den är så flyktig. Det är en otroligt härlig förnimmelse så hoppas den kommer oftare.
Idag blir det en dag i lättjans tecken, ska bara sticka, lyssna på ljudbok (tips på serie: handlar om psykologen Anna Varga av Helena Kubicek Boye), grilla ikväll och vanlig småplock och promenader med fyrfotingarna.

Önskar er en fin lugn lördag❣️

God morgon kaffevänner!
Idag hoppas jag att snön försvinner, så att våren kan komma tillbaka, även om diset och dimman ihop med snön ser ut som ett vackert svartvitt foto. Idag kommer svärföräldrarna på besök. De är nykterister, så det blir nog inga enheter här skulle jag tro.
Frågan om vad som är värst (2 glas varje dag eller 7 glas 2 ggr i veckan) är intressant. Jag tillhör själv den kategori som under lång tid druckit varje dag, men inte mer än 5 enheter på en dag. Kan bara minnas några få tillfällen där jag blivit full, och då är det på något party för flera år sen. Jag tror att båda varianterna är lika illa faktiskt. Det tar ju ändå 10 dagar för kroppen att göra sig av helt med alkoholen.
Önskar er en skön helg!

@Varafrisk Jag känner också att detta med att lägga energin där jag får något tillbaka, är något för mig att tänka på framöver, tänka efter innan jag tackar ja till något. Mysigt att åka och simma med dottern❤️Kram

Blev inte lång sömn då ena kissen väckte mig vid 4 men det ger mer tid för morgonstund innan dagens långpass och det är ändå skönt att ha morgonstund i ro.

Godmorgon på er, nu gör vi en ny dag 💕

@Flarran Tack för dina ord idag.Jag stärker mig.

När jag nyktert begrundar hur jag tänkte som oftast förvirrad och berusad av alkohol för inte så värst längesen. Den tid som egentligen bara handlade om tomma inre mörka tankar och längtan till att allt bara skulle ta slut så snabbt som möjligt.

Jag drack inte alkohol av glädje och firade livet och någon enkel och glad frihetskänsla. Nej, jag satt mest deppig i mörker och uppgiven ensamhet och repade mod att avsluta livet.

Det är först nu som nykter efter några månader, som jag börjat att så smått förstå storheten med att finnas till. När jag som berusad läste sådana här kanske knepiga ord på diverse sidor där människor fritt delade med sig av sina livserfarenheter.

Då knäppte jag bara en starköl till, tog en slurk vin eller hällde i mig mer sprit och hade roligt åt töntarna som jag tyckte var helt korkade idioter som inte fattade ett smack om vad en riktig fest var för något.

Jag såg i skrift på olika sidor familjefäder och mödrar som slet för sina barns väl som konstiga idioter som inte alls fattade vad frihet var. Men nu när jag har läst bland annat min mors gamla dagbok med nyktra ögon och ett klart sinne då förstår jag lite mer. För jag var fånge i ett totalt förvridet feltänk.

Hon skrev i sin dagbok att det grät inom henne. Hon bad så som kristen till Gud för mig och önskade att hon kunde få bli ett verktyg för skaparen. Det hon bad om är nog något som hon redan då va utan att förstå det, och nu kanske än mer är. Just, ett verktyg som nog har betydelse på ett gudomligt sätt.

När jag läser inlägg på detta eminenta forum läser jag texter som berör mig på djupet så till den grad att jag ofta skulle vilja komma med något gott råd. Men samtidigt vet jag hur det är när man verkligen är djupt nedsjunken i beroendeträsket och sånt som skadlig alkohol har greppet om ens tänkande, känsla och kanske till och med ens själ.

Det går inte att nå en när man sitter i alkoholdimman liksom. Man är inte nåbar i stunden av berusning. Det tar även flera dagar, veckor, kanske även månader innan man börjar tänka lite nyktert på riktigt. Jag vet inte varför jag skriver dessa ord och inte som vettigt vanligt folk nu ligger och sover för att få mig lite välbehövlig vila.

Men kanske är det skaparen som andligt vill att jag ska försöka att kasta lite ljus in i något mörkt hörn där någon kanske sitter och funderar över meningen med allt. Kan nog säga att meningen med livet då inte går att finna som berusad av diverse substanser.

Tror man måste våga möta livet nykter för att kunna leva fullt ut och inte bara gå som en själlös robot på tomgång liksom. Nej, nu får det vara nog med skrivande på en stund. Det tar jag mig en slurk friskt kallt kranvatten på. För nu kan man kanske få sova ett par timmar är känslan.

Ha det gott!

Var det din man vars terapeut gjorde en orosanmälan? Min lämnade blodprov osv ett tag, alkoholterapeut ett tag men sedan hände inget mer.

Jo han drack förstås och uppgav att han nu inte behövde mer hjälp utan hade koll. Smusslade i garaget.
Rena katastrofen på precis alla sätt.

För mig blev det fallet än hårdare än i det som hände innan perioden där han verkade ta tag i saker. Ville tro.
Önskar att jag aldrig upplevt det.

@bella70 ❤️

@Flarran Tack för svar, är så skönt att höra andra som faktiskt upplevt samma sak, man känner sig så jäkla ensam som inte kan dricka som alla andra. Tidigare i livet var det ju aldrig några problem.

@Euology En grej till: Jag tror precis som du - vill man inte erkänna sitt beroende för sig själv och sina anhöriga så är man körd med nykterhet och tillfrisknande. Det går inte om man gör det pga faktorer utifrån (=man måste), det måste komma inifrån (=man vill).

Hej @Euology! Under tiden du gått igenom orosanmälan och utredning har jag precis fått reda på att min man är alkolholberoende och har smugit med detta under 5-6 år. Han sökte själv hjälp i höstas (jag förstod inte riktigt varför, han har varit *sjukt bra* på att gömma...) och i mitten av mars gjorde hans terapeut en orosanmälan.

För vår del blev det aldrig någon utredning men jag har nu bestämt mig för att vi måste skilja oss. Känner mig SÅ RÄDD för hur barnen ska ha det hos honom varannan vecka! Det har varit enda anledningen till att jag tagit månader på mig att komma fram till det här beslutet. Jag vill inte att de ska behöva flytta till ngn sliten 2:a med mögel och läskig trappuppgång som nog är det soc kan erbjuda honom... Vill bara behålla dem här i huset och få bygga en trygg miljö med dem. Åh mammahjärtat smärtar!