Senaste kommentarerna i forumet

@bumblebee
Hej, och så bra att du vänder dit hit, ett fint "bollplank" här på forumet. Hoppas även att du känner att du får stöd här.

Jag har hängt här inne på forumet i några år, och blivit hjälpt (expojkvän, numera vän med beroende) både här, men även efter att ha kikat in på "beroendesidorna". Där fick jag förståelse för beroendet. Även pratat med nyktra alkoholister, psykologer, andra anhöriga ...
Det jag noterat är att det ofta hjälper föga att säga vad den med beroende ska göra. Utan att man får gå till sig själv, vad man behöver. Det verkar ju du ha gjort. Du kan inte påverka honom att sluta, sådant måste komma inifrån.

Ovan skriver du vad du behöver för att trivas i ditt hem. Kanske du skulle berätta det för honom, och vad konsekvensen blir om du inte känner att du gör det? Vad tror du om det? Att så att säga ta upp saken ur ditt perspektiv. "Händer det här, så gör jag det här". Att säga det - klart, vänligt och tydligt.

När det gäller ultimatum tänker jag att då ska man hålla dem. För annars tror jag att det finns stor risk för att den andra tänker att "aha, hon / han säger att hon skulle göra så, men det gjorde hon inte, då kan jag fortsätta ... " Att den börjar tänka så, kanske omedvetet. Typ det bästa av två världar, har kärleken på två ben kvar, men även kärleken till det flytande giftet.
Säger man något om vad man gör om någon dricker, alltså gränser/ultimatum, så upplever jag att man ska hålla det man sagt - som en hök. Låter lite hårt kanske, men sägs av välmening.

Kram,
sköt om dig.

@bumblebee
Som vi är många som kämpat och kämpar med dessa svåra frågor! Läser din tråd och är glad för din skull att du hittat hit och bollar tankar. Jag hittade hit långt senare. När jag äntligen hade fått honom att flytta ut!
Så svåra frågor. Och du har fått bra och fina svar!
Det är bara du som kan sätta gränser och arbeta för hur du vill ha det i ditt liv. Han gör sina val. Oavsett hur du gör.
Så du kan med gott samvete göra dina val, för dig! Ta hand om dig!
Och så tänker jag, var inte ensam över jul. Var tillsammans med din kärnfamilj om du orkar! Det gör dig nog gott!
Kram

Snart två veckor. Känns skönt, men jag är så vansinnigt trött hela tiden, både fysiskt och psykiskt. Ingen riktig ork till att göra något utöver det mest nödvändiga. Antar att både kroppen och hjärnan är slutkörda och att det tar ett tag innan det vänder. Det hjälper väl inte med mörkret heller. Försöker äta bra, dricka mycket vatten och komma ut på en liten promenad varje dag. Sömnen är det sådär med. Men skönt att vara nykter 🙏🏻🕯️.

@Ny dag @Majaella Vi får stötta varandra på denna krokiga och utmanande vandring. ❤️
Jag hade ett ❌ i helgen, men är på banan igen. Men dag i taget!

Hej bishop! Vi har pratat med erfarna personer inom Beroendecentrum för att försöka svara på din fråga, och i grunden är det precis som du är inne på så att det är långvarig alkoholkonsumtion som sänker vår förmåga att bryta ned paracetamol (och alkohol för den delen). Vi har dock inte hittat något som tyder på att din levers förmåga att bryta ned paracetamolet skulle öka om du drack alkohol efter att ha haft några dagars uppehåll, så sannolikt är det bästa du kan göra just nu att hålla dig borta från både alkohol och paracetamol. Vi fortsätter forska i frågan och återkommer om vi får mer information! Hur mår du förresten idag?

@bumblebee
Du kan inte påverka vilka val han tar, du kan bara påverka dina egna val.

För mig var det hissnande känsla när jag fick det till mig men det var också där det mina steg till förändring började;
Om du vill ha ett harmoniskt hem som är lugnt och tryggt så kan du få det men inte med honom så länge han fortsätter på den banan han gör. Det handlar också om att du har ett val att skapa ett lugnt, tryggt och harmoniskt hem/liv om du är villig att göra det som krävs för det.

Det låter klokt att åka iväg som ett första steg för att få lugn och ro och fundera.

@bumblebee
Du kan inte påverka vilka val han tar, du kan bara påverka dina egna val.

För mig var det hissnande känsla när jag fick det till mig men det var också där det mina steg till förändring började;
Om du vill ha ett harmoniskt hem som är lugnt och tryggt så kan du få det men inte med honom så länge han fortsätter på den banan han gör. Det handlar också om att du har ett val att skapa ett lugnt, tryggt och harmoniskt hem/liv om du är villig att göra det som krävs för det.

Det låter klokt att åka iväg som ett första steg för att få lugn och ro och fundera.

Tack! Ska göra det.kram

@Surkärring Jag ska göra ett allvarligt försök, försöka ha avledande planer. Sen har jag tänkt handla hem lite alkolfria julöl, glögg o kanske nåt annat gott alkoholfritt att dricka. Och jag tänker att klarar jag jul o nyår är det en kanonstart inför nyktra starten på 2024. Kram

@Varafrisk håller tummarna att det blir som du önskar, så du inte behöver krascha pga för mycket jobb för tidigt!!

@Snödroppen
Det låter klokt att fundera över mina egna gränser. Men vad gör jag om/när han kliver över dom? Det kommer han förmodligen att göra, med tanke på att det, i mina ögon, inte sker en tillräckligt stor förändring.

Jag vill att mitt hem är lugnt, tryggt och harmoniskt. Så känns det inte just nu. Det känns som att jag trippar på tå, än mer när han dricker.

Kanske kan jag åka upp till familjens stuga i mellandagarna. Få känna lugn och ro, och landa och fundera litegrann.

@erivan jag vet hur det känns, men vill ändå utmana dig. Kan du göra något annat på uppesittarkväll, som inte är det gamla vanliga? Kanske gå på bio, gå på konsert, ut och ät något gott, eller gå en långpromenad istället?
För mig gar det varit att bryta mönster. I början var det svårt att gå på krogen, eftersom där brukade jag festa. Så jag gjorde andra val.
Om du vill vara alkoholfri så eliminera fällorna, så mycket det går. Är du rädd att dricka på uppesittarkväll, gör något annat än att hålla just det. Ha godis, kakor, chips, läsk, frukt, mat, vad som att ta till när suget sätter in. Bryt tanken, den går över. Hunden blir säkert glad att komma ut lite extra, gå en sväng när du vill dricka alkohol. Eller nåt.
En dag i taget. En dag åt gången är du alkoholfri. Det är allt du behöver bestämma dig för. Idag är du alkoholfri.

@Andrahalvlek tack. Spot on. 👍

@charlie70
Fyra år är faktiskt helt otroligt och särskilt med tanke på hur ditt liv sett ut med många strider och kamper, förutom detta med alkoholen då.
Julen ska vara vilsam och njutas av. Det vill även små och stora barn.
Har du sett julavsnittet i serien The Bear? Den tillskrivs den bästa julskildringen ever, sett ur ett neurotiskt perspektiv då.
Jag skrattade och nästan grät. Fanns helt klart spår av mig i denna mamma.
Men inte längre.
Önskar att den bra perioden hänger i ett tag nu. Och jag blir riktigt sugen på vinterdopp! Kram 🥰

@bumblebee
Jag minns näs jag var i din situation och fick anhörigstöd.
Hon sa till mig att jag skulle fundera över vart min gräns går. Hur länge orkar jag, hur många återfall och utgå ifrån det för min egen skull. Jag behövde inte förmedla det till honom för den gränsen är något för mig och det hjälper sällan med ultimatum.
Det blir bara gränser som man åter går över och över och över.
Jag vet inte om det är en hjälp för dig men vart går din gräns?
Han har en allvarlig problematik med barn inblandade. Vart i allt är dina behov och gränser?
Det är inte alls lätt men det kan vara värt att fundera på det, för i slutändan handlar det här om ditt liv, dina behov och vad du behöver göra för att må bra igen.

@bumblebee
Jag minns näs jag var i din situation och fick anhörigstöd.
Hon sa till mig att jag skulle fundera över vart min gräns går. Hur länge orkar jag, hur många återfall och utgå ifrån det för min egen skull. Jag behövde inte förmedla det till honom för den gränsen är något för mig och det hjälper sällan med ultimatum.
Det blir bara gränser som man åter går över och över och över.
Jag vet inte om det är en hjälp för dig men vart går din gräns?
Han har en allvarlig problematik med barn inblandade. Vart i allt är dina behov och gränser?
Det är inte alls lätt men det kan vara värt att fundera på det, för i slutändan handlar det här om ditt liv, dina behov och vad du behöver göra för att må bra igen.

Tack för svar Kristoffer , då kan ni bortse från min ”fråga till rådgivarna” som jag just skickade .
Mvh Majaella

@bumblebee det låter som att du har kloka tankar kring vad du behöver, jättebra att du har stöd i samtal och din vän.

Jag förstår också din rädsla för hans reaktion eftersom jag känner lite lika.

Jag tänker: ett litet steg i taget💗

Måste skriva ner min frustration…..nu har jag väntat sedan kl 8 igår morse. Ringde vc fick prata med en sköterska och berättade…fanns ingen akuttid…och visst är jag ledig julhelgen? Ja..jag är ledig de tre juldagarna MEN…Hursomhelst sköterskan skulle prata m den läkare som sjukskrev mig två veckor heltid och två veckor halvtid i september/oktober. Inget svar under hela dagen. Ringer igen 16.40 och faktum är att då ringer en sköterska upp mig. Jag vet inte vilken gång i ordningen som jag berättar. Jag säger att det är ju inte så att jag kastar mig på telefon och vill bli sjukskriven men att jag är rädd för att braka. Jag vill ju kunna fortsätta arbeta. Sköterskan är förstående och säger att jag behöver ett intyg from imorgon. Nu är kl 11.30 och jag har fortfarande inget hört….
Jag förstår att man har fullt upp på vc eftersom allt ska gå den vägen först men det här är slitigt 😳

Skriver mer senare och svarar på inläggen jag fått❤️

Kram🌺

Jag har en samtalskontakt via företagshälsan. Jag ska dit imorgon igen. Även min bästa vän vet vad som händer och jag kan prata med henne om det. Det känns alltid lite bättre när jag fått prata med någon av dom och fått ventilera.

Jag skulle nog helst vilja ha lite tid isär, för att ställa ett mindre ultimatum. Typ "bli nykter/dricka mindre annars sover jag någon annanstans". Men jag känner mig konflikträdd. Det känns jobbigt att säga så, jag är nog lite rädd för hans reaktion, men också rädd för att han ska tolka det som och agera som om det är ett uppbrott. Jag kommer gärna tillbaka om han kan dra ned på drickandet/sluta helt. Vi har det ju bra i övrigt. Men jag vill inte gå runt i mitt eget hem och vara orolig och på helspänn.

Bra med boktips! Jag tror jag bär med mig medberoendet redan sedan barnsben då mamma är alkoholist, men numera nykter.

Tack för er styrka, det värmer. ❣️

@Surkärring Du har rätt att vara kaxig!!! Jag är bara på dag 3. Jag skulle vilja ha en vit jul. Så tänker jag ena stunden, nästa tänker jag på glögg, julöl, snaps och allt man brukar ha till jul. Men det är som du skriver , det slår bara tillbaka efteråt. Trött, pengarna sinar mm. Jag tänker vad skönt att bara se på tv/filmer, gå långa promenader med hunden helt fräsch. Jag siktar på alkoholfritt o julmust men det är nu det sen vet jag att jag blir sugen på fredag eller lördag till uppesittarkvällen. Det är inte lätt. Ha det gött❤️❤️

@bumblebee du överreagerar inte! Du har rätt att känna som du gör, och hans drickande är sjukligt. Eftersom det blir bråk när ni pratar om det, kan du prata med någon själv om det? Kan du prata med hans chef eller socialtjänsten om din oro? Eller med någon vän? Det viktiga är att inte normalisera missbruket och att inte trilla i fällan att man accepterar det. Du mår dåligt av det, och för din egen skull behöver du fundera på vad du behöver för att må bra.

Hej! @Andrahalvlek,
Kul att du tittar in så här på morgonen. Jag lyckades faktiskt sova fram till klockan åtta idag.
Fem timmar – helt otroligt! Har även följt min ny-gamla rutin att dricka morgonchoklad och att äta limpsmörgåsar. . Ska diska kastrullen om en stund. Har idag dragit upp persiennerna för en gångs skull innan klockan nio faktiskt. Minus sju grader kallt visade termometern när morgonljuset hade kommit igång så smått.

Utredningar kring psykiatriska diagnoser det känner man då till vetenskapen och det rent praktiska runt så att säga. Det är ju enkelt och praktiskt när man kanske kan diagnosticeras med en pryl så att säga. Men precis som hos min mor som till största del klassade in som Bipolär så befann hon sig enligt läkare även inom fler angränsande psykiatriska problemområden.

Precis som du säger så anser jag själv utifrån min uppväxttid och nuvarande förhållanden att jag till kanske 40 procent kan klassa in under ADD, sedan är det väl kanske 40 procent Dystymi och och även lättare form av bipolär samt generell ångest inblandat. Har ju även social ångest att kämpa med och är väldigt stresskänslig. Det är en blandad kompott av funktionsnedsättning. Det har jag förstått då psykiatrins läkare har varit inne på de mesta och testat i princip allt och även så klart alla mediciner som de sett kunna vara adekvata i sammanhanget.

Har faktiskt även provat på att ha boendestödjare ett kort tag, men då jag kan sköta ekonomi och få det vardagliga liksom att gå runt. Har egen lägenhet, handlar själv och gör det jag måste för att överleva rent tekniskt så att säga. Då tyckte de väl att det inte krävdes någon igångsättare så att säga. Det har väl även lite att göra med min ålder att också kan jag tänka. Då jag ju i skrivande stund faktiskt trots allt har lyckats att bli så gammal som 56 år, hur det nu har gått till liksom...

Jag har fått instruktioner om det mesta kring hur man strukturerar sin vardag med att lägga upp schema för planering av sitt dygn, hur man använder sig av rätt andningsteknik vid panikångest som jag ofta kan drabbas av i butiksmiljö, restaurangbesök, bussresor och liknande situationer. Den enda medicin jag har mot sömnbesvär att ta vid behov är Zolpidem och mot oro tabletten Oxascand. Tabletterna de hjälper mycket lite och dessutom så är jag inte mycket för tabletter, då jag oftast får diverse biverkningar av sådana. Men ibland så tar jag ju ändå vid starkt behov av utskrivna mediciner. Blodtryckstabletter är jag ju även tvungen att ta för att inte riskera stroke liksom.

När jag som nykter faller djupt ner i nedstämdhet, då orkar jag inte knappt stå ut med att existera utan då står det för det mesta och väger mellan flaskan eller repet så att säga. Har även under tiden jag gick hos det psykiatriska haft ett sånt pass djupt depressivt tillstånd att jag försökte hänga mig i badrummet. Jag berättade det för sjukvården dagen efter och tvingades med hot om hämtning av polis om jag inte självmant besökte mottagningens specialistläkare, vilket jag då uppbringade alla min krafter till att göra, och visade upp min lätt såriga hals.

Men de tyckte ändå att jag endast behövde fortsätta med mina rätt beskedliga piller. För hade de skrivit ut exempelvis dopaminhöjande, så hade förmodligen min ångest bara ökat. Det är en svår balansgång det här med mediciner mot depression och liknande psykiatriska funktionsvariationer. Det är väldig individuellt hur sådant fungerar. Jag vet att jag så klart skulle må bäst av att hålla fasta mattider och en fast återkommande tid för läggdags. Har även fått information om hur man bäst uppnår ett gott sömnmönster. En överläkare som jag talade med för något år sedan sade att: Ja, du är ju inte dum, snarare tvärt om, och det kan man ju tolka lite som man vill...

Min livsresa den är nog inte direkt precis som alla andras, för någon stabil trygghet och rutiner fick jag då inte med mig under min uppväxttid i ett hem där mor var bipolär och ofta satt tyst i ett hörn och grät med en cigarett i handen som tröstnapp. Men ingen skugga ska falla på mina föräldrar, för de gjorde allt de kunde efter sina förutsättningar. Min far var väl inte heller lugnet personifierat om man så säger. Men ett helnyktert hem har man då vuxit upp i så att säga. Jag har inte mycket energi och livslust, men kämpar ändå just nu nyktert vidare utan att väl känna nån större mening med nåt alls egentligen. Det får väl knata på länge det går.

Ha en fin dag kompis!

@bumblebee Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Och det är underligt hur mycket lättare det är att se på någon annans situation och se att det absolut inte är du som överdriver eller överreagerar! Detta är inte normalt!

Precis som du känner jag av stress i kroppen då min man dricker för mycket och tycker att jag inte har med det att göra (och att jag tjatar).

Han har lovat att dra ner, och blir sedan arg på mig när jag påpekar att det inte blivit som han lovat.

Det borde vara VI som blir arga!

Jag vet inte vad ditt nästa steg bör vara. Själv har jag fått tid hos kurator på vårdcentralen för att reda upp mina tankar och känslor. Kanske kan en samtalskontakt vara bra för dig med?

Vill också tipsa om boken ”Fri från medberoende” av Melody Beattie

Du har flera personer runt dig (arbetsplats, ex partners) som också reagerar på din sambos drickande. Din känsla är helt korrekt!

Styrkekram från en annan som också kämpar❣️

Någon annan än jag som "kommit ut" som introvert den senaste tiden? Det är en medfödd egenskap, inget konstigt. Man behöver inte nödvändigtvis ha social fobi också. Förr ansåg både en del andra och jag själv att jag var lite udda. Men numera då det skrivits mera om det, har jag förstått att jag är en helt normal introvert, och kan göra det bästa av mina egenskaper.
Exempel på några introverta kännetecken:

Trivs bra i eget sällskap (bara det inte blir snudd på permanent).
Vill hellre träffa folk på tumanhand och i små grupper än i större sammanhang.
Måste ladda batterierna/återhämta sig i ensamhet efter mycket socialt umgänge.
Bra på att observera omgivningen/folk.
Föredrar djupare samtal, än small talk.
Har få men nära vänner.
Tänker först innan man talar.
Jobbar effektivare ensam än i grupp.

Egenskaperna varierar säkert från person till person. Har man sen lättare att bli alkoholberoende? Kanske inte. Det beror nog på mycket annat i livet.
Om någon vill fördjupa sig mer i ämnet finns bra böcker, t.ex
Introvert : den tysta revolutionen. Av Linus Jonkman.

Kommentera gärna.

Hallå i stugan!

@Påvägmothälsa jag hinner in på ett möte imorgon och har ett långpass på fredag men sen är jag också ledig 4 dagar. Idag hade jag varit ledig oavsett och det känns bra med en mjukstart efter influensan 🙂
Ska strax iväg och besikta bilen och resten av dagen beror lite på ork och lust. Passar kanske på att pyssla lite här hemma eller kika efter julklappar. Ska iallafall köpa en matkasse och skänka till en bättre behövande person och ge bort mina påsar med pant. Lät bli enheter igårkväll och det känns bra att dagen slipper präglas av nån sorts
dagenefter-känslor.

Nu skapar vi en ny bra dag 🥰