Senaste kommentarerna i forumet

Äntligen har jag tagit mitt förnuft till fånga men jag är livrädd! Jag har alltid hållit mig i från alkohol då mina ex män haft en problematik som inte varit av denna värld! Men för 1,5 år sen förlorade jag en anhörig pga alkohol, det började med vin på helgerna för att att över gå till flera dagar i veckan!

Dom senaste 10 månaderna har jag svept 3 boxar vin i veckan själv ibland 4 och allt vart värre efter att jag vart sjukskriven för utmattningssyndrom
i onsdags satt jag i bilen och fick i panik en sån hjärtklappning att jag trodde jag skulle dö, snabbt in på sjukhuset där dom såg att mitt hjärta rusade, jag hade kvällen innan supit mig rejält däckad , något jag inte sa till på sjukhuset av skam, dom hittade inga orsaker och idag är det fredag och jag har inte druckit en droppe sen i tisdags! Jag har haft 3 sömnlösa nätter, illamående , kraftig huvudvärk , pulsen skenar och noll aptit, så fort jag äter mår jag illa, vill åka och köpa en box bara för att slippa symtom samtidigt vill jag inte dricka längre!! Det är så otroligt jobbigt men blir inspirerad av alla inlägg jag läser här inne så kanske kan även jag lyckas !

Jag funderar mycket på framtiden och när Annie pratar om de som har haft svårt att hålla sig nyktra, och vad det innebär för mig. Jag känner en stark beslutsamhet i kombination med en stor lättnad. I mina tidigare nykterhetsperioder har jag gått in i dessa med samma beslutsamhet och har inte tyckt det var särskilt svårt att vara helt avhållsam. Och ju längre tiden gått desto enklare har det varit. Så jag är inte så orolig för att ”trilla dit” av misstag, förutsatt att jag inte tror att jag kan dricka måttfullt. Håller jag mig helt alkoholfri som princip så är det lätt att avstå. Båda gångerna som jag avbrutit mina nyktra perioder är det på grund av en press jag lagt på mig själv att ”fungera som alla andra”. För att det i måttfullsambitionen helt plötsligt har varit omöjligt för mig att fatta rationella beslut kring alkoholen och konsekvenserna kring behovet att dricka. Den mekanismen vill jag bearbeta för att förstå, eller ja, jag har bearbetat ”önskan att höra till behovet” i terapi ett antal vändor men att den även förde med sig detta är nytt för mig. Så jag tänker, kanske naivt, att får jag inte nån galen idé om att ta upp ett försök till måttligt drickande i framtiden så kommer jag vara fine. Och med fine menar jag ju inte att jag inte kommer hamna i situationer eller känslor som kan sätta krokben för mig och som jag måste förbereda mig för och jobba med. Det tänker jag att min coach kommer kunna hjälpa mig med. Men det betyder kanske att förutsättningarna för att tro att jag inte kommer pendla in och ut ur perioder av drickande hela tiden i mitt framtida liv utan att jag kan hålla mig nykter.

Låter det helt galet?

@vår2022 tack för alla tips. Det hjälper verkligen. 🙏

Dag 26 och har sovit 10 timmar inatt, känner mig nästan utvilad. Skönt att det fredag och snart lite ledighet. Ikväll blir det fredagsmys med familjen och då maken nästan slutat med alkohol blir det afria öl till maten. Imorgon står lussekatter och ev pepparkakor på agendan. Känns underbart att planera in vanliga saker och veta att 1, jag kommer inte vara bakis 2, jag kommer inte att längta efter det där första glaset och smita undan till mina gömmor för en slurk… Får ångestpåslag när jag skriver detta. Vad som varit har varit och jag ska inte gräma mig för det mer utan rättfärdiga genom att fortsätta denna nyktra resa.
@Vinägermamman Dagen igår var ok. Inte mer än så. Huvudsaken är att jag fortfarande är på banan vilket gör mig lite stolt ändå.
@Rehacer @Vinägermamman @vår2022 Tack för pepp, det värmer och hjälper. Jag tror jag till 80% vet varför onsdagen var urjobbig. Försökte inte djuploda varför i onsdags när ångesten var som värst utan fokuserade på att bara genomlida, mådde lite bättre igår och då backade jag tillbaks och nystade i mitt inre. Efter ett tag började saker släppa lite och luften blev plötsligt lättare att andas så min hobbytolkning är att jag nog är på rätt spår där. Önskar er en underbar fredag🥰❤️🥰❤️🥰❤️

Hej Malten!
Vad bra att du startade en tråd här och vad hoppfullt det låter. Fyll gärna på med hur du tänker kring det här försöket. Vi finns här!

@Lia111 Hej! Tack för ditt svar <3 Inte roligt egentligen att känna igen sig men det ger ju en stöd på något sätt och som du skriver, skönt att veta att man inte är ensam. Precis som hos dig så har det ju eskalerat här med alkoholen också, för att gå ner i mängd i perioder och sen upp igen. Jag är ju också så frustrerad, irriterad och bitchig vilket inte jag heller är egentligen! Är egentligen en social, trevlig och glad person men har de senaste 10 åren dragit mig mer och mer undan. Senaste halvåret eller lite mer har jag jobbat ganska hårt med mig själv och min självkänsla och mår bättre än på länge, men mitt medberoende sätter fortfarande käppar i hjulet. Det är ju just det där som du skriver, att finna kraften att lämna! Trots noll närhet eller kärlek mer än som familj/vän så är det svårt, är väl alla minnen (finns ju bra också) och illusioner om hur det hade kunnat vara som gör att man backar emellanåt och blir tveksam.

Egentligen skulle du nog vägra köra förbi systembolaget, men svårt att sätta den gränsen kan jag tänka mig. Vi som medberoende har ju svårt att sätta de gränser vi verkligen skulle behöva göra. Har du funderat på att prata med någon? Jag har varit en gång hos allmän psykolog, men känner att jag behöver nog få tag i en som är mer inriktad på just medberoende. Har vänner och familj att prata med men skulle kännas bättre att prata med någon som är helt opartisk och som dessutom har kompetens inom området. Skickar styrka till dig att ta dig ur! Kram <3

@Em och nykterheten En annan som är bra är Craigh Beck - du kan söka på honom på youtube eller Peter Wirbing, alkoholforskare, som berättar om hjärnans belöningssystem och återfallsprevention, länk nedan.

https://www.youtube.com/watch?v=OqUg9ehXiYw

@Amanda L Och det är helt rätt taktik! Ha en övre gräns och sen hålla den.

Skulle jag gå ner till samma vikt som jag hade i 20-årsåldern så hade jag behövt minska ytterligare 40 kg. Och då har jag redan gått ner 8-9 kg. Det är ett omöjligt mål.

Allt spårade för mig när jag blev gravid och sen har alla år med sjukskrivningar satt sina spår också. Jag äter ingenting när jag är deprimerad, rasar ett tiotal kilo på några veckor, och sen börjar jag äta igen - mycket mackor och sötsaker. Ofrivillig jojo-bantning, min ämnesomsättning är fucked up.

Nu tänker jag mer att varje kilo minus är bra för mina knän och minskar risken för att få diabetes. Punkt.

Kram 🐘

@Flarran Hej. Jag har inte varit så aktiv här det senaste året, för att jag gav upp och drack så gott som dagligen. Igen. Jag vill bara säga att jag är djupt imponerad av dig och det du åstadkommit. Jag började läsa din tråd, och tänkte (tyvärr) att du var lika hopplös utom räddning som jag. Men du klarar det! Fortsätt så, nu börjar livet

@Em och nykterheten Känner igen det. Man får en stark igenkänning och tårar av insikt och att det går in i en. Man blir upplyst och man förstår bättre hur ett beroende fungerar. Att det har en sådan stor inverkan och påverkan på ens liv. Men också en vändpunkt i livet. En möjlighet att vända om och som kan ge motivation till att gå en annan väg💕

@Nöjd47 och @Åsa M
Hej. Jag har skrivit rätt många inlägg här på forumet, och kan sväva iväg då jag skriver.

Jag upplever att du, Åsa M sammanfattar det jag tänkt skriva på ett bra sätt ... Jag har själv varit som "uppslukad" av den andra, och glömt bort mig själv. Tog länge att komma tillbaka. Inte lätt, och en process, men försök att tänka på vad du behöver i allt kaos och destruktivitet.

Det där med ekonomi och pengar... Det finns säkert olika åsikter i att ge pengar eller inte, men en nykter alkoholist sade till mig i ett skede att vad du än gör ge inte pengar, "säg inte till någon vad den ska göra, för oftast funkar det inte" - och att "försök inte förstå dig på en alkoholist, för det kan du inte, försök själv att tänka på dig".

Hur vill DU ha det, vad får DIG att må bra?
KRAM!!

Jag känner igen din frustration.
Mitt humör har pendlat enormt , nykter i 18 dagar med hjälp av Antabus.
Det fungerar men ibland vill jag slå någon på käften!
Men det blir bättre.@Em och nykterheten

@Nöjd57
Läser endast ditt inlägg. Tänker att det låter fint. Och i den bästa av världar så får du henne att bli nykter. Jag vill inte vara en person som säger "det kommer aldrig att hända" men det kan vara så att det aldrig kommer att hända. Jag ville göra samma sak för mitt ex. Då såg jag bara problemet som skulle lösas. Jag är en problemlösare. Jag gav honom allt. Och jag hjälpte honom med en ny karriär, där han kan dricka. Min dröm var att bli skådespelare en gång i tiden, har gått kurser, privat och i grupp. Otaliga. Så jag uppmanade honom att bli skådespelare, eftersom han gillar att höras och synas. Jag regisserade inför casting, då han var statist. Idag är han skådespelare. Och han dricker. Där kan han dricka med de andra. Många som dricker i branschen. Men det är ju många branscher det dricks kopiösa mängder.
Nåväl, vad vill jag säga med det. Jag gav honom allt. Skickade pengar när hans var slut, efter att han äntligen flyttade ut. Idag vet jag att han är mycket sjuk. Och jag har svårt att känna något kring det. Han är sjuk på grund av sitt mångåriga drickande. Det var det som jag var rädd för, när vi träffades för 16 år sedan. Jag hängde med honom i 12 år och jag blev aldrig en mamma, då jag såg att han inte kapabel.
När han flyttade ut behövde jag landa, ta hand om mitt bottenläge, då jag gav honom precis allt. Och idag har jag ett bra liv där jag skrattar varje dag. Det gjorde jag inte med honom.
För mig är det viktigt att skratta.
Jag lyssnar alltid på mina behov. Varje dag. Min hälsa. Mina prioriteringar först. Sen andra. Och jag har en jättebra pojkvän idag och mina föräldrar är så fina, äldre och behöver min hjälp. Som jag försummat dem, i så många år. Jag hade en god ekonomi tidigare, men behövde hjälp av mina föräldrar ett tag. Nu ger jag tillbaka, så mycket jag kan.
Mitt ex var ekonomiskt oberoende när vi möttes, men det är många förmögna människor som super upp sin förmögenhet. Och vad är botten. Jag har kunnat bo kvar och äta mig mätt. Men jag hade inte råd att gå på teater som jag gjorde regelbundet förr, då jag gav pengar till mitt ex när hans pengar var slut.
Det är väl det som händer, om man inte stoppar. Eller vill tillräckligt. "Styrkan beror inte på den fysiska kapaciteten, den beror på den okuvliga viljan." Mahatma Gandhi
Ta hand om dig!

Såg precis en youtube video med Annie Grace och sitter här i tårar…

När man mår dåligt då vill man till sist om man inte bara ger upp veta vad det kan bero på att man eventuellt, kroppsligt och psykiskt inte mår så bra som man kanske tror att man skulle kunna göra. För om man kanske levde på bara ett lite annorlunda sätt, som kanske inte behöver betyda att man behöver göra så värst mycket mer än att då vara lite snällare mot sig själv liksom.

Detta då i betydelsen att fokusera på vad kroppen kanske vill säga till en om ens i stunden aktuella livssituation och livsstilsfrågan så som vad man äter och dricker samt i vilka mängder, och om man kanske rör på sig tillräckligt i en lagom utsträckning för att kroppen inte ska bli rastlös och orolig eller bara liksom rosta ihop så att säga. Känner nu att det nog är kroppen själv som liksom talar.

Genomtänkt tid för vila och läggdags är bra att ha. Sen finns det flera stressfaktorer att tänka på att undvika så som väl onödig konsumtion av mobiltittande eller att glo på trista nyheter. Rena gifter som nikotin och tobak är inte heller bra dagligen, för om det var nyttigt så hade man väl fått sånt serverat till frukost från dag ett kan man tänka Det är även vettigt att så långt det rent logiskt sett bara är möjligt att planera för minsta möjliga negativa stress i vardagen.

Lagom är bäst säger ett gammalt ordspråk, men vad som är lagom för kroppen det skiljer sig åt från person till person, och även från en tidpunkt till en annan beroende på individuella förutsättningar. När man som människa växer kroppsligt gå går det åt mer energi. När man växt färdigt, då måste man tänka på att inte äta mer, eller stoppa i sig mer energirik och onyttig mat än vad kroppen behöver för att fungera så bra som den i var situation kan göra för att man ska må gott.

När det gäller alkoholhaltig dryck som kan förändra ens stämningsläge och många olika processer i kroppen så krävs det så klart insikt och respekt för sådan dryck. Det får inte bli så mycket av öl, vin och sprit i rekreationssyfte att man kanske helt tappar omdöme och kontakt med verkligheten vilket man med alkohol och droger riskerar att göra om man mår dåligt och inte tänker sig noga för.

Funderade just över att det ska behöva ta så lång tid att fatta nåt så här egentligen rätt självklart. Sent ska den som syndar mot egna kroppens bästa väl vakna skulle man kunna säga. Här talas det av egen erfarenhet. Känner därför att det är bäst att inte nyttja någon alkohol alls då det är lätt att dricka mer än vad man väl förstått är nyttigt för kroppen liksom.

Tänk om man lite tidigare tänkt i såna här banor. Men det är aldrig för sent att börja om från början och göra livsresan lite bättre dag för dag så att säga. Har nu mediterat lite och skålar för livet i mjölk efter att ha tuggat i mig en ekologisk banan i stället för sliskigt konstgjort godis. Vet inte varför jag just i denna stund kom att tänka på apelsiner och en sån där röd grape i kylen, men kroppen är väl sugen på lite riktiga vitaminer, så tar väl och käkar en.

Ha det gott!

@Nöjd57 jag undrar varför du gjort det till ditt personliga projekt att hon ska må bättre. Du förstår säkert att du är kraftigt medberoende och att du därför inte kan skilja på vad som är ditt ansvar och inte. Du mår sämre av det och hon slipper ta ansvar för sin egen hälsa. Jag säger som övriga, du behöver fokusera på DIG och DITT mående. Det är det enda du kan påverka. Man kan inte älska någon frisk. För din egen skull, ta flera steg tillbaka och samla kraft så du kan må bättre. Hon får ansvara för sig själv.

@Onkel F
Tack för ditt svar. Det jobbiga är att du har så jäkla rätt i det du skriver. Jag har läst på, gått en kurs, varit på möten, lyssnat på poddar m m. Precis det du skriver är ju klockrent så det fungerar. Tyvärr...!
Min sambo kan mycket om kroppen och alkohol, men har inte insikt i vad som hör till sjukdomen och vad som är andra problem. Idag så är hon inte villig att ta itu med sitt beroende för det är ju, som du skriver, "omgivningens fel", att hon mår som hon mår. Hon vill att "omgivningen" ska "rätta till sig" och sen får hon se om det blir tolv steg eller "fixa själv". Fast det vet jag sedan länge, att det inte fungerar för henne.

@Flarran
Ja, du har ju på något vis facit som visar hur det kan gå. Jag vill ju ha ett bra, innehållsrikt och skojigt liv. Just nu är det tungt.

@🙏
Om hon bara kunde kliva in i tolvstegs världen och få ordning på sig själv. Livet skulle ta en vändning mot det bättre för oss båda. Jag försöker hålla ut men känner att energin tryter. Undrar om vi skulle varit särbo en stund till, kanske bara bott i närheten av varandra och gjort saker tillsammans. Men, nu blev det inte så.

Ytterligare en dag är slut och jag har överlevt även denna dag. Mitt mående skiftar på timbasis; beslutsamhet och hopp, förtvivlan och sorg, frustration och oro. Har varit på jobbresa de senaste två dygnen och det är så skönt att vara hemma igen och slippa hålla masken. Slappna av och sova i sin säng.

Pratade två timmar i telefon med min bästa vän. Är egentligen inte överraskad alls men jag fick så fint stöd av henne. Nu har jag både henne och min bror som jag VET kommer finnas där för mig framåt, vad som än händer. Det är en fin tröst. Jag har ändå det, många fina vänner som är nära och bryr sig så mycket om mig och en bror som ställer upp när det krisar som värst. Ingen av dem har dömt mig och det känns så fint att inte mötas av det. Jag kommer inte vara helt ensam i alla fall. Med den vetskapen tror jag faktiskt att jag kan sova i natt, har inte blivit så mycket av det på sistone. I morgon ska jag tvinga i mig lite mat också. Har inte kunnat äta de senaste dagarna… God natt forumet ❤️

@rehacer, jag håller på dig, superbra att du sa ifrån att du inte vill dricka! Kanske bra att berätta för honom att du lagt alkoholen på hyllan på obestämd tid?

@flarran, kul att du tittar in i min tråd, är sällan här numera. Minns själv hur skönt det var att få det där g
första svaret på mitt första inlägg för nu mer än tre år sedan. Det gav mig kraft och lust att utforska nykterheten. Så härligt att läsa om hur du tar dig vidare dag för dag, reder ut jobbiga känslor och kör på.

@Andrahalvlek Jag har nog inget pannben alls när det gäller att banta. Ett av mina värsta minnen var en vecka då jag fastade på 70 talet… Jag skulle aldrig klara att gå ner i vikt antagligen. Mitt trick har varit att ha en deadline vid 58kg. När jag kommer dit måste jag dra ner på något ett tag. Men då handlar det om 1-2 kg vilket väl är precis vad jag klarar av i späkning…
På det viset har jag lyckats hålla mig till 55-58 kilo hela livet.
Många, som min man, som gått ner många kilo gick sen upp i en väldig fart. Precis som du skriver.
Men kanske kan du stävja det på mitt sätt?
Har tyvärr inte lyckats övertyga honom..😁

Tack snälla @marshmallow11 ❤️ Jag ska vara snäll mot mig själv och inte riskera min nykterhet. Tack för tipsen❤️

Hej igen!

@Mormor2023,
Tänkte just på din fråga om vad jag skriver på i kväll. Det är lite det som nog är grejen med mig. Detta att jag aldrig stunden innan vet vad jag gör om kanske bara kanske en timme. Har berättat för psykologer och sånt att jag är lite av en vandrande slumpgenerator. Har väl flera överlappande diagnoser som de ej har kunnat att begripa sig på riktigt.

Det är konstnärligt sett i ord, bild, musik och sånt där bara positivt, men det fungerar inte så värst bra annars. Tar ju en massa energi och ork att inte kunna styra sina tankar till hundra procent. Kanske därför man är lätt nedstämd för det mesta. Dystymi, ADD, Bipolär och GAD, generaliserad ångestproblematik med mera, är väl vad de lärde inom psykiatrin funderat på. Jobbigast är väl min daglig allmänna nedstämdhet. Men nu som nykter är det lite bättre.

Kan dock inte gå efter klockan speciellt bra och passa tider och sånt, vilket bara gör mig nervös och får mig att uppleva att jag är utsatt för ett oönskat tvång som jag inte klarar av. Kan väl därför kanske säga att jag är lite av en konstnärssjäl liksom. Så att fokusera på sådant som att inte bara gå och köpa onyttiga drycker är det som jag nu av fri vilja stenhårt fokuserar på.

För det har tusentals gånger oavsett om jag bara varit lite smått allmändeppig som för det mesta blivit att jag köpt en massa starka drycker och druckit, som ofta av ett slags inre tvång vilket inte min kropp mått så bra av liksom.
För druckit det har jag gjort på varje känsla vare sig jag behövt det eller ej tror jag. När jag skriver dessa ord blir jag faktiskt lite förvånad själv över hur ostrukturerad jag är. Men det är väl min personlighet liksom.

Så det som skrives nu är tankar som kommer igenom mig och sedan spontant knattras ned på tangentbordet som av sig självt nästan. Det fungerar alldeles utmärkt när jag exempelvis på gehör fritt från grunden skapar musik som jag gjorde i natt och det då bara från ingenstans i stort sett blev en ny originallåt på min sida på Soundcloud där jag finns som medlem eller artist Flarran Stuff, om man vill få det hela att kanske låta lite märkvärdigare än vad det är. Finns på nämnda musikforum med tre låtar i skrivande stund.

När det gäller att göra en låt så börjar jag för det mesta med att bara helt förutsättningslöst fingra lite på mitt midikeyboard och snart har jag inom några minuter med mitt gratis på nätet nedladdade musikprogram kanske lagt lite trummor, bas, en melodisnutt eller harmonislinga som jag i stunden känt för när jag låtit ren inspiration automatiskt får format typen av låt. Blir ofta rätt överraskad själv av resultaten melodimässigt.

Sen krävs det så klart lite mixning och enklare mastring som jag också gör, mest på lite trist rutin, på kanske en timme för att det krävs för ljudbilden och helheten. Det är lite lustigt, för om jag lyssnat på en rocklåt och då tänker rent logiskt att göra något liknande så vill som oftast mitt inre då göra något helt annat som kan bli det rakt motsatta i tempo eller stil. Så vad jag skriver om i morgon i fall det nu görs, det har jag i skrivande stund inte en aning om.

Men nu när jag har både vilja, motivation och lust att vara fri från kostsamma och hälsovådliga drycker så börjar den tidigare känslan av falsk positiv känsla inför berusning så smått att klinga av, även om jag så klart får korkade tankar om att dricka stundtals, vilket då min logiska sida då börjat vinna kampen över om man så säger, då min lite känslostyrda sida när det gäller alkohol börjat förlora matchen liksom.

Svårt att förklara, men här blir det då inget mer köpande, eller tillverkande av alkoholhaltiga drycker så länge jag inte råkar ut för något livshotande tillstånd som väl då riskerar att spoliera det mesta är känslan i nuet.
Men håller på dig och hoppas att du slipper ifrån alkoholdjävulen om man så säger.

Kämpa på kompis!

@vår2022 Åh vad fint skrivet. Och sånt bra fokus. Det tar jag med mig. Tack! 🙏

Tack för stöd och pepp @Ny dag! Det känns fint att kunna dela tankar och få kärlek tillbaka. Jag är en fakta-junkie så jag vill också förstå. Men jag kan inte läsa för mycket i havet, hjärtat skenar och pulsen går upp. Men ska kolla in Annie Grace också.
Har berättat för en av mina bästa vänner idag. Vi satt i telefon i nästan två timmar. Sånt oreserverat stöd jag fått. Så tacksam 🥰