skrev Em och nykterheten i Min resa

Jag funderar på den mentala resa jag borde göra för att rusta mig för min nyktra framtid. Två gånger innan har jag gått i terapi för att hantera min väldigt otrygga uppväxt och den påverkan detta har på mig fortfarande i vuxen ålder. Vilket själsligt hål är det jag flytt ifrån med alkoholen eller vilken funktion har alkoholen haft för mig? På måndag ska jag träffa min coach för första gången. Jag hoppas jag kan få lite mer klarhet kring den psykologiska dimensionen dels som drivit fram missbruket men även de psykologiska mekaniska som gång på gång lett till lögner, trots att jag aldrig velat svika min pojkvän på detta sätt.

Jag är så otroligt sorgsen över den oförmåga jag har uppvisat i att agera i enlighet med mina värderingar, mina känslor och sen kärlek jag känner. Jag måste förstå, för disciplin är egentligen min paradgren, den har hjälpt mig åstadkomma så mycket i livet och helt plötsligt har jag jag agerat helt emot allt jag tror på…


skrev Vinägermamman i Promillebikt

@Flarran Stort grattis till 1 månad på forumet🥳🎉💪🤗! Och ytterligare ett par veckor utan A innan dess. Grymt jobbat! Du betar av dag efter dag då bra. Och dina funderingar är alltid lika kul att ta del av! Heja dig🙌. Önskar dig en finfin fortsättning på dagen! Skönt också att förkylningen ger med sig!


skrev Flarran i Promillebikt

Inte illa pinkat sa han som sket på sig...

Faen va konstiga ordspråk man kan spotta ur sig så här som spiknykter i en månad på forumet.
De första två veckorna som helt nykter innan man blev medlem ser jag nu mest som en uppvärmning i kampen mot mitt alkoholberoende som spökar titt som tätt inom mig dagligen. Öppnade väl för en stund sedan dörren till klädkammaren och såg min gamla tomma 25-liters vinhink som nästan tycktes stå där och hånflina emot mig.

Tänkte på hur många hundra liter mäsk man väl tillverkat i den de senaste åren. Hembränningsapparaten är redan nedburen och inställd i ett mörkt hörn i källarförrådet, vinhinken borde få göra den sällskap när man så får orka att ta itu med det liksom. Men vad ska man göra med allt socker och torrjäst man har i skafferiet – det får bli en annan fråga. Men socker det har man då så att det räcker i flera år med tanke på hur lite det går åt av den varan till te och kanske på julgröt och sånt alltså.

Skrev väl tidigare att det skulle firas rejält när målsnöret till en månad som officiell helnykterist på forumet passerats, vilket det nu har gjort. Håller nog fast vid tanken att det får bli en del glasstårta som jag tänkte. Men nu får jag väl ställa om min mentala nykterhetskocka och se det som att det är dag ett som har börjat i min nya fas i kampen mot alkoholsug och sånt. Skulle ju ha ätit frukost med mjölkchoklad som jag tänkte, men var faktiskt mer sugen på ett rejält glas kallt friskt vatten, så det fick bli sånt i stället. Portionssnusen man har i truten har faktiskt fått en att bli lite sugen på nån annan mat, så det får kanske bli någon färdig maträtt som åker in i mikron om en stund.

Förkylningen verkar att ha klingat av då jag inte har nyst en enda gång hittills sedan jag vaknade. Men tar nog ett glas med vitaminberikat kosttillskott då jag äter rätt ensidigt och kroppen väl behöver lite vitaminer och sånt. Förresten har ju bananer och röd grape hemma, så man slår sig kanske lös på lite av en fruktfest senare idag så här som månadsgammal i nykterhet här på forumet. Tänker på er alla där ute som kämpar mot alkoholsug.
Har i stunden i alla fall inget sånt och det tackar man sin skapare för.

Ha det gott!


skrev Lia111 i Känner mig som en skurk som vill lämna

@ChangedMe Hej! Åh jag känner igen mig exakt. Din beskrivning skulle lika gärna kunna handla om mig. Jag har läst mycket i det här forumet men aldrig skrivit. Det känns skönt att veta att man inte är ensam.
Jag lever med en man sedan 25 år, varit gifta i 13 år (fattar inte varför vi gifte oss, relationen var inte bra då heller). Alkoholen har accelererat successivt under åren. Han är pensionär och jag jobbar. Sitter i en fåtölj hela dagarna och tittar på TV och ölen kommer tidigt fram. Jag är så frustrerad, arg, bitchig (något som jag normalt inte är). Han tar inte till dig något jag säger, förutom för någon månad sedan när jag upptäckte hur mycket pengar han lagt på Systembolaget. Jag blev skogstokig och han sa att han skulle dra ner.
Han förstår inte att han har problem och jag orkar inte längre. Måste bara finna kraft att lämna. Vi har dessutom en del andra gamla problem som jag har inte har kunnat släppa.
Precis som du skriver har vi inte heller någon närhet längre. Vill absolut inte, kärleken är borta. Min plats där jag mår bra är på jobbet med kollegorna.
Jag har via det här forumet förstått att jag är medberoende, vilket jag inte har tänkt på förut. Jobbigt att få den insikten men ändå bra. Han har svårt att köra bil pga krämpor men jag vägrar åka till systemet och handla. Nu åker vi tillsammans ibland och gör vissa ärenden och han vill naturligtvis alltid passera bolaget! Jag vet inte om jag ska vägra eller inte …. han får själv gå in och handla, jag sitter kvar i bilen. Då vid det tillfället känner jag mig verkligen som medberoende,
Kram från mig, va rädd om dig.


skrev Måttligt drickande i Kan inte säga nej

Har nu varit helt alkoholfri sedan den 28 oktober trots en del helger och middagsbjudningar. Än har jag bara sagt som skäl att jag för kvällen är chaufför och då är det ingen som reagerar.
Men känner att jag behöver vara mer öppen och ärlig mot andra och kunna säga att jag har ett uppehåll för att det är ett problem när jag dricker men vet inte riktigt hur jag skall säga det.
Jag kämpar på i det tysta och än så länge går det bra


skrev Flarran i Promillebikt

Halt! Så säger de som gått före längs alkoholstigens slingrande bedräglighet in i beroendeträsket.
Tanken som sådan kom just när man för någon minut satte sig ned vid datorn och nu spontant bara knappar på tangentbordet liksom. Hur kan man ens bli sugen på likör det första man gör innan man ens dragit har hunnit dra upp sina persienner för fönstret...

Gäspade just och kom ihåg vad HALT står för. Vilket är följande ord: Hungrig, Arg, Ledsen, Trött. Tänker man på detta så är det nog känslorna hunger och trött, som får en att tänka på nått sött så som en alkoholstark likör det första man gör. Sov ju inte så värst mycket i natt då man ju faktiskt hade inspiration att göra lite musik här vi datorn, vilket inte hade gjorts på ett par veckor.

Men så följde jag ju även rådet från en en kompisarna här på forumet och tänkte en stund innan på att man ska tänka på annat än öl och vin för att skingra tankarna när man drabbas av alkoholsug. För det var tanken som flög runt i skallen innan jag satte mig vid keybordet och började komponera en liten instrumental låt så där på skoj bara. Den tog inte så värst många timmar att färdigställa. Blev inspirerad av ett sommarfoto jag tog i början av juni i år då jag var ute och cyklade. Minns att det var en varm och fin dag som inte behövde någon styrketår alls.

Var var vi nu någonstans, alkoholsug ja, det kommer titt som tätt och då ofta på de mest basala känslor som hunger. Ska nu ta och tysta ett par av dessa HALT-känslor man har varje dag som människa. Vilket är hunger när man just har vaknat och ännu är lite trött innan man har kommit igång riktigt. När man ska försöka att lägga bort vanan att i tid och otid dricka öl, vin och sprit, då är det viktigt att börja med goda rutiner har man fått höra. Så tar väl denna dag och håller mig till min nygamla rutin att dricka varm morgonchoklad och äta några limpsmörgåsar.

Kommer inte ihåg om jag hälsade till @vår2022 igår, men nu är det gjort och hälsar så klart till alla andra kämpar här på forumet som brottas med alkoholdjävulen på alla möjliga och omöjliga vis liksom. Men nu är det slut-filosoferat för en stund. För nu står kastrullen och väntar på att få en skvätt med mjölk som ska värmas på.
Undrar om det finns kaviar i skåpet... Men det spelar väl ingen roll, får väl bli ostmackor i stället annars.

Ha en fin dag!


skrev Em och nykterheten i Min resa

Jag kastas fram och tillbaka i känslorna. Hittills har det varit mest ångest, skam, rädsla och sorg. Men precis nu kände jag en liten spirande känsla av lycka över att slippa alkohol. Eller egentligen inte själva alkoholen i sig utan den emotionella dragkamp som alkoholen skapar i mitt liv. Ända sedan jag provade att dricka måttligt i somras har jag återigen kämpat med den inte kampen mellan den rationella sidan i mig, som är den jag är när jag inte dricker, och de tankebanor som alkoholen startar i mitt huvud. Vilan det innebär att inte behöva förhandla med mig själv 24-timmar om dygnet och försöka kontrollera mig i varje sekund.
Jag inser att det kommer vara fram och tillbaka men jag kommer ihåg, från mina alkoholfria perioder, att lyckan över att inte dricka kommer successivt växa och göra mig starkare. Jag välkomnar det.


skrev Påvägmothälsa i Nu är det dags

@vår2022 @Amanda L
Tack för hejarop och pepp. Här kommer en hälsouppdatering, samt ett avsteg. Självklart fick jag covid, och försöker nu att inte bli alltför nere över att vara sjuk på min lediga vecka. Det är vad det är...Jag har i alla fall fått sova inatt, och hostar inte precis hela tiden efter att jag tagit mig upp och druckit varmt.

Jag hann dock att fira min födelsedag med en liten utflykt med min partner i förrgår.
Efter låååångt övervägande tog jag ett beslut om att sätta en budget på 3 enheter, som jag höll. Skriver här, eftersom en del av mitt löfte till mig själv här är att vara transparent, och tala sanning. Utan sanning finns inte så mycket att stå på.
Det slår mig när jag skriver detta att det kanske är så min framtida regim skall vara; huvudsakligen nykterhet, men en alkoholbudget vid speciella tillfällen. Vi får se.
Nu är det tillbaka till nykterhet igen i alla fall. en dag i taget. Jag har snart lika många nyktra dagar här som jag har med alkohol, och jag tror inte att jag fuskat så mycket.


skrev högkänslig i Förvtivlad- återigen på samma ställe

Han smsade mig igår kväll igen och jag svarade nu på morgonen att han försöker hitta andra anledningar till varför det inte funkat men att alkoholen är den bistra sanningen till varför det blivit som det blivit. Att i en annan värld där han tagit tag i alkoholen så hade det kanske funkat mellan oss, men att jag inte kan leva i det och måste fokusera på mig själv nu. Att det inte är genuint att han ska jaga mig nu, när han innan hade mig.

Han sa att han kom med uttryck som "jorden går inte under för att vi gjort slut" för att själv försöka förminska vad det är som händer, för det sliter i honom att det är såhär för att han har så starka känslor för mig. Att han ska hitta sitt nya jag och ta tag i alkoholen för att alkoholen inte ska bestämma hans öde. Att han förstår att jag måste fokusera främst på mig själv nu.

FAN. Jag saknar honom så mycket. Jag går ju till en terapeut med inriktning på medberoende varje vecka nu, kanske ska våga mig till en Al Anon grupp på tisdag med. Önskar önskar önskar att jag bara kunde åka hem och lägga mig i hans armar. Det är allt jag vill. Smärtar så mycket när han hör av sig på det här sättet med, när jag vet att han med vill vara med mig. Vi har sånt starkt band ju :(


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

@prinsessa @Natalia Ingen enhetsångest här heller, men hosta. Så trist att vara sjuk på en ledig vecka. Försöker att inte bli för nedstämd. Solen skiner och jag ser lite blå himmel. Skall försöka ta mig en sväng runt kvarteret. Nu tar vi en nykter torsdag.


skrev Påvägmothälsa i Jag vill vara måttlig och leva sunt

@Milady Tack så mycket. Det blev en fin liten resa, men sen har jag tyvärr fått den luftvägsinfektion (covid) min partner hade. Vi hann fira min födelsedag i förrgår innan jag insjuknade - och då hade jag lagt en budget på max tre enheter som jag höll. Nu är det tillbaka till att registrera nollan. Hur har din vecka varit såhär långt?


skrev Em och nykterheten i Min resa

Smillans, tack! Insiktsfullt att du genom raderna kan utläsa paniken som pågår inom mig. Från min bakgrund med en psykiskt sjuk förälder är kontrollförlust det absolut värsta som kan hända mig. Min hjärna är alltid påslagen, tror det skapades när jag var barn och behövde förutse om mamma skulle explodera och slå oss eller angripa oss verbalt. Alkoholen hjälpte mig att stänga av hjärnan för ett tag. Gav mig lite respit.


skrev Smillans i Min resa

Hej Em, och välkommen hit.
Du skriver väldigt berörande och jag kan nästa känna hur fort du skriver. Jag läser lite med andan i halsen och får lite puls. Du är i stormens öga nu.
Vad tror du om att ta flera djupa andetag och försöka landa i det här? Äta elefanten i bitar. Reflektera, känna efter, hur vill du att ditt framtida liv ska se ut. Du verkar vara en kvinna med kontroll (oftast?) och oroar dig redan nu för hur det ser ut om ett år. Kan du släppa lite på det? Det är för långt fram i tiden och ingen vet hur det ser ut då.
Du har redan flera åtgärder du tänkt ut och ska ta tag i. Från 0 till 100 direkt. Jag förstår att du känner stor stress nu för ditt förhållande men försök att inte drabbas av panik. Det är omöjligt att garantera något, vi gör alla så gott vi kan och ingen har för avsikt att såra någon, särskilt inte när det gäller missbruk.
Jag tror du är en fantastisk människa. Du vill inget annat än att din man ska tro på dig och att ni ska ha ett fortsatt förhållande och du vill göra allt. Missbruk kommer försöka sätta krokben, var så säker. Men jag är övertygad om att du kan klara det.
Var snäll mot dig, skriv inte elaka saker om dig själv. Vi alla har ett lilla jag i oss, vi som barn, tänk på henne och vad det gör med henne när du tänker onda tankar om dig själv.
Skulle vilja ge dig en stor varm kram. Du fixar det här❤️


skrev Geggan i Nykter livet ut

@Se klart känner igen mig i tacksamheten över allt, det lilla livet. Särskilt när man nu är omgiven av så fasansfulla berättelser utifrån världen. Jobbet- skönt att du kom undan… men alltsammans kanske satte lite fart så att du kanske kommer upp med någon helt annan lösning på ditt dilemma. Konsultarrangemang? Mina sista år på jobbet undervisade jag mycket och det kändes verkligt meningsfullt. Att lämna vidare. Önskar dig lycka till vad du än företar dig! 🤗🤗


skrev Snödroppen i Förvtivlad- återigen på samma ställe

@högkänslig
Han lever i sin värld där inget kan vara alkoholens fel, en förvriden värld.
Han vill gärna undvika konsekvenserna av sitt drickande, han är vuxen och behöver ta ansvar över sitt eget liv.
Stenhårt men också sanningen.
Förstår att det är förtvivlat jobbigt, jag slog själv i backen på alla sätt innan jag bara stängde dörren för att jag inte stod ut längre.
Det är starkt av dig att göra det du gör nu.
Det finns hjälp för honom men han behöver inse att att han behöver hjälp.
Har du funderat på att prata med någon?
För din skull? Det finns anhörighhälp i kommunerna.
En sak som hjälpt mig är att bestämma mig för att göra saker bara för mig själv "måbra" saker. Köpa något fint, hemmaspa eller vad det nu kan vara.
Det hjälper att skifta fokus till sig själv.
Var snäll mot dig själv och ha medkänsla.
Han är vuxen och behöver få konsekvenser för att förhoppningsvis tillslut acceptera allvaret i det han håller med.
Kram


skrev Em och nykterheten i Min resa

Tack Ny dag! Ska beställa boken så jag kan förstå mer. Känner att jag måste landa in i full förståelse för vad detta är för något så att jag ger mig själv de bästa förutsättningarna.

Jag är inte rädd för att inte klara nykterheten. Jag är rädd för att jag av nån anledning om ett eller flera år skulle få för mig att det nog skulle funka att dricka måttligt. Att lura mig själv. Jag är inte rätt för att i en nykter period helt plötsligt hamna i en situation när jag helt plötsligt dricker för de gånger jag börjat igen har varit för att jag lagt en press på mig själv att kunna dricka måttligt. Tror det handlar om min starka önskan att höra till, att vara accepterad, att inte avvika och inte vara obekväm. Det jobbigaste för mig när jag inte druckit är de situationer när jag känner mig avvikande. Exempelvisnär alla på en restaurang får vin i glasen men servitören glömmer mig och jag får sitta i 20 minuter och skåla i vatten när alla skålar. Då känner jag mig så obekväm. Så att få vara en del av gemenskapen har varit en otroligt stark önskan hos mig att testa att dricka måttligt. Men nu vet jag att det obehaget, att vara avvikande, är det jag behöver acceptera, leva med och hitta strategier för. För nu kommer det vara min verklighet.


skrev Ny dag i Min resa

@Em och nykterheten Välkommen hit! Ingen tröst men känner igen mig i din ångest. Jag har också svikit min make flera gånger. Jag har försökt bli nykter i många år, mycket av min knaggliga resa finner du i min tråd. Perioderna då jag inte skrivit talar nästan för sig själv. Nu är jag nykter på dag 25 men det var alltså bara drygt tre veckor sen jag mådde som du gör nu. Du har ju klarat långa nykterheter, viktigast är nog att du ska göra det för din egen skull - jag vill bli alkoholfri för min egen skull främst, att sedan min make och jag får en bättre relation etc är en bonus om du förstår hur jag menar.. Jag har också ljugit och förnekat inför min make och han har blivit både arg och ledsen. Jag är precis som du en bra och ärlig person men när alkoholen och beroende kommer in i ekvationen går det fel. Jag kan rekommendera boken Beroendepersonaligheten av Craig Nakken, för mig har den varit hjälpsam för att förstå hjärnan och beroendet. Bra att du skriver här, vi stöttar varandra om du vill. Välkommen till forumet, det är helt fantastiskt hjälpsamt så fortsätt skriv. Stor kram till dig🥰


skrev Em och nykterheten i Min resa

Tack Kennie!
Jag känner inte att jag är i en position att kritisera hans beteende när det är jag som betett mig illa. Men det är sant att varken han eller jag har så mycket kunskap om beroende och missbruk. Jag borde sagt till honom hur illa det var förra sommaren, när jag påbörjade mitt nyktra år. Innerst inne visste jag ju redan då, om jag rannsakar mig själv, att jag var alkoholist. Jag hade bara inte erkänt det för mig själv. Att få upp den insikten till ytan har tagit tid och det är först nu jag klarar av att artikulera det för mig själv. Så jag tror att vi, tillsammans, underskattade vidden av problemet. Och han återkommer till att det inte är själva svagheten inför alkoholen som är problemet utan lögnerna.
Han säger att det är mitt agerande han bedömer, inte vad jag säger. Jag gör massa saker nu för att lösa detta men eftersom jag inte längre vågar hoppas på en framtid med honom så behöver jag säkerställa att jag gör detta för min egen skull och inte för någon annan.


skrev Kennie i Min resa

@Em och nykterheten
Hej, vill bara säga att jag tycker att det så kallade sveket är en del av vad beroende är. Det är ju så beroende funkar, vi förnekar och döljer, till och med för oss själva. Dessutom tycker jag din pojkvän är lite aningslös när han är med och planerar hur du ska kunna dricka, är med på att du kan dricka lite mer ändå, och sen tycker att du sviker honom genom att inte berätta att du blivit beroende igen. Han kanske skulle behöva lära sig mer om alkoholberoende? Att det han upplever som svek inte är riktat mot honom, utan är en del av det du har att kämpa med. Och du kämpar verkligen för att vara nykter, var stolt över dig själv för det. All värme och styrka till dig!


skrev prinsessa i Kaffestugan

@Natalia Visst är det skönt att vakna utan enhetsångest! Heja dig!
Jag önskar er alla en skön torsdag!


skrev Ny dag i Det är dags nu!

@Vinägermamman Styrka💪 till dig som stoppade efter en mun vin. Bort med vinflaskan från köket tänker jag spontant. Sen får man ju ingen berusning efter en munfull men ändå riskfyllt. Jag vaknade mindre arg idag men supertrött efter 10 timmars sömn. Ska analysera gårdagens skav i mig och är lite på spåren som jag behöver ta i tu med. Telefonsamtal som ska ringas, försäkring som ska fixas, något på jobbet…. Hoppas du får en bra nykter dag fyra, vi tragglar på och staplar dagar bort från alkoholen och under tiden försöker vi reda ut våra skav och tänker på HALT! Kram


skrev Em och nykterheten i Min resa

Tack vår2022!
Ja, nu är det total ärlighet som gäller. Han vet allt, jag har skickat honom länken till den här tråden så han ska kunna följa mina tankar. Jag har landat helt in i förståelsen för att jag aldrig mer kan dricka. Oavsett vad som händer. Det är inget svårt beslut när jag inte försöker balansera i nån form av måttlig konsumtion. Men jag förstår att han inte litar på mig. Och jag förstår att sveket kanske är för stort denna gång.

Tanken på framtiden utan honom är svindlande. Jag kan inte tänka på det nu, att bara ta mig genom dagen är ångestfylld.


skrev Se klart i Att välja livet …mitt liv!

Jag tänker att relationen bär för att du bär dig själv, @varafrisk
Det är avgörande att ta ansvar och härbärgera sig själv i relation till våra barn, då kan vi ta emot dem och vara ett autentiskt stöd. Kram 🤗


skrev vår2022 i Min resa

@Em och nykterheten God morgon och välkommen hit! Vad bra att du tagit ett så bra beslut att sluta dricka och att du skriver av dig här. Känner igen mig i att när alkoholen kommer in så åker vettet ut. När man är alkoholberoende så går det ofta inte att försöka dricka måttligt. Varje gång man dricker så väcker man alkoholdjävulen som pockar på och vill att man ska dricka mer. Börja smyga, smussla och ljuga. Man låser in sig i en alkoholbubbla och begäret över alkoholen vinner alltid. Man spelar ett högt spel och tar stora risker, till slut förlorar man. Jag har otaliga gånger försökt dricka måttligt men alltid förlorat, mest mig själv. Jag har nu varit nykter i över 2 år och jag ska aldrig mer gambla med min nykterhet. Det är inte värt ett dugg.

Du vet att du klarar av att vara nykter och du har klarat av att vara det långa tider. Det som du också nu vet är att du inte klarar av att dricka alls, att det spårar ut. Du vet också hur bra du mår av att vara nykter och då sker inga katastrofer. Att vara sann mot dig själv och din man är absolut det viktigaste och det som kan hjälpa dig, er framåt. Att berätta helt ärligt och sant att du är alkoholberoende. Jag berättade för min man till slut, att jag är alkoholist och att det inte kommer att mitt liv inte kommer att funka om jag inte slutar dricka. Att jag höll på att gå under av ångest, skuld och skam. Att det är den enda lösningen. När jag var så ärlig och sann förstod han allvaret och är nu min bästa supporter. Jag ställde också frågan om det är alkoholen som håller ihop oss, om det är så viktigt för att vi ska hålla ihop. Det var det inte, det var vår kärlek till varandra. Idag har vi ett så mycket bättre liv utan alkohol. Han kan dricka ibland när vi är borta, men det stör mig inte. Vi gör så mycket annat roligt ihop idag och vår relatione har blivit starkare och ärligare. Vi har kommit närmare varandra tack vare min nykterhet. Jag mår så mycket bättre och jag ör tillgänglig för andra i min familj.

Det finns hopp! Det kommer att går bra! Prata med din man och var helt ärlig om hur allt är. Det är oerhört skönt att vara sann mot sig själv och andra. Då sticker också skulden och skammen. Det hör ihop med ljugandet och med alkoholen. Sköt om dig och skriv här. Det är många som känner igen sig och vi stöttar varandra till ett nyktert och härligare liv. Kram❤️


skrev Natalia i Kaffestugan

Hade önskat mer sömn inför dagens långpass men behövde iaf inte vakna med enhetsångest.

Kikar in och önskar en Godmorgon och en fin dag ❤