Senaste kommentarerna i forumet

@Himmelellerhelvette @Andrahalvlek japp är medveten om fällan.
Njuter av kaffe och tv med maken. Tänker inte luras ikväll heller, det är ju inte värt det.
Tack för ert stöd 🌻

@miss lyckad Så gott det låter❤️ Allt gott t dig❤️

@Surkärring Håller med @Himmelellerhelvette - det är bara alkoholdjävulen som försöker övertala dig. Tänk på hen som en treåring i baksätet som tjatar om glass. ”Jag hör att du gärna vill ha glass men först ska vi hem och äta.” Tålamod.

Kram 🐘

@Ny dag Du kan inte vara utbränd? När jag gick in i väggen kunde jag inte sluta gråta. Det jag behövde göra då var att vila, sova mycket, äta det jag kände för och få hjälp av familjen till alla sysslor så jag slapp dåligt samvete för att jag var verkningslös.

Jättebra att du inte är sugen på A för precis som du säger förvärrar det situationen.
Massa kramar❤️

@Surkärring Det är bara beroendedelen av dig som tittar fram för att förhandla. Låt den babbla på men lyssna inte. Den gör allt för att du ska lyssna. Ät något gott, vila, ta en promenad eller vad som helst. När du ignorerar en stund brukar den tystna. Den får mindre och mindre luft till att snacka ju längre tiden går. Tillslut har den syrebrist och man hör bara en suck då och då.
Kram

@vår2022 Jättebra liknelse. Nej jag ska inte bära hennes eller någon annans skuld. Jag tar ansvar för mitt liv och vill göra det bästa av det. Tack igen❤️

@Andrahalvlek Vilken fruktansvärd ångest att han dog så snart därefter och det är väl så vi medberoende fungerar. Som du satte stopp inför julen för du drog din gräns men sedan ändå fick dåligt samvete. Det ska ju inte behöva vara så. Vi ska inte få dåligt samvete för att dom inte lyckas ta tag i sina liv ändå blir det så. Jag önskar verkligen att jag slipper dåligt samvete den dagen min mamma går bort.
Jag kan också önska att jag drog en gräns tidigare men jag måste förlåta mig för det. Jag kunde inte/viste inte bättre då. Samma som med att jag drack egentligen. Vi har dragit våra gränser för vårt eget drickande senare än vi önskat också men vi måste förlåta oss själva även där för vi viste inte/kunde inte bättre förut.

Som jag tänker nu kommer jag också känna att jag kommer tycka att hon äntligen får frid men man kan ju inte förutspå hur man kommer känna när dagen kommer. Det jag redan sörjer är att hon behövt leva ett så hemskt liv.

Det är skönt att du skriver att din pappa ändå testade med hjälp av beroendeenheten men ändå inte klarade det. Jag har trott att om min mamma bara tar sig dit så blir hon drogfri men inser när du skriver så att det bara är en fantasi, en dröm.
För vissa spelar det ingen roll hur mycket dom förlorar, det verkar inte finnas någon botten djup nog. Det är sorgligt. Varför är det så?

@Amanda L Det är så skönt att höra andras livshistorier, så viktigt att kunna dela detta och förstå hur hemskt medberoendet är. Jag känner igen mig i typ allt du skriver. Man vänder in och ut på sig själv för att försöka få föräldern att må bra, komma vidare i livet. Få ett liv värt att leva. Det jag övar mig på att känna nu är att jag har gjort så mycket för min mamma att jag inte ska behöva känna varken skuld eller annat för att jag nu drar en tydlig gräns. Jag tycker att jag med gott samvete kan säga att jag försökt.
Tänk va oerhört konstigt det är egentligen att ens föräldrar låter sina barn bli deras som deras föräldrar.
Det är mycket lättare att se någon annans situationer än sin egna. När jag läser det du skriver tänker jag att du inte ska behöva kämpa så för din mammas mående och så slår det tillbaka på att jag alltid gjort detsamma. Det måste vara sånt som får oss att få mer insikter, att ta del av varandras berättelser.
Allt vi tagit med oss från barndomen och hela vägen, alla känslor vi tryckt ner har vi inte kunnat hantera, vi har inte från början förstått att vi flytt från känslor och trauman utan vi har bedövat det istället, på olika sätt och sedan fastnat i alkohol. Jag är så glad åt att vi lyckats vakna upp tillsist och nu tar tag i allt vi inte tidigare kunnat hantera. Jag är så tacksam över att ha funnit nykterheten. Samtidigt är jag livrädd att halka tillbaka men jag tror det är bra att vara rädd för det, det håller mig på banan. Jag vill aldrig glömma hur det var för mig innan jag slutade dricka för dit vill jag aldrig tillbaka.

Kram till er alla tre❤️

@Adde ❤️ Fint att det fungerar!

@miss lyckad låter härligt! Grattis!

Heja, heja ge inte upp!!

Är just nu i en fas som får mig att fundera på hur allvarliga problem alkoholen inneburit från mig. Det går från känslan av att det egentligen inte var någon fara och allt är överdrivet till herregud vilken tur att inget hända barnen eller att socialen inte blev inkopplad. Det svänger nåt enormt.

Något som är skönt är att jag inte är sugen på alkohol. Jag är rätt nöjd med läsk och alkoholfri öl. Återhämtar mig från en operation, tränar lite av det jag kan och livet flyter på. Det är väldigt skönt och jag är så tacksam.
Det var bara det.
Trevlig helg.

@Daemon Dåligt här med. Förkyld idag när min favorittävling går av stapeln; Greenkeeperns hämnd.
Då drars alla maskiner ut och står i vägen på fairway, på någon tee får man bara slå ut sittande på en pinnstol, vattensprinklarna sätts på lite då och då så att spelarna får sig en dusch. På någon green ligger redan hundra bollar, på en annan är hålet placerat i en backe eller under en låda med en liten ingång! Jag tycker det är jättekul, (eftersom jag har så svårt annars?) men nu ligger jag här och snyter mig istället.:)

Det är längesedan jag skrev nu. Livet rullar på. Ofta har jag en hel del att göra, både med huset, resor och annat. 😅. Det andra är en ungdomskärlek jag har börjat träffa. Det känns toppen. Vi har kvar kemin sedan ungdomen. Han var min första kärlek. Så nu när vi träffades hade vi inte varit tillsammans på över 40 år! Vi har dock träffats på en tillställning för 23 år sedan. Det är lätt att prata med honom för att han känner min familj och jag känner hans. I början så pratade vi en hel del om missbruk och beroende. Vi har även kollat på sådana dokumentärer ihop. Jag tycker det är intressant. Vi träffas på helgerna, för han bor en timma från mig. Vi plockar svamp, bastar, lagar mat, och pratar. Jag känner mig väldigt trygg med honom, det har jag alltid gjort. Han tycker mycket om min hund, vilket är jätteviktigt. Alla runtomkring är glada för vår skull. Renoveringen är fortfarande inte klar, köksbänken har anlänt, men snickaren har varit sjuk. Det ordnar sig. Livet känns väldigt harmoniskt, och jag ser på framtiden med ljust sinne. Önskar alla på Forumet allt gott❤️

@Påvägmothälsa Blev också inspirerad av hennes fina ord <3

@Lonely Man Vi får kämpa här tillsammans, vi har ju samma mål, en bakgrund där vi varit periodvis nyktra men hamnar på ruta ett igen. Nu tredje nyktra helgen, mår inte bra men hade mått sämre med alkohol. Vi kämpar på, de värsta dagarna är passerade och nu är mitt enda fokus att inte ta det där första glaset! Önskar dig en underbar lördag!

PS Mejlade alltså till rådgivarna...

@Daemon Jag bad Admin flytta min tråd, eftersom jag ville ha kvar min "resa" i en och samma tråd. Och kanske lättare för andra att hitta … Det tog bara nån dag så var den där.
Det blir färre kommentarer iof, men å andra sidan kan man skriva om helt andra saker...
Både plus och minus. :)

@Lonely Man Huvudsaken det går bra :) Grattis till två veckor, sen brukar det ju gå lättare. Hoppas det blir så för dig! :)

@Påvägmothälsa ❤

@Himmelellerhelvette och ni andra som skrivit om detta med föräldrar. Jag fortsätter här, trots att det kanske är lite fel tråd. Hoppas ok.
Just det där att ge råd, känns så omöjligt, men jag tror du har något på spåren när det gäller att avgränsa din tid och dina tankar, Himmelellerhelvete.
Jag växte upp med en ensamstående mamma som ensambarn. Hon jobbade kväll vilket betydde att jag skötte mig själv från det jag var sju. Värmde eller lagade mat, la mig, gjorde läxor. Jag var rädd för att somna ensam, men var tvungen.
Min mamma tror jag led av depression under långa tider, hon kunde aldrig prata med mig om mina upplevelser, hon var hypokondriker och använde sina sjukdomar för att hålla mig kvar. Hade hon fått så hade hon bott ihop med mig hela livet. Så från ganska litet intresse, ville hon senare ta över mitt liv.
Hon gav mig ständig ångest och dåligt samvete, skam. En period stängde jag dörren helt. Hon var inte välkommen, men jag fick såklart aldrig förklara varför. Hon klarade inte av att höra något eller diskutera något alls.
Hon hade svårt med vänner, de hade alla fel och avpoletterades. Samma sak med släkt. Hon hade inte haft någon lycklig uppväxt alls, så det fanns orsaker.
Hon blev alltmer ensam. jag försökte tipsa om olika saker, men det funkade aldrig. Hon var för misstänksam mot människor eller så var de fantastiska – en tid...
Till slut gav jag upp. Kvar fanns en social fobi som dök upp i tidiga tonåren, alkoholen för att dämpa det och ett evigt dåligt samvete. Det var bara det att jag visste att jag skulle dö om jag stannade eller lät henne dirigera mitt liv.
Hon försökte till och med ta över mitt barn – och lyckades delvis.
Jag skriver nu vad jag kände och bara från mitt håll. Såklart försökte hon ibland, men det blev oftast på fel sätt.
Eftersom hon aldrig lyssnade på mig. Jag kände mig aldrig vuxen.
Nu har hon varit död i 20 år och jag har fortfarande dåligt samvete trots att jag VET att jag var tvungen att ha henne på avstånd för att stå ut, för att klara mig.
Vad hade jag gjort annorlunda idag? Kanske just det du beskriver, avsatt en dag i månaden för middag och sedan inget mer. Varken tankar eller oro. Kanske hade det funkat.
Det är att inse att det inte hjälper att vara medberoende. Jag försökte få henne till både doktorer och psykologer och sammanhang där hon kunde träffa andra människor. Men i det stora hela så VILLE hon inte.
Hon var livrädd för kritik. Kanske alltför sårad, även av mig.
Det lilla jag lärt mig att man kan inte hjälpa den som inte själv vill eller hjälper till. Det kan i värsta fall betyda att man själv går under. Men inte heller det kommer att hjälpa. Ibland måste man välja livet. Sitt eget liv.
Jag gjorde det och har nu äntligen blivit fri från både alkoholen och social fobi. Men jag kämpade.
Kram & hoppas du kan finna en lösning som funkar för dig.

@Lonely Man Grattis till två veckor!🥳. Fan vad bra jobbat!💪. Håll i nu och släpp aldrig taget! Skönt att du få må så mycket bättre. Ha en fin lördag och fortsätt i ditt fina spår❤️

@Påvägmothälsa Ja, det är svårt när man inte riktigt kan kontrollera sitt drickande som man skulle önska. Jag tänker att det vore bra om du inte fastnar i ångest och grämer dig allt för mycket. Att du fokuserar på nya tag. Göra om, göra bättre som det heter😁. Har kikat tillbaka lite i din tråd och upplever att det glidit iväg lite från ditt satta mål och plan. Bland annat skriver du i mitten av augusti ”väljer” du att gå över budget och i mitten av september att det första bakslaget kom. När det börjar glida så är risken stor att det fortsätter. Kanske skulle det vara bra att ta en längre nykter period så att du hinner stoppa glidandet, andas och landa. Få lugn och ro till att tänka och sätta upp en ny plan. Alkohol skapar ångest och den attackerar dig och din sårbarhet. Den skapar känslor av oduglighet och skam. Kan du minnas tillbaka då du hade en månads uppehåll och hur din ångest kändes då? Om ångesten var annorlunda mot när du dricker? Min ångest jag hade när jag drack var obarmhärtig och mosade mig. När jag slutade dricka försvann den typen av ångest, den som alkoholen framkallade. För mig hade det blivit normalitet att känna den typen av alkoholångest och det var en sådan befrielse att slippa den, det trodde jag inte var möjligt, men det var det😁.

Sköt om dig nu och fokusera på framåt och nya tag. Det är bara alkoholdjävulen som trycker ned dig, men du kan ta kommandot i ditt liv och visa vem som bestämmer av er!💪❤️

@Andrahalvlek @Vilsenpappa 🙏❤️

Är på banan igen känns det som.
Har bara gått knappt 2 veckor men mår så mycket bättre. Känns lättare denna gång och är mer målmedveten. Tänker inte använda mig av AA eller onlinegrupper. Har en app Im sober som håller mig flytande. Jag ser det inte som alkoholism utan en dålig ovana som eskalerat. Ha de gott alla.✌️

@Ny dag Du kämpar på så bra! Vad det låter tufft för dig och vad bra av dig att inte ta till alkohol, som du säger det bara förvärrar. Kan det inte vara så att du är i en depression? Massor av kramar❤️❤️❤️

Hej

Ja alltså att sätta gränser.
Tex mitt ex kunde vara otrevlig tom när han var bakis. Är det då fel att ställa krav att ses nyktert, och inte ens dagen efter personen druckit?