Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran Skam ska du absolut inte känna ❤️ Alla jobbar utifrån sina förutsättningar. Jag vill bara att du ska se sambandet mellan utevistelse och bättre mående. För det finns många sådana exempel i din tråd. Din envishet är verkligen en enorm styrka, men när det gäller utevistelse ska du inte tänka så mycket - gå bara ut. Känn inte efter. Du behöver inte ens gilla det, låt fötterna gå mekaniskt. Det funkar, jag lovar ❤️

Kram 🐘

Läste igår en artikel där en kvinna beskrev att hon villa ha ordning hemma. Att hon trivdes bäst så hon ville leva livet vackert. Jag vill också ha ordning o rent hemma det ger mig ett lugn.Det jag fastnade för var orden leva vackert. Gav mig en skön o harmonisk känsla. För mig blev leva livet vackert i vardagen. Njuta av små vardagliga saker. Så nu sitter jag o äter min lunch i lugn o ro. Tittar ut genom fönstret på det ruggiga vädret o njuter av hur bra jag har det inne i värmen. Livet blir vackert av att stanna upp små korta stunder. Kram till er alla

@Grävling Vad gick åt helvete? Nykterhetsåterfall eller fylleåterfall? Vad gick snett?
🩵

@Flarran KRAM! ❤️
Du behöver verkligen inte känna skam för vem du är! Eller dina diagnoser! Lika lite som du behöver känna skam lika lite behöver du känna tacksamhet. Du är du och fortsätt att vara den du är. Du skrev ett väldigt känslosamt inlägg och jag blev uppriktigt glad att du känner stolthet över att du är nykter idag. Jag vill också innerligt be om ursäkt om jag varit för hurtig i mina inlägg. Jag hoppas att du vet med dig att jag bryr mig om dig.

Du är varken usel eller värdelös. Jag uppfattar att du jobbat med dig själv väldigt mycket och det gör inte folk som är usla & värdelösa. Heja dig! ❤️

@eling Min tankemässiga definition av att kapitulera är att erkänna att alkoholen är en övermäktig. Stänga alla dörrar. 🚪
🩵

@Flarran Du är starkare än vad du tror och jag tycker du är fantastisk 🤩! Att leva med psykisk ohälsa som också jag gör till viss grad är inte lätt. Vet inte vad jag vill säga mer än att fortsätt skriv, jag tycker också det är terapi att skriva här. Och du, fortsätt fota och ta cykelturer när andan faller på och känn ingen skam när andan inte gör det. Kram 🥰

@Flarran Så bra att du beskriver vad du känner. Jag förstår att vi är många som vill dig väl men att det kan bli så fel. Jag har läst allt du skrivit idag. För mig var det en hjälp att förstå en nära anhörigs situation. Nu förstår jag varför jag inte kan/ lyckas eller ska uppmuntra för mycket. Min anhörig orkar inte med det. Det blir nog mera stress av det. Jag får finnas där när hen vill det.
Jag själv tycker om att skriva om mina tankar här på forumet när jag har tid. Det är som terapi för mig själv.
Tack för att du delar med dig KRAM.

@Åsa M Tack, får tänka på det viset, är väl det som skrämmer med att det kommer ta tid innan man är helt på banan igen. En dag i taget.🌺

@Tröttiz Ta dagen som den kommer och ett steg i taget är bra och så som jag försöker jobba, det svåra i det är att det inte känns som jag kommer någonstans. Men det är väl bara till att fortsätta med det, tids nog så blir det nog bra.
Tack för värmande ord.🌺

@vår2022 ja att använda ordet alkoholberoende om sig själv är svårt.
Är det det jag fullt ut behöver förstå att jag är eller hur kapitulerar man egentligen? Jag trodde jag hade gjort det men det kanske jag inte har fullt ut.

Kram ❤️

Skam talar många om när det gäller det här med alkohol och överkonsumtion av starka drycker. Men inte ska man väl behöva skämmas för att man som jag har en psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar som gör att man inte kan fungera som vanligt folk och vara lika duktig som alla andra verkar vara och därmed inte fungerar på samma sätt som de som väl är fullt friska gör.

Men nu när jag på inrådan av en skribent här på forumet har gått tillbaka och läst i min tråd så känner jag för första gången på alla år faktiskt skam. Det handlar inte om skam för att jag på grund av mitt psykiska dåligt mående har druckit på ett ohälsosamt sätt för att försöka att överleva. Något som var vardag utan tvekan fram tills en två veckor innan jag beslutade mig för att själv börja arbeta med mig själv psykologiskt och skriva av mig om mina inre jobbiga tankar, känslor och minnen.

Den skam jag känner nu är att jag inte kan vara så duktig och fungera som alla andra tycks göra och kunna vara levnadsglad och tacksam för att jag inte har det sämre än vad jag har det. Jag skäms för att jag är trött på livet och inte ser någon mening med någonting. Jag skäms för att jag inte orkar att fysiskt sköta om mig med träning som att dagligen ta raska promenader för att hålla kroppen i trim.

Jag skäms för att jag inte klarar av att följa rutiner när det gäller det här med att kunna vara duktig och sköta om mig som vanligt normalt folk och inte orkar laga bra och näringsriktig mat och äta på fastlagda tider. Jag skäms för att jag inte kan klara av att sova enligt fastlagt vettigt mönster som jag önskar att jag kunde. Jag skäms för att jag nu är förtidspensionär med högt blodtryck som gör att det ständigt susar i huvudet fast jag bara är 57 år. Jag skäms för att jag inte har varit tyst om hur jag mår och fungerar. Jag skäms för att jag inte kan vara positiv i tanken trots att jag väl utåt sett har det bra.

Det är mycket som jag skäms för och dit hör även att jag nu skäms för att jag har skrivit så mycket negativt om hur jag som trött dystymiker med flera psykiatriska behandlingsresistenta problem har. Jag skäms för att jag väl inte direkt är ett föredöme och någon hoppingivande människa för de som har det svårt och vill försöka att minska ned lite på drickande av alkohol eller kanske rent utav helt vill sluta med att dricka sådant skadligt nervgift. Jag skäms för att jag är den jag är och inte som den som jag väl borde vara. Tacksamhet för att jag nu kan känna skam har jag då utan tvekan.

Nu är det så mycket lättare att kämpa på och kunna leva lycklig den sista tiden som jag har kvar här i livet skulle jag vilja kunna skriva. Men det kan jag inte ärligt säga eller skriva, och det skäms jag så klart för. Men det finns en sak som jag inte alls skäms för och det är att jag trots allt genom min egen envishet och hårda arbete med mig själv ändå är helt nykter och alkoholfri även i denna stund och inte har några planer på att skaffa någon alkohol idag heller fast jag väl egentligen bara lever utan att känna någon glädje eller mening med det hela. Nu kommer väl lite hurtfriska råd kanske...

Det här eminenta forumet med kloka och omtänksamma skribenter kan ibland verkligen vara hjälpsamt till att väcka en trött dystymiker som mig till insikt om vad verklig skam är för något. Tacksamhet ska man känna, och nu får jag väl känna sådan för att jag har lärt mig hur det är att känna skam för att man inte är precis som man väl borde vara.

Nu har jag dragit upp persiennerna och tittat ut på gården och sett att jag väl egentligen borde ta små glädjeskutt här i köket och bara gå ut och vandra i guds fria natur. Men det är jag för psykiskt och fysiskt utmattad för att göra och det skäms jag för. Så nu ber jag hela världen och även Herren om ursäkt för att jag är så usel och värdelös och inte kan göra sånt som väl de flesta andra kanske kan göra.

Minns att min far när det gällde min helnyktra men ändå psykiskt sjuka och deprimerade mor ofta brukade trösta henne med orden om att det inte var någon skam i att vara sjuk. Det tyckte jag i alla år hon levde av min helnyktre far var ett kärleksbudskap att ta fasta på. Men han hade kanske fel, man ska kanske skämmas för att man inte kan göra saker som det psykiska eller fysiska måendet förhindrar en att göra. Det kanske bara är som många friska människor väl säger och tror, att det bara är att rycka upp sig även om man som jag oftast knappt orkar att stå ut med att leva på grund av psykisk ohälsa och väl kanske bara har ett lite feltänk man bara liksom på något magiskt sätt kanske snarast på något idag okänt ska sätta sig över. Så visst känner jag nu skam över hur värdelös jag är, vilket är en ny upplevelse för mig och kanske något att vara tacksam för.

Kämpa på mina vänner!

Ja det där gick ju åt helvete. Får bli nya tag en annan dag.

@Ny dag stort tack för orden! Ja nu ska det bli helt nyktert, som du säger det ångrar man aldrig 💪

@Lonely Man @Carisie @Andrahalvlek @Varafrisk Tack fina ni som stöttar! Är i en svacka nu rent mentalt och fysiskt. Känner mig krasslig och låg. Fokus är att inte dricka oavsett vad. I övrigt har jag inga krav på mig själv. Svackor varar inte för evigt. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset 🌱

Min upplevelse är att alla får en svacka ungefär där du är nu. Den första förälskelsen har lagt sig, man slutar studsa fram enbart av det faktum att man är nykter. ”Hmm, ska det vara så här? Blev det inte mer än så?”

Då gäller det att hålla i och att verkligen fokusera på allt som är positivt med nykterheten. Minsta yttepyttegrej. Även fokusera på tacksamhet, skriva tacksamhetslistor varje kväll tex. Att hjälpa andra är också en wow-faktor, genom att hjälpa andra blir vi stärkta och gladare själva. Och vi får viktig repetetion på köpet.

Kan tipsa om boken ”Förundranseffekten”. Förundran är just wow-upplevelser.

Kram 🐘

@Ny dag Jag ser när jag läser bakåt i din tråd att jag inte har gratulerat dig till din 100 dagar🙄å nu måste det väl vara kanske närmare 110 dagar🤔Så stort varmt innerligt Grattis till alla dina dagar🥳👏🏻❤️Du är verkligen en sann kämpe💪🏻För jag hör att du kämpar även om kampen inte är lika stark för du har bestämt dig…även om tankarna kommer så vill du aldrig mer dricka alkohol för du vill aldrig må så dåligt som du gjorde när du drack! Jag minns också…det var väl några minuter, precis som du skriver, som känslan var skön efter att ha druckit men sen?!?!Jag kan sakna den känslan emellanåt men jag vill inte ha den om det krävs alkohol. Jag tänker att jag övar mig på att hitta den annat vis…inte som himla aktivt just nu…men jag tänker jag blev inte beroende över en dag så det får väl ta tid.
Angående att räkna dagar..minns du första dagen som du var nykter? Jag brukar ha koll på den men har en app som heter Rehubs och där tickar det på tom sekunder!

Hoppas att du slipper bli sjuk och att du fick en god natts sömn🙏🏻

Kramar 🥰🤗

@vår2022 Jo men visst är det så. Jag och min mamma är väldigt lika till sättet förutom att hon har väldigt lätt att göra sig till martyr eller dra på sig offerkoftan avseende vissa ämnen. Annars är hon tuff & rolig och en väldigt "energisk" mormor. 🥰 Hennes hetsiga humör har jag dock inte ärvt - inte mina andra syskon heller. I min värld förlorar den person som skriker..jag slutar att lyssna helt enkelt 👂🏼

Hoppas du får en härlig torsdag och snart är det helg ☺️
Kram ❤️

@Ny dag Kämpa! Det känns som att alkoholdjävulen är på dig (och andra) genom att prova olika anfallsvinklar. Som att prova sig fram i en labyrint. Se till att han villar bort sig - iväg från dig och i en av återvändsgränderna hoppas jag att taket rasar in bakom honom så han blir fast där medan du aldrig tar första glaset ❤️

@LAO Sova är skönt och alla behöver vi olika sömn för återhämtning. Maken sover 7h och är pigg & nöjd ☺️

Jag har en Philips wakeup-light- utan den skulle jag aldrig komma ur sängen med det mörker som råder nu.

Ha en fin dag
🩵

@Flarran Vill skicka dig en STOR varm KRAM. Du kämpar så hårt med ditt dåliga mående. Så starkt av dig att skriva och dela med dig. Vi fortsätter tillsammans utan A. Ta hand om dig.

@Ullabulla
Känns igen.
Mitt på bröstet samlas alla trådar från känslor o förtvivlan. Spänner o spretar. Innanför pumpar hjärtat o försöker förstå.
Din beskrivning sa så mycket...

Fint att du funnit frid.

@Qwer1 Hej hur är det med dig. Vi följdes åt i början och jag undrar hur du mår. Kram

@Carisie jag sover också mycket. Gärna 22-06 på vardagar och 23-09 på helgen. Jag har det lite slitsamt i livet av lite olika anledningar just nu och gårdagen var jäkligt tuff, men idag var det bra!

Heja oss💪🏽

@blomblim jag har sökt hjälp via 1177 och har varit iväg och lämnat prover. Alla svar ser bra ut och det känns ju skönt att jag inte hunnit med att skada några organ. På måndag ska jag träffa en läkare och sen blir det digital KBT i 12 veckor.

Jag kämpar också på med depression och ångest, och medicinerar mot det. Vi får vara rädda om varandra här i forumet och alla hittills har varit jättefina.

Ett steg i taget. Nu har jag i alla fall bestämt mig för att inte dricka idag, imorgon eller på fredag. Tack för pepp💪🏽.